Region Jnkpings ln Smittskydd och vårdhygien
plus.rjl.se/smittskydd

Blodburen smitta

Detta är ett underlag för utformning av egna lokala rutiner för respektive enhet.

Allmänt om blodburen smitta
Smittöverföring och smittrisker
Vårdhygieniska rutiner
        - Spill
        - Desinfektion av flergångsmaterial
        - Tvätt
        - Avfall
        - Matservis
        - Städning
Provtagning
        - Märkning av rör
Referenser

Allmänt om blodburen smitta

Med blodburen smitta avses smitta med mikroorganismer som via blod, blodtillblandade kroppsvätskor/sekret och/eller blodprodukter överförs från en individ till en annan.
Till de viktigaste blodburna smittämnena hör hepatit B och hepatit C samt hiv.
Förutom blod kan synlig blodtillblandning av andra kroppsvätskor eller sekret också utgöra en smittrisk.
Risk för blodburen smitta finns alltid. Det går aldrig att helt utesluta risk för blodburen smitta, därför gäller alltid samma grundläggande rutin, dvs. basala hygienrutiner. Dessa rutiner ska tillämpas vid kontakt med alla patienter där det finns risk för oskyddad blodkontakt.


Den patientansvarige läkaren bedömer i samråd med patienten om patienten ska testas för blodburen smitta.


Alla med känd blodburen smitta ska enligt smittskyddslagen få förhållningsregler om vad de ska göra för att begränsa smittspridning.

Se länkar: Patientinformation hepatit B, Patientinformation hepatit C, Patientinformation hiv.

Smittöverföring och smittrisker

Den största smittrisken i sjuk- och tandvårdsarbete är främst att man sticker eller skär sig på föremål som är förorenade. Även när blod kommer i kontakt med slemhinnor som mun, näsa, ögon eller skadad hud innebär det en risk. Smittrisken ökar med mängden överfört blod.
Det är viktigt att arbeta lugnt och metodiskt och använda rätt säkerhets- och skyddsutrustning.

Vårdhygieniska rutiner

Följ konsekvent basala hygienrutiner i alla vårdsituationer och var särskilt noga med handhygienen. Enkelrum krävs endast om patienten blöder mycket. Rapportera vårdåtgärder till mottagande enhet/vårdgivare när patienten flyttas.

Spill

Vid spill av blod eller andra kroppsvätskor görs en punktdesinfektion. Rengör och desinfektera den förorenade ytan med alkoholbaserat desinfektionsmedel med rengörande effekt, eller oxiderande desinfektionsmedel med rengörande effekt. Dessa produkter finns att beställa på Länsförsörjningen, artilkelnummer 01563601 respektive artikelnummer 05638201. Den personal som är närvarande när spill inträffar är också ansvarig för att detta tas hand om på rätt sätt.

Desinfektion av flergångsmaterial

• Ta hand om allt använt material direkt.
• Desinfektera i första hand i diskdesinfektor
• Desinfektera material som inte tål värme enligt rutiner för kemisk desinfektion.

Tvätt

  • Cirkulationstvätt
    Kraftigt nedblodad tvätt läggs i vattenlöslig tvättsäck. Tvättsäcken finns att beställa på Länsförsörjningen, artikelnummer 17943000 . Är tvätten blöt läggs torr smutstvätt runtom så att inte den vattenlösliga säcken löses upp under transporten till tvätteriet. Den vattenlösliga säcken läggs i vanlig tvättsäck som märks med "Smittfarligt" gul tejp med svart text. Tejpen finns att beställa på Länsförsörjningen, artikelnummer 03851300. Övrig smutstvätt hanteras på vanligt sätt.
  •  Personlig tvätt
    Egen kraftigt nedblodad tvätt läggs direkt i tvättmaskin och tvättas i minst 60°C, normallångt tvättprogram. Om textilier som inte tål dessa temperaturer blivit nedblodade hälls alkoholbaserat desinfektionsmedel  med rengörande effekt på blodfläckarna och dessa får sedan torka. Därefter kan textilierna tvättas enligt tvättmärkningen.

Avfall

Avfall som är kraftigt förorenat med kroppsvätskor läggs i behållare för smittfarligt avfall. Övrigt avfall läggs i plastpåse, som försluts och hanteras som vanligt avfall.

Matservis

Om patienten har munblödningar diskas allt servisgods i diskmaskin. Om diskmaskin saknas diskas och sköljs godset i så varmt vatten som möjligt. Personbundet servisgods behövs inte.

Städning

  • Daglig städning görs med rengöringsmedel och vatten förutsatt att punktdesinfektion är utförd enligt ovan.
  • Utstädning görs med rengöringsmedel och vatten.
     

Provtagning

  • Vid kontakt med blod och blodtillblandade kroppsvätskor ska skyddsutrustning användas. Exempel på detta är handskar anpassade efter arbetets art, plastförkläde och vid risk för stänk mot ansiktet används visir alternativt vätskeavvisande munskydd.
  • Säkerhetsprodukter ska användas för att minska risken för stick- och skärskador.
  • Organisera arbetet och arbeta lugnt.
  • Tillämpa alltid basala hygienrutiner
  • Sitt bekvämt vid blodprovstagning.
  • Ha allt material placerat så att du inte behöver korsa armarna eller sträcka dig.
  • Ha alltid en riskavfallsburk nära dig och lägg alltid vassa föremål direkt i den.
     

Överfyll aldrig en riskavfallsburk och sätt aldrig tillbaka skyddshylsan på kanylen!

  • Använd sådan suturteknik att skador undviks.
  • Undvik dubbeländade vassa instrument.
  • Ta alltid hand om ditt material så att andra inte skadas.

Vid stick- och skärskador samt exponering av blod hos personal.

Se länk. Stick-och skärskador hos personal och vårdstuderande under praktik

 

Märkning av rör

Material som hanteras under uppsikt av personer som känner till innehållet behöver normalt inte varningsmärkas. Förutsättningarna för att utesluta märkning av provtagningsrör inom en verksamhet kan anses uppfylla om arbetsgivaren sett till att

  • alla arbetar enligt god hygienisk arbetsmiljöpraxis eller god mikrobiologisk praxis, och,
  • alla följer övriga aktuella regler på ett sådant sätt att de är skyddade, även om blod eller blodtillblandade kroppsvätskor är smittförande.

Referenser

Att förebygga vårdrelaterade infektioner – ett kunskapsunderlag, Socialstyrelsen 2006

Mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet, AFS 2005:1 med ändringar införda t o m den 25 mars 2014

Ansvarig

Ing-Marie Einemo
Smittskyddssjuksköterska

036-32 23 04

Version

Reviderat
2014-11-10

Fastställt
2005-04-28

Mer information

*Länken fungerar bara inom Landstinget i Jönköpings län

Uppdaterad: 2016-09-16
Ing-Marie Einemo, Folkhälsa och sjukvård, Verksamhetsnära funktion