Region Jnkpings ln Arbetsterapi
plus.rjl.se/arbetsterapi

Höftfrakturer

Inledning

I  Sverige drabbas cirka 18.000 personer årligen av höftfraktur. Företrädesvis drabbas äldre personer, medelåldern är 80 år. Antalet höftfrakturer har ökat kraftigt under slutet av 1900-talet, och denna ökning kommer att fortsätta pga. en ökande andel äldre befolkning kommande decennier. Det är viktigt att denna grupp äldre inte bara behandlas i akutfasen utan också att behandlingen inriktas mot prevention och rehabilitering. En optimering av hela vårdkedjan inkluderande samverkan mellan sjukvård och kommunal omsorg är nödvändigt. En av de viktigaste förebyggande åtgärderna är för skelettet belastande aktiviteter. Förebyggande åtgärder bör även riktas mot omgivningsfaktorer (Socialstyrelsen, 2003).

Landstinget i Jönköpings län har visionen ”För ett bra liv i ett attraktivt län” och ska tillhandahålla en hälso- och sjukvård med bästa möjliga värde och kvalitet för invånarna och med samma förutsättningar i hela Jönköpings län. De strategiska målen är bra folkhälsa, god vård, regional utveckling, kostnadseffektivitet,systemsyn,förbättringar/förnyelse samt långsiktig och uthållig finansiering. För att åstadkomma en god vård är det viktigt att vården är jämlik och ges med bra   bemötande, efter behov,med rätt kompetens,på rätt vårdnivå och rätt val av behandling.Vårdens misstag, fel och brister ska minimeras.Det leder till en pålitlig och säker vård med bästa möjliga kliniska resultat. (Landstinget i Jönköpings län, 2010)

Länets kommuner har likartade visioner inom äldreomsorg. Sävsjö kommun skriver i "Vision och program för utveckling av Sävsjö kommun 2007-2010" att: "Känna trygghet och behandlas med gott bemötande och värdighet oavsett behov av omsorg är en rättighet. All omsorg ska präglas av respekt, integritet och rätt till självbestämmande".( www.savsjo.se )Jönköpings kommuns socialtjänst skriver i ledningsdeklarationen att "vi skall vara professionella yrkesutövare och skicklig samarbetspartners" [www.jonkoping.se].

Syfte
 

Syftet med arbetsterapiprogrammet är att säkra kvaliteten och ge en likvärdig arbetsterapeutisk- behandlingen av patienter med höftfrakturer i Jönköpings län. I vårdkedjan ingår sjukhus, primärvårdsenheter och kommuner. Arbetsterapiprogrammet riktar sig till arbetsterapeuter och arbetsterapeutstuderande inom landsting och kommun, samt skall finnas tillgängligt för andra yrkesgrupper i landstingets vårdprogram för höftfrakturer.

Förutsättningar utifrån aktuell patientgrupp

 

Hälso- och sjukvårdslagen avser åtgärder som att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Målet med hälso- och sjukvård är god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ha god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vård och behandling (HSL, 1982:763).

Beskrivning av målgrupp och vårdkedja

Bakomliggande orsak till höftfraktur är benskörhet och fall, många frakturpatienter har även sjukdomar som bidrar till muskelsvaghet, balansproblem .Tre fjärdedelar av höftfrakturpatienterna är kvinnor. Höftfrakturen kan innebära att fortsatt vård och rehabilitering blir nödvändig i olika institutionsformer och att vårdkedja uppstår. Immobilisering och in aktivering får snabbt kroniska effekter. Hela behandlingssekvensen bör sträva efter att snabbt återge patienten dennes tidigare funktionsnivå. Ett viktigt område för fortsatt forskning gäller förebyggande av fall och motverkande av osteoporos (Socialstyrelsen, 2003).

Arbetsterapeuterna ska sträva efter en obruten vårdkedja som fokuseras på patientens dagliga aktiviteter där alla arbetsterapeuter ska arbeta utifrån arbetsterapiprocessen (Pelland,1987). Rehabilitering ska påbörjas så snart som möjligt inom sjukvården. Arbetsterapeuten ska samverka och kommunicera med andra berörda i vårdkedjan. Vårdkedjorna ser olika ut på olika platser i länet beroende på hur landsting och kommun är organiserade, samt vilka olika personella resurser som finns.

Resurser

Personella resurser är arbetsterapeuter och arbetsterapibiträden verksamma på länets sjukhus, primärvårdsområden och kommuner.

