Region Jnkpings ln Arbetsterapi
plus.rjl.se/arbetsterapi

Rehabilitering efter benamputation

Innehåll på sidan

Inledning

I Sverige utförs årligen ca 2600 benamputationer, cirka 90 procent görs på grund av nedsatt blodcirkulation. Cirka hälften av dessa personer har diabetes. Övriga benamputationer har sin orsak i olycksfall, tumörsjukdomar och medfödda missbildningar (Landstingen och regionerna i samverkan, 2010).
Arbetsterapiprogrammet syftar till att beskriva enhetliga rutiner och evidensbaserad arbetsterapi i Region Jönköpings län.

Arbetsterapeutiska insatser sker vanligtvis på Rehabiliteringsmedicinska kliniken för de personer som är under 65 år och på regionens tre geriatriska kliniker för de som är över 65 år. Arbetsterapeutiska insatser sker oavsett ålder på korttidsplats, dagrehabilitering (Jönköping), i det egna boende eller i särskilt boende.

Rehabiliteringsmedicinska kliniken på Länssjukhuset Ryhov är en länsresurs för patienter under 65 år. Rehabiliteringen där är teambaserad och sker på dagavdelning alternativt på vårdavdelning. Den arbetsterapeutiska behandlingen anpassas och genomförs i nära samarbete med teamet under protesutprovning och protesträning. Under behandlingstiden på kliniken sker samverkan mellan arbetsterapeut på klinik och arbetsterapeut i kommun. För patienter i arbetsför ålder sker samverkan med försäkringskassa, arbetsgivare, arbetsförmedling, socialtjänst och skola.

På de geriatriska klinikerna i regionen (Jönköping, Eksjö/Nässjö och Värnamo) rehabiliteras patienter över 65 år. Rehabiliteringen är teambaserad och bygger på Comprenhensive Geriatric Assessment (CGA), som är ett integrerat strukturerat omhändertagande av äldre där patientens hela livssituation kartläggs (SBU, 2013). Efter utskrivning från vårdavdelning ansvarar arbetsterapeut i kommun för fortsatta arbetsterapeutiska rehabiliteringsåtgärder i samarbete med arbetsterapeut knuten till dagrehabilitering/gåskola. Insatserna kan ske både i ordinärt boende, särskilt boende och på korttidsboende.

Dagrehabilitering finns i Jönköping för patientgruppen. Arbetsterapeutisk behandling utförs under dagrehabiliteringsperioden. Därefter erbjuds vid behov fortsatt träning en gång per vecka i gåskolan. För regionens övriga geriatriska patienter sker protesutprovning och protesträning på gåskolan som är en poliklinisk verksamhet som leds av sjukgymnast. Arbetsterapeuten är inte en del av teamet på gåskolan men kontaktas då patienten har behov av arbetsterapeutisk kompetens. Samverkan sker mellan arbetsterapeut på klinik och arbetsterapeut i kommun.

Flödesschema för benamputerade synliggör patientens väg genom vårdprocessen och arbetsterapeutens delaktighet.

Indikationer för arbetsterapi 

Alla patienter som genomgår benamputation får aktivitetsbegränsningar och skall remitteras för utredning till arbetsterapeut. Samtliga benamputerade patienter på ortoped- eller geriatrisk avdelning erhåller arbetsterapi. Den arbetsterapeutiska insatsen ska leda till att vidmakthålla, återfå eller kompensera patientens aktivitetsförmåga genom arbetsterapeutiska interventioner.

Arbetsterapeutisk utredning 

1   1

Utredning av resurser och begränsningar

  • Kroppsfunktioner
    - Psykiska funktioner så som kognitiv förmåga, krisreaktion.
    - Smärta.
    - Neuromuskuloskeletala funktioner exempelvis tidigare funktionsförmåga.
     
  • Aktivitet och delaktighet
    - Förflyttning.
    - Personlig vård.
    - Hemliv.
    - Viktiga livsområden så som utbildning och arbete.
    - Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv, exempelvis fritidsaktiviteter.
     
  • Omgivningsfaktorer
    - Produkter och teknik så som hjälpmedel och den fysiska miljön.
    - Personligt stöd och personliga relationer så som stöd från anhöriga.
    - Attityder hos anhöriga. Det kan handla om tankar och förväntningar kring den nya livssituationen med fokus på aktivitets- och funktionsförmåga.
     

Metod

  • Intervju av patient och/eller anhörig.
  • Datainsamling via patientjournal.
  • Observation i aktivitet. Vid personlig vård används Sunnaas ADL-index (Bathen & Vardeberg, 2001), eller ADL-trappan (Brorsson & Hulter Åsberg, 1984). Instrumentet Functional Independence Measure (FIM) (Grimby, Gudjonsson,  Rodhe, Sundh, Ostensson, 1996) används på alla inneliggande patienter på Rehabiliteringsmedicinska kliniken i Jönköping.
  • Hembesök.
  • Arbetsplatsbesök erbjuds vid behov av arbetsterapeut på Rehabiliteringsmedicinska kliniken i Jönköping eller av arbetsterapeut i respektive kommun.
  • Arbetsterapeut medverkar i teambedömning enligt kvalitetsregister Senior Alert (2011) .

