Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Allergi - hos vuxna över 18 år

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Normalfall handläggs av allmänläkare.

Specialistfall:

  • Anafylaxi (födoämnen, bi-/getingstick, läkemedel, m.m. eller okänd orsak). Angeläget med blodprov för tryptasanalys inom 2 timmar från reaktionens maximum.
  • Peroralt steroidkrävande besvär från nedre och övre luftvägar.
  • Invalidiserande sensorisk hyperreaktivitet alternativt doftöverkänslighet.
  • Ställningstagande till allergenspecifik immunterapi (subkutan eller peroral immunterapi).
  • Återkommande angioödem utan urtikaria. Kronisk urtikaria bedöms i första hand av hudläkare.
  • Svåra födoämnesbesvär från luftvägar och hud.
  • Yrkesrelaterade övre och nedre luftvägsbesvär.
  • Allergiutredning där anamnes med tidigare lokal allergidiagnostik och behandling inte givit tillfredställande resultat. Utredningar med komplicerade laboratorieanalyser, exempelvis specifika allergena komponenter.

På remissen till Allergimottagningen, Länssjukhuset Ryhov, önskas information om patientens symtom så detaljerat som möjligt och tidigare behandlingsförsök inklusive eventuella utlösande faktorer.

Vid anafylaxiremiss skall remittenten se till att patienten har nödvändig vid behovsmedicin det vill säga adrenalinpenna (adrenalininjektor), antihistamin och steroider.

Eksemreaktioner hänvisas till hudkliniken. Mag-tarmproblem hänvisas till mag-tarmsektionen i första hand och patienter med kronisk rinit hänvisas till öron-, näsa- och halskliniken. Allergisk konjunktivit utan rinit och framför allt vid samtidig smärta remitteras till ögonkliniken.

Diagnostik och utredning

Utredning inom primärvården: Allt behöver inte utredas med specifika IgE-prover, anamnes kan räcka. Undvik paneler. Tag riktade prover efter anamnes t.ex. björk vid besvär på våren, timotej vid sommarbesvär, kvalster (D pteronyssinus, D. farinae) vid besvär mornar och nätter, mögelpanel vid besvär på höstar samt katt eller hund om besvär hemma och dessa djur finns hemma eller om besvär vid kontakt med dessa pälsdjur. Total-IgE har ingen plats vid vanlig allergiutredning. Ett lågt värde utesluter inte en eller flera specifika allergier. Atopi-screening ger säkrare information om man vill utesluta allergi. Undvik att ta IgE mot husdamm p.g.a. alltför ospecifika positiva svar. Vid misstanke om kvalsterallergi tas prov för IgE mot kvalster (D. pteronyssinus samt D. farinae).

Vid önskemål om "pricktest via allergisjuksköterskan" skrivs detta tydligt på remissen. Då görs ingen läkarbedömning, utan svaret får handläggas av inremitterande.
Pricktest (allergitest) (pdf, begränsad behörighet, nytt fönster)

Tänk till innan remiss skrives vid:

  • Akut urtikaria (gäller även återkommande akuta skov). Allergi påvisas sällan. Beror ofta på infektion eller inflammation, leta efter det istället om inte anamnes talar för annat.
  • Konjunktivit utan rinit, är sällan allergibetingad.
  • Vid misstanke på kontaktallergi mot dentala material handläggs patienten av tandläkare som vid behov remitterar till hudkliniken.

Allergiska reaktioner mot penicillin

Anafylaxi skall utredas snarast. Förtur vid adrenalinbehov. Det finns olika förklaringsmodeller och allt är inte IgE-förmedlat. Tryptasanalys i akutskedet är av stor hjälp.

Utredning vid allergimottagningen sker med bland annat pricktest på huden och sedvanliga prover med IgE mot misstänkta agens. Utvidgade analyser finns med specifika allergena komponenter.

Till patienter med svåra allergiska besvär, framför allt från övre luftvägarna kan remiss för immunterapi övervägas. Detta under förutsättning att adekvat terapi med nasalsteroider, leukotrienantagonist och antihistamin profylaktiskt insatt och med tillräcklig dos under aktiv säsong visat sig vara otillräckligt. Immunterapi kan då ges sublingualt för isolerad gräspollenallergi samt kvalsterallergi och i övriga fall enbart som subkutana injektioner.

Kronisk urtikaria och angioödem är sällan allergiskt orsakade. Andra orsaker kan vara immunologiska reaktioner utan närvaro av IgE liksom infektioner, annan inflammation och fysisk eller psykisk stress.

Allergi och andra överkänslighetsreaktioner återkommer aldrig bara på samma ställe på kroppen utom kontaktallergier som utreds av hudkliniken. Uteslut i första hand malignitet eller lokal inflammatorisk reaktion vid återkommande symtom på samma ställe innan remiss skrivs för allergiutredning.

Prevention

Alltid anamnes angående tobaksbruk.

Levnadsvanor - Tobak

För alla allergier – undvik exponering. Sanering är alltid första linjens försvar. Vid yrkesallergi finns olika möjligheter med bland annat filter och friskluftsmasker.

Angående kvalster rekommenderas i första hand miljöanalys via allergimottagningen och först därefter eventuellt inköp av kvalsterskydd.

Vid uttalade besvär av kall luft finns möjligheter till olika typer av värmeväxlare att använda.

