Region Jnkpings ln Arbetsterapi
plus.rjl.se/arbetsterapi

Arbetsterapiprogram inför och efter fusionsoperation i ländrygg

Innehåll på sidan

Inledning

Länssjukhuset Ryhov har sedan år 2000 en ryggsektion på ortopedkliniken. Ryggkirurgin är framför allt specialiserad på fusionsoperation av ländrygg.

I landstinget i Jönköpings län startades 2008 tvärprofessionell bedömning på samtliga vårdcentraler i Jönköpings sjukvårdsområde, gällande patienter med långvariga ländryggsbesvär. Bedömningen görs av läkare, arbetsterapeut och sjukgymnast samt vid behov kurator/psykolog. Detta görs för att få en så samlad och bred bild som möjligt av patienten. Vid remiss till ortopedkliniken krävs att patienten har genomgått denna bedömning enligt riktlinjer i Allmänt kliniskt kunskapsstöd Fakta - Ortopedi -ländryggssmärta - bedömningsteam utredning. 

Gemensamma riktlinjer och flöde har utarbetats för arbetsterapeuter och sjukgymnaster inom ortopedklinik och primärvård. Rehabiliteringssamverkan - Fusionsoperation i ländrygg, pre- och postoperativa insatser

Syfte

Arbetsterapiprogrammets syfte är att:

  • att skapa enhetliga rutiner i omhändertagandet av patientgruppen
  • vara stöd för nyanställda arbetsterapeuter och arbetsterapeutstudenter
  • utgöra underlag för utvärdering av rehabiliteringsåtgärder

Programmet riktar sig till arbetsterapeuter som träffar denna patientgrupp, främst arbetsterapeuter verksamma inom ortopedklinik och primärvård i Landstinget i Jönköpings län samt länets kommuner.

Beskrivning av målgrupp och vårdkedja

Det finns en rad kända orsaker till ländryggsbesvär, men det kan vara svårt att hitta orsaken till besvären hos den enskilde individen. Det finns inga säkra svar när det gäller om fysiska arbetsmiljöfaktorer kan leda till ländryggsbesvär. Det brukar emellertid anges att tunga lyft med vridmoment, arbete i statiska kroppspositioner samt exponering för helkroppsvibrationer är faktorer som ligger i riskzonen för ländryggsbesvär (SBU, 2000). Flera studier påvisar att ländryggsbesvär uppträder lika ofta i fritidsaktiviteter som i yrkesarbete (SBU, 1990).

Ett flertal evidensbaserade studier har visat att speciellt kroniska ländryggssmärtor till viss del kan förklaras av psykosociala arbetsmiljöfaktorer. Psykologiska faktorer såsom oro, ängslan och nedstämdhet kan förstärka upplevelse av smärta och vara en länk i orsakskedjan både vad gäller uppkomst och varaktighet av nack- och ländryggsbesvär. När det gäller arbetssituation har även monotoni, inflytandegrad, arbetskrav och stress stor påverkan (SBU, 2000).

Richardsson (1991) har i en studie intervjuat femton personer om deras livskvalitet efter ländryggsoperation. Flertalet uppgav att de upplevde en förbättring i sin livssituation. De klarade mer i vardagen, var mer aktiva på sin fritid och tyckte att de fungerade bättre med familjen. De kände sig nöjda trots vissa begränsningar i livssituationen.

Hittills har endast ett fåtal studier gjorts vad gäller fusionsopererade och det finns ännu ingen publicerad studie som mäter långtidseffekten upp till 5 år efter operation.

Målgruppen är personer boende i Jönköpings län, som planeras genomgå en ländryggsfusion, dvs en steloperation mellan ländkotor, med eller utan fixation.
Ordlista ryggkirurgi

Mål för arbetsterapeutisk intervention

Samtliga patienter med ländryggsbesvär som är föremål för ryggutreding ska träffa distriktsarbetsterapeut för bedömning enligt FAKTA-dokument, bedömningsteam.

Patienter som efter bedömning av ortopedläkare inte är aktuella för fusionsoperation ska återremitteras till ansvarig läkare på respektive vårdcentral och där vidarebefordras till distriktsarbetsterapeut.

Patienten ska klara att utföra sina vardagliga aktiviteter innan och efter en eventuell längdryggsoperation med så låg smärtpåverkan som möjligt.

Arbetsterapeutisk intervention

Tillsammans med kallelse till operation får patienten information i patientbroschyr. Information till dig som ska stelopereras (Fusionsoperation) i ländryggen på grund av spinal stenos, alternativt ryggsmärta. I denna uppmanas patienten att ta kontakt med distriktsarbetsterapeut på sin vårdcentral.

Distriktsarbetsterapeut träffar patienten preoperativt, gärna i dennes hem för bedömning av aktivitetsförmågan. Som utgångspunkt för observation och diskussion används tidigare genomfört självskattningsformulär Aktivitetsförmåga – personlig vård och boende. (Självskattningsformulär aktivitetsförmåga) (Ehrenborg, 2000). Information om förflyttningsteknik och vardagsergonomi ges utifrån individuella behov. Vid eventuella svårigheter att utföra vardagliga aktiviteter kan hjälpmedelsutprovning vara aktuellt.