Individuella SMARTa mål (Schut & Stam, 1994) formuleras i samråd med patient och/eller anhörig och en rehabiliteringsplan upprättas. Arbetsterapeutens utredning är en del av bedömningsunderlaget för hela teamet. Information ges till patienten och vid behov till anhöriga om möjliga arbetsterapeutiska behandlingsåtgärder.
 

Arbetsterapeutisk intervention 

Målet är att förbättra, vidmakthålla och/eller kompensera nedsatt aktivitetsförmåga inom:
- förflyttning
- personlig vård
- hemliv
- viktiga livsområden
- samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv.
- omgivningsfaktorer.

I idéboken (se länk nedan) ges exempel på interventioner gällande förflyttning, rullstolsutprovning och sittande, personlig vård, boendeaktiviteter, bostadsanpassning, arbete/skola samt fritid. Inom regionens olika verksamheter används dessa med mindre variationer.

http://www.fsa.se/Global/Min_profession/Arbetsomraden/Rorelseorganen/Id%c3%a9bok-07.doc

Följ nedan ett komplement till idéboken: följer nedan:

Viktiga livsområden

- Stöd inför arbetsåtergång. Arbetsterapeuten kan delta vid bland annat planeringsmöte med försäkringskassan och arbetsgivaren.
- Miljöanpassning av arbetsplats/skola, om möjligt i samarbete med företagshälsovård/skolhälsovård.

Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv

- Återfå/utveckla färdigheter för att utföra meningsfulla fritidsaktiviteter.

Omgivningsfaktorer

- Förskrivning av rullstol och tillbehör görs snarast efter amputationen. Hänsyn ska alltid tas till rullstolens balansering. För uppföljning av rullstolen se www.wheelchair.se. Behovet av rullstol och dyna förändras vanligtvis vilket bör beaktas.
- Arbetsterapeuten kan vara behjälplig vid resonemang kring anpassning av bil alternativt val av lämplig bil.
 

Utvärdering

Kontinuerlig uppföljning/utvärdering av rehabiliteringsplan görs under behandlingstiden i samverkan med patient, anhörig och team.
I samband med utskrivning från vårdavdelning sker överrapportering till berörd arbetsterapeut i kommunen. Ännu icke uppfylla mål i rehabiliteringsplanen ska överrapporteras.

Patientsäkerhet

Genom hela vårdkedjan ska samtliga patienter erhålla bedömning, åtgärd och uppföljning enligt Senior Alert (2011).
Vid vårdplanering lämnar och inhämtar arbetsterapeuten information. Vid behov sker överrapportering mellan berörda arbetsterapeuter.
Patient och anhörig informeras kontinuerligt om möjligheten till kontakt med arbetsterapeut.

Mål och mätetal

Mätning görs med stöd av kodning via Klassifikation av Vårdåtgärder (KVÅ) som registreras i patientjournal (Socialstyrelsen, 2009). Målet är att alla patienter ska ha en rehabiliteringsplan (KVÅ DV093). Alla patienter ska erhålla utredning inom områdena personlig vård (PN000), förflyttning (PM000) och omgivningsfaktorer (PT000).
I det egna boendet ska även utredning av hemliv (PP000) samt samhällsgemenskap och medborgerligt liv (PS000) ske.

Utvärdering av arbetsterapiprogram

Utvärdering sker vartannat år i samband med revidering av arbetsterapiprogrammet


Referenser 

Bathen T, Vardeberg K. (2001). Test-retest Realiability of the Sunnaas ADL-index.  Scandinavian Journal of Occupational Therapy 8:140-147.

Brorsson, B.& K, Hulter Åsberg. (1984). Kats index of independence in ADL. Reliability and validity in short-term care. Scandinavian Journal of Rehabilitation Medicine. 16:p. 125-132.

Grimby, G., Gudjonsson. G., Rodhe.M., Sunnerhagen. K. S., Sundh. V., Ostensson. M.L (1996). The functional independence measure in Sweden: experience for outcome measurement in rehabilitation medicine.  Scandinavian Journal of Rehabilitation Medicine. May; 28(2):51-62.

Landstinget i Jönköpings län. SMARTA mål. Vårdprevention. Jönköping: Landstinget i Jönköpings län. Tillgänglig http://plus.lj.se/infopage.jsf?nodeId=31713&childId=16375

Nätverket underbensamputerade, Ortopedutskottet FSA (2007). Idébok – arbetsterapi för benamputerade 07. Stockholm: FSA. Tillgänglig http://www.fsa.se/Global/Min_profession/Arbetsomraden/Rorelseorganen/Id%c3%a9bok-07.doc

Senior Alert. (2011). Senior Alert. Tillgänglig http://www.senioralert.se. (2014-05-21).

SBU. (2013). http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Gul/Omhandertagande-av-aldre-som-inkommer-akut-till-sjukhus--med-fokus-pa-skora-aldre/

Schut, H.A., Stam, H.J. (1994). Goals in Rehabilitation Teamwork. Disability and Rehabilitation, (16), 223-226.

Socialstyrelsen (2009). Klassifikation av vårdåtgärder http://www.socialstyrelsen.se/klassificeringochkoder/atgardskoderkva/kva/kvamedicf-struktur (2014-05-21)

Programansvarig

Ylva Medén
Leg. arbetsterapeut

036 - 32 25 81

Deltagare

Fastställt datum

2015-04-08

Mer information

Uppdaterad: 2016-12-30
Ing-Britt Häger, Rehabiliteringscentrum, Psykiatri och rehabilitering