Behandling

 

Anafylaxi på grund av bi- eller getingstick remitteras och får immunterapi om de så önskar. Behandlingen tar 5 år. I annat fall utrustas patienten med sedvanlig vid behovsmedicinering.

För rinokonjunktivit är grundbehandling antihistaminer eller kromoglykat men även leukotrienantagonister har sin plats. Vid svårare fall är behandling och förebyggande behandling med nasala steroider mycket effektivt. Behandlingssvikt orsakas oftast av dålig följsamhet. Depåsteroider bör endast användas vid terapisvikt och kan även då oftast med fördel ersättas av en kort kur med peroral behandling som inte ger de långtidseffekter på binjurarna som ses vid depåsteroidinjektion.

Konjunktivit behandlas med antihistaminer eller kromoglykat. Steroider ordineras enbart av ögonläkare.

Vid födoämnesallergi finns ingen kausal terapi. Endast undvikande av farlig föda gäller. Det är vanligt med rädsla för födoämnesallergi, särskilt tillsatser, men det stora flertalet har inte IgE-förmedlade besvär. Det är vanligare med reaktioner p.g.a. biogena aminer, särskilt av histamininnehållande eller histaminfrisättande födoämnen. Vid exposition med allergisk reaktion ska patienten behandlas med adrenalin, antihistamin och steroider akut. En anafylaxi skall behandlas så fort som möjligt. Obehandlad anafylaxi går inte alltid att vända. Det är viktigt att patienten har information och vana att behandla sig själv.

Astma hos vuxna

Om ovanstående sjukdomar är av invalidiserande storlek för patienten och det finns en bakomliggande allergisk komponent kan även immunterapi, så kallat ASIT, ges. Vare sig behandlingen planeras att ges peroralt eller parenteralt bör ställningstagande till behandlingsindikationer och behandlingsstart ske på allergimottagningen. Immunterapi kan ges mot pollen, kvalster och pälsdjur och tar 3 år. Immunterapi utförs inte mot pälsdjur som finns i hemmet och inte mot mögel eller föda.

Urtikaria/angioödem behandlas huvudsakligen med moderna icke sederande antihistamin, där man kan ge upptill fyrfaldig daglig dos. I akutläget är perorala steroider oundvikliga men höga doser under lång tid löser inga problem. Viktigt att finna bakomliggande orsaker som infektion och inflammation, Leukotrienantagonister kan gärna också prövas ihop med antihistaminer. Ibland kan också H2-antagonister hjälpa som tillägg. Vid återkommande angioödem kan också tranexamsyra hjälpa.

Patienter med hereditära eller förvärvade angioödem beroende på förvärvad eller medfödd brist på fungerande C1-inhibitor behandlas med tranexamsyra, C1-inhibitor, bradykininhämmare och androgener (specialistfall). 

Sjukskrivning

Endast ett fåtal patienter behöver sjukskrivning annat än akut. En patient som haft en anafylaxi eller svårt astmaanfall kan ha svårt att arbeta nästa dag. Under allergisäsong kan en del patienter bli så trötta att de inte orkar arbeta en eller två dagar innan behandlingen hjälper.

Vid kroniskt återkommande angioödem är läget ett annat. Dels kan patienten se förändrad ut så att hon/han inte vill visa sig i det tillståndet, dels kan stressituationen göra sjukskrivning värdefull ur medicinsk synpunkt. Dock bör behandlingen ses över så att sjukskrivningen blir så kort som möjligt.

Vid svår astma måste man ta hänsyn till lungfunktionen. Har den tagit skada bör patienten arbetsförmåga värderas i ett mer långsiktigt perspektiv.

I samband med problem relaterade till arbetsplats gäller särskilda regler.

Uppföljning

Rökare bör ges råd om rökstopp.
Levnadsvanor - Tobak

  • Riniter och rinokonjunktiviter följs vanligen upp anamnestiskt och terapin styrs efter behandlingsresultatet utan särskilda mätvärden.
  • För kronisk urtikaria och angioödem finns inga särskilda mätvärden.
  • För patienter med förvärvat eller ärftligt angioödem baseras uppföljningen på eventuella följdsjukdomar till behandling och grundsjukdom.

Kvalitetsindikatorer

Anafylaxipatient ska själv ha tagit adrenalininjektor under uppsikt.

Antal patienter som genomfört rökstopp.

Omvårdnad

I akutsituationer tänk på lugn och trygg miljö.

Rehabilitering

Efter upplevd anafylaxi behövs klara instruktioner för att patienten ska veta hur hon ska agera om ny anafylaxi skulle inträffa. Vid enstaka tillfällen behövs psykologisk hjälp.

Vid svår födoämnesallergi bör dietist delta i rehabiliteringen. Finns risk för undvikandebeteende med malnutrition som följd. Detta är extra viktigt vid låg vikt (BMI under 19) eller om vikten minskar. Dietisten är den viktigaste hjälpen vid svår födoämnesallergi eller intolerans för att patienten ska få god nutrition.

Fastställt: 2012-05-16

Reviderad: 2016-06-03

Giltigt till och med: 2018-06-03

Fastställt av: Medicinsk programgrupp lungor och allergi, samt primärvård

Ansvarig grupp: Lungor och allergi

Granskat av grupp: Lungor och allergi

Kontaktperson för innehåll:

Författare:

Janne Björkander, Överläkare, Futurum, Verksamhetsnära funktion

Uppdaterad: 2017-04-12
Johanna Rosander, Folkhälsa och sjukvård, Verksamhetsnära funktion