Region Jnkpings ln Region Plus
plus.rjl.se för vårdpersonal, samverkanspartners m.fl.

Frågor och svar

Registrering av asylsökande

Fråga: Vad gäller för A- och C-nummer?

Svar: Användning av A- och C-nummer för asylsökande

Fråga: Hur ska vi göra när ett barn har ett födelsedata på sitt LMA-kort men föräldrarna har en annan uppgift? De kan ha papper från hemlandet som styrker detta. Idag går en del på födelsedata på LMA-kort, andra använder det som föräldrarna uppger. Konsekvensen kan bli fler journaler på samma barn.

Svar:  Även om de visar upp andra handlingar så måste vi alltid använda de uppgifter som anges på LMA-kortet eftersom det är den identitetshandling som Region Jönköpings län accepterar.  Detta gäller även vuxna som fått fel uppgifter registrerade.

Hälsoundersökningar

Fråga: Hinner vi hälsoundersöka alla barnen?

Svar:  Region Jönköpings län prioriterar hälsoundersökningar av barn 0–19 år, familjer som har barn och som väntar barn. Med den prioriteringen hoppas vi nå de barn som behöver få sin grundvaccination. Dessutom kommer troligen krav på läkarundersökning i den inledande hälsoundersökningen att tas bort, vilket också kan underlätta att hinna med.

Fråga: Vilka erbjuds hälsoundersökning?

Svar:
Alla asylsökande ska erbjudas en hälsoundersökning av regionen. Även personer som befinner sig i Sverige utan tillstånd ska vid en längre vistelse i landet få ett sådant erbjudande när de uppsöker sjukvården.

Hälsoundersökningen erbjuds för att uppmärksamma eventuell ohälsa och behov av smittskyddsåtgärder, samt för att informera om möjligheten att få del av hälso- och sjukvård och tandvård. Hälsoundersökningen är frivillig och tolk ska anlitas vid behov.
Mer information: Hälsoundersökning av asylsökande (Socialstyrelsen, nytt fönster)

Rätt till vård

Fråga: Vilken rätt har asylsökande att få vård ?

Svar:

  • Alla vuxna asylsökande har rätt till akut sjuk- och tandvård, och vård som inte kan vänta.
  • Alla asylsökande barn har rätt till kostnadsfri sjuk- och tandvård på samma villkor som barn som är folkbokförda i Sverige. Detta gäller oavsett om barnet har hunnit registreras eller inte.

Vård som inte kan anstå

Fråga: Vad innebär begreppet "vård som inte kan anstå"?

Svar: Socialstyrelsen: Vad som ska räknas som "vård som inte kan anstå" måste alltid avgöras i det enskilda fallet av den behandlande läkaren, tandläkaren eller annan ansvarig vårdpersonal.
Det är förlossningsvård, vård vid abort, preventivmedelsrådgivning, mödrahälsovård samt vård enligt smittskyddslagen (för att förhindra spridning av vissa smittsamma sjukdomar).
Mer information: Vård som inte kan anstå (Socialstyrelsen, nytt fönster)

Mobila team

Fråga: Vad är ett mobilt team?

Svar:  Det mobila teamet besöker boenden för bland annat hälsoundersökningar och akut sjukvård. Flera vårdcentraler har mobila team för sin egen verksamhet. Dessutom finns två mobila team som kan ta uppdrag från andra vårdcentraler: Bräcke Diakoni och Nässjö vårdcentral.

Fråga: Kan vår vårdcentral anlita ett mobilt team?

Svar: Kontakta Nässjö vårdcentral eller Bräcke Diakoni för att komma överens om samarbete:

  • Bräcke Diakoni, Eva Öfwerman, 0702-801 24,
  • Nässjö vårdcentral, Göran Runesson, 076-72 34 810,

Tillståndslös, papperslös, gömd...

Fråga: Vad innebär begreppet tillståndslös?

Svar: Begreppet tillståndslös används för de personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd (den gamla definitionen var "papperslösa och gömda" patienter)  Dessa personer har enligt lag (2013:407) rätt till akut- och nödvändig vård. 

Mer information: Vård av tillståndslösa personer
EU-medborgare som söker akutvård måste fortfarande visa upp ett giltigt EU-kort för att ha rätt till subventionerad akutvård, i annat fall räknas de som fullbetalande patienter.

Olika typer av boenden

Fråga: Vad är det för skillnad mellan ankomstboende och asylboende?

Svar:

  • Ankomstboenden (kallas även korttidsboende, transitboende, fördelningsboende) bor man på under de dagar det tar att registreras som asylsökande. Boendena drivs av Migrationsverket, privata leverantörer och kommunerna (evakueringsplatser).
  • Asylboenden (kallas även långtidsboende, anläggningsboende, tillfälligt asylboende): Boende under aylprocessen. Migrationsverket hyr kollektivt boende och lägenhet där flera bor tillsammans, med eller utan självhushåll. Vanligast idag är att privata leverantörer driver asylboenden i anläggningar, till exempel stugbyar.

Mer information

Migrationsverket får många frågor om asylsökande som reser inom Sverige och Europa. Därför informerar Migrationsverket sökande och allmänhet om hur Migrationsverket och andra organisationer arbetar med de sökande:

Migrationsverket svarar på vanliga frågor (nytt fönster)

Uppdaterad: 2017-02-22
Helena Pellnor, Kommunikation ledning