Mål för arbetsterapeutisk intervention

Enligt Socialstyrelsen bör rehabiliteringsmålet vara att patienten ska kunna återgå till sitt ursprungliga boende och uppnå samma fysiska, psykiska och sociala funktionsnivå som före frakturen. All personal bör jobba efter samma rehabiliteringsmål och patienten bör få hjälp att bearbeta sin rädsla för att falla på nytt (Socialstyrelsen 2003).

Huvudmål

  • Fyra månader efter frakturen ska 85 % av de bedömda patienterna ha uppnått de aktivitetsmål som satts upp och som ansetts rimliga i förhållande till den förmåga patienten hade före frakturen.
  • Nya fall ska förebyggas, förslag på åtgärder finns beskrivna i landstingets vårdprogram – fallprevention (plus.rjl.se).

 Delmål

 

  • Arbetsterapeutisk utredning av tidigare och nuvarande aktivitetsförmåga ska ske inom två arbetsdagar på sjukhusens vårdenheter i 100% av fallen.

  • I 95% av fallen skall mål/delmål som rör patientens dagliga aktiviteter formuleras, patient skall om möjligt vara delaktig.

  • Informationsöverföring till nästa instans i vårdkedjan ska ske senast dagen före patienten lämnar vårdenhet i 100 % av fallen.
  • Vid överflyttning till hemmet eller annan vårdgivare, ska ärenden med hög prioritet (ärende gällande personlig ADL) åtgärdas inom två arbetsdagar av arbetsterapeut i primärvård eller kommun i 100 % av fallen.
  • I övriga ärenden ska åtgärder  göras inom en vecka i 100% av fallen. Patienten bör få möjlighet att ”landa” i sin miljö och det kan vara fördelaktigt att vänta några dagar med bedömning. Aktuella åtgärder är utredning och uppföljning av aktivitetsförmåga, ADL, hjälpmedelsbehov och fallpreventiva åtgärder.
  • Fyra månader efter frakturtillfälle ska arbetsterapeut i primärvård respektive kommun följa upp patientens måluppfyllelse i 100% av fallen.

Arbetsteraputisk intervention

De åtgärder Socialstyrelsen rekommenderar inom sjukhusvården är tidig mobilisering och rehabilitering av patienter med höftfraktur. Fallolyckan resulterar i smärta i höften och oförmåga att röra sig, vilket utlöser rädsla och ångest hos många patienter. Information om att patienten snart kommer att kunna göra samma saker som tidigare är därför viktig. En snabb mobilisering minskar patientens beroende samt ökar känslan av kontroll och  förutsättningarna att vara delaktig i planering och rehabilitering (Socialstyrelsen 2003).
För att uppnå goda rehabiliteringsresultat är samverkan mellan den slutna och öppna vården nödvändig. Om patienten behöver rehabiliterande insatser eller hjälpmedel efter hemgång skall personal med kompetens inom dessa områden delta i vårdplaneringen. Intensiv eftervård kan förkorta den totala vårdtiden, de flesta patienter behöver någon form av träning efter utskrivning från den akuta vården. Efter hemkomsten är patienterna ofta rädda för att falla på nytt och har svårigheter att komma igång med dagliga sysslor.

För att formulera aktivitetsmål som kan anses rimliga ska arbetsterapeuten göra detta i samråd med patienten då detta är möjligt. Om patienten inte själv kan vara delaktig i målformulering ska omgivande personal och om möjligt närstående formulera rimliga mål utifrån tidigare aktivitetsnivå (Socialstyrelsen 2003).

För den arbetsterapeutiska utredningen används lokalt olika instrument inom kommunernas och landstingets verksamheter. Vanligast förekommande är ADL-taxonomin, COPM, ADL-trappan och Sunnaas ADL-index. I akutfasen görs ADL-anamnes och ADL-utredning av patientens aktivitetsnivå för att kunna sätta rimliga mål (Törnqvist & Sonn, 1991) (Hulter Åsberg 1990) (Law, 1998) (Olsson & Tervald, 1992). De arbetsterapeutiska åtgärderna ska grunda sig på teoretiskt angreppssätt. Grundläggande för rehabilitering av höftfrakturspatienter är biomekaniska och ortopediska principer (Lindgren & Svensson, 2001) (Pedretti, 1996). Då åtgärderna ska utföras utifrån individens egna förutsättningar och i dennes sammanhang ger Model of Human Occupation stöd för intervention (Kielhofner, 2002).

