Region Jnkpings ln Sydöstra sjukvårdsregionen
www.sydostrasjukvardsregionen.se

Arbetsformer, Regionala metodrådet, sydöstra sjukvårdsregionen

Nominering och urval av metoder
Urvalet av metoder sker genom nominering av förslag från beslutsfattare i verksamheten, en beslutsfattande församling, landstingsledning, regionssjukvårdsledning etc. Anmälan görs på särskild blankett, se rubriken anmälan av metod för granskning.

En förutsättning för att en bedömning ska ske är att det finns vetenskapliga publikationer inom ämnesområdet. Innan metodrådet beslutar om att genomföra en egen utvärdering tar rådet reda på om frågan är utredd av någon annan motsvarande instans i landet. I så fall kan deras resultat vare ett tillräckligt underlag.

All form av bedömning av den kliniska nyttan av nya medicinska behandlingsmetoder brottas med problemet att bedöma rätt tidpunkt för själva granskningen. Om en utvärdering/bedömning sker mycket tidigt av en ny metod det vill säga redan på experimentstadiet, finns det som regel ett mycket begränsat kunskapsunderlag om patientnytta och kostnad. Det finns även risk för att framtiden kan komma att förändra bilden väsentligt varför stora kast i slutsatserna kan bli en följd. Å andra sidan finns det mycket som talar för att det är viktigt att komma in tidigt om utvärderingar/bedömningar ska ha möjlighet att spela någon roll för beslutsfattarnas agerande. I sjukvården i allmänhet och på universitetssjukhus i synnerhet är gränsen mellan forskning och rutinsjukvård många gånger otydlig. När väl en metod är allmänt spridd i rutinsjukvården är det ofta svårt att ändra på praktiken även om resultatet från utvärderingar visar sämre resultat än man trott. Investeringar i utrustning och kompetens är redan gjorda.

Metodrådets uppgift är att inventera kunskapsläget kring metoder som står inför ett eventuellt införande som rutin i hälso- och sjukvården eller avveckling och att avge rekommendationer som stöd för beslut. Det innebär att sådana metoder som är under utprovning eller används rutinmässigt i andra delar av Sverige eller i andra länder kan bli aktuella. Det ska finnas en hög sannolikhet att metoden blir aktuell för införande i rutin inom den närmaste tvåårsperioden. Bedömning av potentialen i renodlade FoU projekt är inte aktuellt.

Rådets uppgift är att påskynda införande och spridning av lovande och visat effektiva metoder medan metoder som är kontroversiella eller med osäker effekt och/eller kostnadseffektivitet bör förhindras att spridas. Metodrådet granskar också existerande metoder med osäker nytta och som därför bör avvecklas. 

Exempel på kriterier är:

  • Metoden förväntas få stor betydelse ur ett patientperspektiv. Antingen en stor till måttlig effekt för ett fåtal patienter med allvarlig sjukdom eller metoder som ger en liten till måttlig effekt som berör många.
  • Dyr behandling och/eller att användningen totalt kan få stora ekonomiska konsekvenser.
  • Osäkert kunskapsunderlag och vid risk för inadekvat användning.
  • Metoden har stor betydelse ur hälso- och sjukvårdspolitisk synvinkel, exempelvis p.g.a. att införandet av en ny teknologi medför etiskt svåra ställningstaganden.

Utvärderingsprocessen
Rådet ska i möjligaste utsträckning utnyttja existerande utvärderingar, litteratursökningar mm. Alla nationella och internationella kunskapsöversikter och rekommendationer kräver dock i regel någon typ av anpassning till lokala förhållanden.

Utvärderingsprocessen följer i stora drag den metod som SBU tillämpar i sina genomgångar (se SBUs metodbok).

Projektgruppen börjar med att specificera frågeställning enligt den så kallade PICO-modellen som innebär fastställande av:

Patientgrupp eller målgrupp (patient), metod som ska utvärderas (intervention), jämförelsealternativ (comparator) och resultatmått (outcome)
 
Detta är viktigt eftersom frågeställningen ger förutsättningar för det fortsatta arbetet. Erfarna bibliotikarier är behjälpliga med litteratursökningen. Ett urval av studier sker efter relevans- och kvalitetsbedömning. Det är bara ett fåtal av alla publikationer som uppfyller de kriterier för bevisvärde som krävs för att ingå i den granskning som ska göras.

De utvalda artiklarna studeras och granskas enligt ett strukturerat protokoll och med stöd av personer från Metodrådet. Vid behov tas hjälp av andra experter utanför projektgruppen. I det strukturerade protokollet redovisas de sammantagna resultaten.

Projektgruppens arbete bör vara färdigt inom 6-8 veckor. Medlemmarna i projektgruppen bedöms behöva i snitt 20-40 timmar var på arbetet under denna del av processen. Tidsinsatsen är givetvis i hög grad beroende av ämnets komplexitet och mängden litteratur som ska ställas samman.

 
Stöd från Metodrådet
Metodrådet ger stöd till den projektgrupp som utsetts. Detta inleds med en kort utbildning om PICO, litteraturgranskning och evidensbedömning samt granskningsprotokoll. Under arbetets gång stödjer Metodrådet processen och kan vid behov tillhandahålla expertis inom statistik, epidemiologi, etik, ekonomi och hälsoekonomi.

Aspekter som granskas och värderas
Varje bedömning skall dels innehålla en beskrivning av kunskapsläget med avseende på ett antal aspekter, dels en konsekvensanalys. Nedanstånde aspekter utgör exempel på underlag för en granskning.

  • Beskrivning av metoden samt den förväntade målgruppens storlek
  • Kunskapsläge rörande effekt och kostnadseffektivitet
    • Patientnytta
    • Observerade komplikationer och biverkningar
    • Kostnadseffektivitet
    • Resultat per artikel sammanfattas i tabellform
  • Konsekvensanalys
    • Ekonomiska konsekvenser för hälso- och sjukvården av att införa metoden
    • Effekter på sjukvårdens struktur och organisation, t ex
      - krav på utbildning av personal
      - behov av investeringar
  • Etiska aspekter
  • Pågående relevanta utvärderingar
  • Viktiga referenser
  • Jävsdeklaration

Kontaktpersoner

Ordförande: Elvar Theodorsson, Linköping

Sekreterare: Lena Lindgren, Linköping

Uppdaterad: 2016-01-14
Johanna Rosander, Folkhälsa och sjukvård, Verksamhetsnära funktion