Region Jnkpings ln Odontologiska Institutionen
plus.rjl.se/oi

Ortodontijournalen

Uppdaterat 2015-02-11.

Ortodontijournalen är allmäntandläkarens redskap för att kommunicera med ortodontispecialisten och utgör grunden för kommande behandling.

Journaluppgifterna fylls i i ortodontimodulen i T4.

Anamnes
Status
Bettrelation
Diagnos
Förkortningar
Slutarkivering

Anamnes

De olika rubrikerna används som checklista. Är någon rubrik aktuell, sätt kryss i respektive ruta och använd raderna för närmare beskrivning.

Arv

Av speciellt intresse är progenier, öppna bett och agenesier och om föräldrar eller syskon har fått ortodontibehandling.

Sjukdomar, medicin

Till exempel allergier, frekventa övre luftvägsinfektioner.

Sugvanor

Skriv gärna något om intensiteten. Ange ålder då vanan upphört.

Trauma

Glöm ej de primära tänderna. Ange tand, datum och diagnos.

Tidig mjölktandsförlust

Väsentligast här är förluster av primära tänder i sidopartierna, framförallt andra primära molaren. Ange tand och tidpunkt för förlusten.

Tidigare ortodontibehandling

Var, när och uppgifter om behandlingens art, och hur kooperationen varit.

Huvudvärk ofta

Hur länge har det pågått? Frekvens och lokalisation.

Tandgnissling

Frekvens och intensitet. När uppmärksammades det?

Intresse för behandling

Såväl patientens som föräldrars intresse noteras.
 

Status

Är någon rubrik aktuell, sätt kryss i respektive ruta.

Profil

Bedöms med utgångspunkt från överläppens djupaste kurvatur, som sätts i relation till en linje mellan näsroten och hakspetsen. I ”normala” fall ligger punkten något framför linjen. Stora avvikelser tyder på en ogynnsam käkbasrelation.

Ansiktsasymmetri

Notera till exempel skillnad i form eller storlek sett framifrån mellan höger och vänster ansiktshalva, vid såväl sammanbitning som gapning.

Ofullständig läppslutning

Notera om läpparna inte är i kontakt i viloställning eller om patienten lägger underläppen palatinalt om överkäksincisiverna.

Munandning

Tänk på att fingersugning tyder på näsandning. Gör ingen markering om patienten kan andas med sluten mun.

Atypisk sväljning

Studera om patienten lägger tungan mellan tandraderna eller uppvisar hög aktivitet i mentalismuskulaturen vid sväljning.

Anomalt frenulum

Granska läpp- och tungbandens fäste och storlek.

Tungpressning

Studera omärkligt under undersökningens gång patientens eventuella tungvanor.

Är någon av nedanstående rubriker aktuell, ange tandnummer alternativt uppmätt värde.

Övertal

Anges med utgångspunkt från röntgen och basjournal.

Undertal

Anges med utgångspunkt från röntgen och basjournal.

Retinerad

Med retinerad tand avses en tand vars normala eruptionstid avsevärt är överskriden eller för vilken det finns kliniska eller röntgenologiska fynd, som tyder på att ytterligare eruption inte är att vänta. Ej palperbara hörntandsanlag vid 9–11 års ålder bör alltid röntgenundersökas. Detta gäller också om hörntänderna palperas i ett uttalat mesialt/buckalt läge.

Persistens

Notera avsevärt försenad tandväxling.

Infraposition

Färdigerupterad tand, vars ocklusalyta senare inte når upp till granntändernas nivå.

Pulpa, rotbehandling

Notera datum och typ av utförd behandling.

Hypomineraliseringar, hypoplasier

Symptom, färgförändringar och förändringar i tandens ytstruktur och form noteras.

Trauma

Notera tecken på trauma, till exempel färgförändring, och sensibilitetsrubbning.

Rotresorption

Notera såväl interna som externa resorptioner.

Felställda tänder

Notera kraftiga tippningar, rotationer och vandringar samt frambrott i felaktiga lägen.

Platsbrist

Notera de tänder för vilka platsbrist föreligger.

Maximal gapförmåga

  • Om maximal gapförmåga understiger 40 mm, ange antal mm.
  • Notera röntgenfynd som inte angivits ovan, till exempel vidgad follikel, periapikal osteit, anlag 8:or, korta rötter.

Bettrelation

Sagittal relation

Sagittal relation vid 6:or respektive 3:or registreras i interkuspidationsläget (IP) och anges som: neutral, postnormal eller prenormal, 1/2 eller 1 kuspbredd (kb).

Horisontell överbitning

Mäts och eventuellt anges även vilken tand som avses. Vid frontal invertering anges överbitningen som negativ.

Vertikal överbitning

Mäts. Gingival påbitning respektive avsaknad av kontakt mellan incisiverna noteras. Överbitningen anges som negativ vid frontalt öppet bett.

Lateralt öppet bett

Ange region.

Transversal relation

Ange sida eller tandnummer där avvikande relation föreligger.

Mittlinje överkäke/underkäke

Anges i förhållande till ansiktets mittlinje.

Tvångsföring

  • Kontrollera först om lateral tvångsföring föreligger vid habituell slutningsrörelse. Kontrollera därefter om anterior tvångsföring föreligger. Kontrollen måste göras på alla patienter, men är av särskilt intresse hos patienter med mittlinjeförskjutningar, inverteringar, korsbett och saxbett.
  • Ange tvångsföringens storlek (mm) samt riktning (lateralt vänster, höger, anteriort).
  • Vid tvångsföring bör, utöver sedvanligt index, ett index i retruderat läge tas i samband med avtryckstagning.

Diagnos

Diagnosen utgör en sammanfattning av de viktigaste delarna i anamnes och status.

Förkortningar

  • Avtryck = avtr
  • Bite-wing = bw
  • Extraktion = x
  • Diastema mediale = diast med
  • Djupt bett = djb
  • Glesställning = glst
  • Horisontell överbitning = hövb
  • Invertering = inv
  • Infraposition = infr
  • Invaginerad = tand invag
  • Korsbett = korsb
  • Postnormalt bett = postn
  • Prenormalt bett = pren
  • Proklination = pkl
  • Retinerad tand = ret
  • Retroklination = rkl
  • Rotation = rot
  • Saxbett = saxb
  • Supraposition = supr
  • Transposition = trans
  • Trångställning = trst
  • Undertal av tand = apl
  • Utlämning = utl
  • Vertikal överbitning = vövb
  • Öppet bett = öb
  • Övertalig tand = supn

Slutarkivering

Många ortodontibehandlingar påbörjas och avslutas då patienterna är relativt unga. Det är därför en stor fördel om journaler och modeller kan arkiveras i 10 år. Ibland återkommer patienter i 20–25-årsåldern för att de vill ha ytterligare ortodontibehandling. Man har då stor nytta av att på modell se hur bettet sett ut ursprungligen.

För att kunna förbättra ortodontivården är det nödvändigt att kunna göra utvärderingar av tidigare genomförda behandlingar. Vid långtidsuppföljning kallas patienten och det är nödvändigt att ha tillgång till ursprungsmaterialet.

Kontaktperson för innehåll

Anders Magnusson
Övertandläkare
E-post: anders.magnusson@rjl.se    
Tfn: 010-242 53 58

Om Ortodontihandboken

Innehåll
Mer information

Uppdaterad: 2017-04-18
Helén Jansson, Avdelningen för pedodonti Jönköping, Folktandvården