Patienten och arbetsterapeuten samtalar om patientens arbetssituation och vidtar vid behov åtgärder. Målformulering görs tillsammans med patienten. Sammanfattning av aktivitetsförmågan dokumenteras i journal av distriktsarbetsterapeut.

Arbetsterapeut på ortopedklinik informerar och går praktiskt igenom utförandet i personlig vård samt ger allmänna råd gällande vardagsergonomi. Vid hemgång sker skriftlig överrapportering till ansvarig arbetsterapeut i primärvård eller kommunal verksamhet.

Råd efter operation

  • Om du är smärtpåverkad, minimera lågt sittande t.ex. i låg fåtölj
  • Undvik tunga lyft. Bär ej mer än t.ex. lätt matkasse. Efter 6 veckor kan belastningen successivt stegras. Tänk dock på att lyfta på ett ryggvänligt sätt.
  • Undvik vrid- och böjrörelser av ryggen.
  • Medfölj endast som passagerare vid nödvändiga bilresor under de första 6 veckorna efter operationen.
  • Kör inte bil de första 3 månaderna efter operationen. Vid återbesöket undersöker läkaren din koordination i benen samt ser över dina mediciner. Därefter avgörs om det är lämpligt att du återupptar bilkörning.

Vid instrumentering oavsett nivå, krävs vanligtvis ingen korsett i samband med mobilisering. Behövs korsett sker utprovning på ortopedkliniken, via Team Ortopedteknik.

Vid icke instrumenterade fusioner kan korsettbehandling tillkomma vid mobilisering i 3 månader. Får oftast tas av vid hjälp med dusch. Rådgör med ansvarig läkare.

Avvikelser från ovanstående rekommendationer ska rapporteras i samband med utskrivning från ortopedkliniken.

Distriktsarbetsterapeut gör postoperativ uppföljning inom tre veckor via hembesök eller telefon.

Patienten kontaktar distriktsarbetsterapeut postoperativt vid behov.

Fortsatt diskussion angående arbetsåtergång bör ske senast  6 – 12 veckor postoperativt. I de fall företagshälsovård inte finns eller resurser saknas för ergonomisk bedömning/rådgivning kan arbetsplatsbesök av distriktsarbetsterapeut och/eller distriktssjukgymnast utföras för översyn av fysisk arbetsbelastning efter ca 12 veckor. Vid bedömning föreslås checklista - Plan för identifiering av belastningsfaktorer som kan innebära skadlig inverkan (PLIBEL), användas som underlag (Kemmlert, 1994).
PLIBEL, Plan för identifiering av belastningsfaktorer (endast för anställda i Region Jönköpings län)

Tre månader postoperativt gör distriktsarbetsterapeut en uppföljning av patientens aktivitetsförmåga, via hembesök eller per telefon.

Resultat och utvärdering av arbetsterapeutisk intervention

Samtliga patienter som är aktuella för ländryggsfusion ska preoperativt ha träffat distriktsarbetsterapeut på vårdcentralen för bedömning av aktivitetsförmåga.

Patienten ska klara vardagliga aktiviteter med så låg smärtpåverkan som möjligt.

Tre månader postoperativt gör distriktsarbetsterapeut en uppföljning av patientens aktivitetsförmåga, via hembesök eller per telefon. Diskussion kring patientens aktivitetsförmåga sker med utgångspunt från tidigare utfört aktivitetsstatus.

Utveckling/förbättring av arbetsterapeutisk insats

Fortsatt samverkan med sjukgymnaster inom ramen för RKO samt med kollegor i övriga länet.

Berörda arbetsterapeuter bör tillfrågas om programmets användbarhet inför nästa revidering.

Utvärdering av arbetsterapiprogram

Revidering sker årligen.

Referenslista

Ref till aktivitetsförmåga

  1. Fritzell, P., Hägg, O., Wessberg, P., & Nordwall, A. (2001). 2001 Volvo Award Winner in Clinical Studies: Lumbar Fusion Versus Nonsurgical Treatment for Chronic Low Back Pain
  2. Kemmlert, K (1994). Labour Inspectorate Investigation for the Prevention of Occupational Musculoskeletal Injuries. Arbete och hälsa 1994:4. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
  3. Richardsson, K. (1991) Fusionsoperationer, en väg till hälsa och ökad livskvalitet? Stockholm, Lärarhögskolan.
  4. SBU-rapport (1990). Ont i ryggen - ett samhällsproblem. Stockholm.
  5. SBU-rapport (2000). Ont i ryggen, ont i nacken. Evidensbaserad kunskapssammanställning. Vol 1. Stockholm

Programansvarig

Cecilia Dagman

036-3234 77

Catarina Broman

036-3254 72

Fastställt

2011-12-13

Mer information

Uppdaterad: 2016-10-04
Ing-Britt Häger, Rehabiliteringscentrum, Psykiatri och rehabilitering