Informationsöverföring till arbetsterapeut i nästa vårdinstans sker via meddix, telefonkontakt och/eller skriftlig rapport. Vad denna informationsöverföring bör innehålla framgår av Samverkansrutiner på landstingets hemsida (plus.rjl.se)

Om patienten är i behov av hjälpmedel för att klara sin personliga ADL bedöms detta som ett högprioriterat ärende av primärvård/kommun och åtgärdas inom två arbetsdagar efter utskrivning. Vid besöket genomförs en uppföljning av ADL-nivån samt fallpreventiva åtgärder. Utifrån detta bedöms patientens behov av fortsatta insatser i form av hjälpmedel, träning och anpassning av miljön. Ärenden som ej bedöms högprioriterade åtgärdas inom en vecka på liknande sätt.

Arbetsterapeuten i primärvård/kommun genomför uppföljning genom hembesök alternativt telefonkontakt inom 2-7 dagar efter utskrivning. Vid detta tillfälle görs en bedömning om behov av vidare insatser. Fyra månader efter frakturtillfälle sker ny uppföljning (telefon eller hembesök).

Resultat och utvärdering av arbetsterapeutisk intervention

Patientens delaktighet i mål och måluppfyllelse skall finnas dokumenterat. Utvärdering görs i MOA.
Se arbetsterapeutisk resultatuppföljning av ADL-nivå, aktivitetssförmåga,smärta samt aktivitetsmål.
Resultaten införs i MOA av arbetsterapeuter inom länssjukvård.
Årlig utvärdering och analys sker av styrgruppen.

Utveckling/förbättring av arbetaterapeutisk intervention

Landstinget i Jönköpings län menar att kritiska framgångsfaktorer när det gäller process och produktionsperspektiv är bra kvalitet som kännetecknas av bra folkhälsoarbete,kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård samt säker hälso- och sjukvård (Landstinget i Jönköpings län 2010).

Medarbetare inom arbetsterapi ska ges möjlighet att årligen askultera hos andra arbetsterpeuter/arbetsterapibiträden inom vårdkedjan. Arbetsterapeuterna skall stimuleras till kompetensutveckling inom ortopedi/geriatrik. En metod för förbättring är att använda sig av fokusgrupper för att få ökade kunskaper om patientens och närståendes upplevelser av vård och rehabilitering efter höftfraktur.

Vid fortsatt arbete med arbetsterapiprogram för patienter med höftfrakturer bör beaktas möjligheter att arbeta mer enhetligt i länet vad beträffar utredning (inklusive smärtskattning), åtgärder och uppföljning samt möjlighet att tillföra Rikshöft-registret aktivitetsinriktade variabler.

Utvärdering av arbetsterapiprogram

Arbetsterapiprogrammet skall revideras årligen.
 

Litteratur

Hulter Åsberg, U. (1990). ADL-trappan. Lund: Studentlitteratur.
Landstinget i Jönköpings län. (2010). Budget 2010 med flerårsplan 2011-2012.
Kielhofner, G. (2002). A Model of Human Occupation- Theory and Applications. Third Edition. Philadelphia: Williams & Wilkins
Law, M., et al. (1998). Canadian Occupational Performance Measure. Svensk version. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.
Lindgren, U & Svensson, O. (2001). Ortopedi. Stockholm: Liber AB
Olsson, B-L. & Tervald, B.(1992). Sunnaas ADL-index en kritisk granskning. Tidskriften Arbetsterapeuten 12/92
Pedretti, L-W. (1996). Occupational Therapy Practice Skills for Physical Dysfunctions. Mosby-Yearbook, Inc.
Pelland, MJ. (1987). A conceptual model of the instruction and supervision of treatment planning. AJOT 41(6):351-359
Socialstyrelsen (2003) Socialstyrelsen riktlinjer för vård och behandling av höftfraktur.
SFS 1982:763 Hälso och sjukvårdslagen
Törnqvist, K & Sonn, U (2001) ADL-taxonomi - en bedömning av aktivitetsförmåga. Nacka: FSA

www.jonkoping.se Socialtjänsten
www.savsjo.se Vård & omsorg, Sävsjö kommun.
plus.rjl.se Landstinget i Jönköpings län

Programansvarig

Mattias Sundqvist, tfn

0381- 356 84

Fastställt datum

2010-11-18

Mer information

Arbetsgrupp för uppdatering 2016:

Viktor Johansson, sammankallande
Charlotte Runbjörk, Värnamo specialistvård
Astrid Nordwall Persson, Höglandets specialistvård (kontaktperson, ansvarar för att deltagare utses)
Maria Gillek, Hab kommun

Uppdaterad: 2016-10-12
Ing-Britt Häger, Rehabiliteringscentrum, Psykiatri och rehabilitering