Region Jnkpings ln Sjukgymnastik
plus.rjl.se/sjukgymnastik

Polyneuropati, Guillain-Barré-syndromet och Kronisk inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati (CIDP) – Sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer för vårdgivare

Innehåll på sidan

Bakgrund

Neuropati är en funktionsstörning i en eller flera perifera nerver. Polyneuropati är en term som betecknar en diffus och i regel symmetrisk funktionsstörning i många perifera nerver. Symtomen, som beror på motorisk, sensorisk och/eller autonom dysfunktion i varierande grad och blandning, är oftast mest uttalade distalt i armar och ben. Etiologin vid polyneuropati är ofta okänd, men som exempel kan nämnas diabetes, alkohol eller ärftliga faktorer (1).

Guillain-Barré (akut inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati) och Kronisk inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati (CIDP) är autoimmuna sjukdomar utan helt klar genes. I många fall har förekommit till exempel en infektion, vaccination eller ett kirurgiskt ingrepp några veckor före insjuknandet. Vid Guillain-Barré och CIDP är muskelsvaghet det främst dominerande symtomet. Den kroniska varianten av dessa sjukdomar har en mer smygande debut och symtomen fortsätter att tillta även efter 8 veckor (1).

Indikationer för sjukgymnastisk utredning

Samtliga nyinsjuknade patienter med ovanstående diagnoser som är inneliggande på Medicinavdelning A, Länssjukhuset Ryhov, ska bedömas av sjukgymnast. Till en början görs uppföljande bedömningar av sjukgymnast i samband med varje tillfälle patienten återkommer för medicinsk behandling för att utvärdera behandlingseffekt och följa sjukdomens förlopp. Bedömningstillfällena glesas successivt ut i samråd med ansvarig läkare, bör dock fortsätta minst var sjätte månad för de patienter som får regelbunden medicinsk behandling.

Sjukgymnastisk utredning

En bedömning görs av patientens muskelfunktion, balans och gångförmåga. Undersökningen genomförs med standardiserade tester för att underlätta jämförelser över tid. Se ?Neurologstatus? för ett urval av tester som kan vara lämpliga att använda specifikt för respektive patient.
Neurologstatus

Indikationer för sjukgymnastiska behandlingsåtgärder

Om en motorisk nedsättning finns hos patienten (muskelfunktions-, balans- och/eller gångnedsättning) kan det bli aktuellt med någon individuellt anpassad behandlingsåtgärd. Detta kan ske dels så länge patienten är inneliggande på avdelningen, men främst efter hemgång. Träning på moderat nivå (styrketräning) rekommenderas särskilt i de fall där svagheterna inte är svåra/uttalade och där sjukdomsprogressen är relativt långsam (2).

Sjukgymnastiska behandlingsåtgärder

Tidigare har en viss försiktighet gällt för fysisk aktivitet och träning vid neuromuskulära sjukdomstillstånd, men numera är synen på såväl styrke- som uthållighetsträning mer positiv. De åtgärder som kan bli aktuella är individuellt anpassad rådgivning och lämplig träning av nedsatt funktion, på egen hand enligt instruktioner. Behandling kan om behov finns även utföras av sjukgymnast i primärvården alternativt särskilt boende i kommunen (3).

En mindre studie har visat att träning av kondition vid Guillain-Barré och CIDP kan minska förekomst av fatigue, vilket annars är ett vanligt förekommande symptom. Enligt studien förbättrades även livskvaliteten och den fysiska funktionsnivån (4). Rehabilitering efter Guillain-Barré och CIDP tar lång tid och patienterna bör informeras om att det kan ta många månader, uppemot två år av träning, för att förbättra sina nedsatta funktioner (5). Därför blir det viktigt att motivera till fortsatt träning och se till att rehabiliteringsbehovet tillgodoses även efter utskrivning från sjukhuset.

Vid behov sker utprovning av gånghjälpmedel som till exempel rollator eller kryckkäpp. Ortoser som till exempel dorsalskena eller dictusband (via remiss till Team Ortopedteknik) kan vara aktuellt för vissa patienter.

Patientsäkerhet

Sjukgymnastbedömningen kan ligga till grund för medicinjustering, vilket är viktigt för patientsäkerheten. Sjukgymnast ansvarar även för att patienten har gånghjälpmedel efter behov för att minska fallrisk.

Mätetal och målnivå

Målet är att alla patienter med dessa diagnoser som får sin medicinska behandling på medicinavdelning A ska följas upp och bedömas regelbundet av sjukgymnast. Hur tätt bedömningarna sker bestäms upp tillsammans med ansvarig läkare utifrån varje individs behov, men de ska minst göras var sjätte månad.

Referenser

  1. Aquilonius S-M, Fagius J. Neurologi (2006) Norstedts Förlag AB, Stockholm.
  2. Fowler WM. Consensus conference summary. Role of physical activity and exercise training in neuromuscular diseases. American Journal of Physical Medicine & Rehabilitation 2002 Nov;81(11 Suppl): S187-95. Review.
  3. Grimby G. Positiv effekt av fysisk träning vid neuromuskulär sjukdom. Läkartidningen 2004, vol 101, nr 23 sid 2008-12.
  4. Garssen MP, Bussmann JB, Schmitz PI, Zandbergen A, Welter TG, Merkies IS, et al. Physical training and fatigue, fitness, and quality of life in Guillain-Barre syndrome and CIDP. Neurology2004 Dec 28;63(12):2393-5.
  5. Pritchard J. What's new in Guillain-Barre syndrome? Postgrad Med J 2008 Oct;84(996):532-8.

Ansvarig

Frida Ulrikanäs

 

Version

Fastställt
2009-01-29

Marianne Svensson
Verksamhetschef
Rehabiliterings- och beteendemedicinska enheten
Länssjukhuset Ryhov

 

Utarbetat av sjukgymnaster

Frida Ulrikanäs

Sjukgymnastiken
Länssjukhuset Ryhov
Samuel Ånfors

Sjukgymnastiken
Länssjukhuset Ryhov

Mer information

Neurologstatus

Uppdaterad: 2015-03-12
Marie Fahlström, Rehabiliteringscentrum, Psykiatri och rehabilitering