Region Jnkpings ln Arbetsterapi
plus.rjl.se/arbetsterapi

Utredning av misstänkt neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Innehåll på sidan

 Inledning

Neuropsykiatriska diagnoser är ett samlingsnamn för olika typer av utvecklingsrelaterade psykiatriska tillstånd t.ex. Attention Deficit Hyperactivity Disorder,ADHD  och Aspergers syndrom (Hofvander 2009). Det neuropsykiatriska teamet har ett gemensamt uppdrag att utreda vuxna personer i Jönköpings län där misstanke finns om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Syftet med riktlinjerna är tydliggöra arbetsterapeutens roll i utredningsarbetet.

Neuropsykiatrisk utredning sker alltid efter remiss. Remittent kan vara hälso- och sjukvårdspersonal inom psykiatrin, habiliteringen, barn- och ungdomspsykiatrin, primärvården eller somatiska sjukvården. Även personal från arbetsförmedling, kommun, kriminalvård, skola, behandlingshem med flera kan skriva remiss. 

Indikationer för arbetsterapi

Patienter med begränsningar i sin vardag skall remitteras till arbetsterapeut för bedömning av aktivitetsförmåga. Aktivitetsbegränsningarna varierar stort beroende på diagnos, personlighetsfaktorer, miljö och eventuell samsjuklighet. Exempel på begränsningar kan vara nedsatt förmåga att planera, organisera, komma igång och avsluta aktiviteter och/eller att styra impulser. Begränsningar kan finnas inom den sociala interaktionen samt en stark rutinbundenhet och oflexibilitet i aktivitetsutförandet.

Det är mycket vanligt med olika samsjukliga tillstånd t.ex. ångestsymtom, depression och missbruk vid neuropsykiatriska störningar. Tidig upptäckt, utredning och insatser kan minska risken att drabbas av tilläggsproblem (Socialstyrelsen Kunskapsguiden.se)

För att få rätt diagnos kartlägger arbetsterapeuten de miljöer där patienten har funktionsnedsättningar t.ex. boende och arbete/skola/fritid. Funktionsnedsättningarna ska inte enbart synas i vuxen ålder utan även kunna spåras retrospektivt. Funktionshindrens grad är beroende av den miljö personen befinner sig i och begränsningarna blir oftast mer tydliga i miljöer som ställer krav på planering och organisering av friare uppgifter samt där förståelse och kunskap saknas.

Arbetsterapeutisk utredning

Den arbetsterapeutiska utredningen har två huvudsyften. Dels att som en del i det multidisciplinära utredningsteamet bidra med arbetsterapeutisk kompetens och att medverka i diskussion kring klara belägg för funktionsnedsättning. Dels att lägga grunden för det fortsatta habiliteringsarbetet, se Arbetsterapeutiska riktlinjer vid rehabilitering av personer med neuropsykiatrisk problematik.  

Den arbetsterapeutiska utredningen inleds med en kartläggning av patientens aktivitetsförmåga. Data samlas in genom en instrumentbaserad intervju t.ex. ADL-taxonomin (Törnquist & Sonn 2017). Taxonomin tar upp frågor inom flera vardagsområden t.ex. mathållning, hushållssysslor och personlig vård. Resultatet ger en bild av patientens egen upplevelse av sin vardag.

För att tydliggöra specifika aktivitetsbegränsningar kan intervjun kompletteras med ett observationsbaserat instrument som t.ex. ”Perceive, Recall, Plan and Perform”, PRPP (Chappora & Ranka 2008) eller ”Assessment of Motor and Process Skills", AMPS (Fisher 2006).

Intervju och skattningsinstrument:

ADL-taxonomin, (Törnquist & Sonn 2017).

Min mening (Baron, Kielhofner, Iyenger, Goldhammer,& Wolenski 2012).

Dialog om arbete, (Norrby & Linddahl  2017)

Aktivitet i tid med struktur (White 2017)

Sensory profile Adolescent/Adult (Brown & Dunn 2002)
Detta är inte ett arbetsterapeutiskt instrument.

Arbetsterapeutisk intervention

Efter neuropsykiatrisk utredning kan patienten erbjudas arbetsterapeutiska åtgärder på den mottagning där patienten har sin tillhörighet, där utredningen gjorts, eller remitteras vidare. De Neuropsykiatriska utredningsteamen har framför allt till uppdrag att utreda men har ett visst uppföljningsansvar där tidsbegränsade insatser kan ges. Patienten kan även erbjudas stöd i att komma i kontakt med andra vårdgivare t.ex. inom kommunpsykiatri, primärvård eller arbetsförmedling.
För mer information om arbetsterapeutisk intervention var god se Arbetsterapeutiska riktlinjer vid rehabilitering av personer med neuropsykiatrisk problematik.

Patientsäkerhet

Information till patienten före, under och efter utredningen om utredningens gång och vad den kan leda till är av stor betydelse för att patienten ska känna sig trygg samt för att minska risken för orimliga förväntningar. Informationen ska ges både muntligt och skriftligt.

Dokumentation sker i patientens journal samt i ett specifikt utredningsprotokoll. Efter avslutad utredning sker, vid behov, samverkan med stödfunktioner inom kommunen, t.ex. kontakt med handläggare för behovsbedömning av kommunala insatser. Patienten erbjuds alltid ett eller flera uppföljningsbesök efter utredning för information för egen del, till anhöriga eller annan berörd.

Det är en styrka om arbetsterapeut som arbetar med utredningar har erfarenhet av neuropsykiatriska tillstånd och pedagogisk kompetens.  

Målnivå och mätetal

100 % av de patienter som remitteras till neuropsykiatrisk utredning garanteras följande två arbetsterapeutiska insatser
- ADL- bedömning
- Bedömning av aktivitetsförmåga

Mätetal är antal patienter i procent som erbjudits och fått insatsen

 

KVÅ-koder:

AV133                       Bedömning av aktivitetsförmåga med
                                standardiserade bedömnings-
                                instrument/metoder

AV130                       Bedömning av funktionsförmåga

XV006                       Särskilt omfattande förberedelser eller
                                efterarbete    
       
XS910                      Yrkeskod: arbetsterapeut

Referenser

"Baron, K., Kielhofner, G., Iyenger, A., Goldhammer, V. & Wolenski, J. (2012). Min Mening - bedömning av kompetens och värderingar genom självskattning  (OSA-S), (E-M. Sjöberg, övers. och bearb., version 2.2). Nacka: Sveriges Arbetsterapeuter. (Occupational Self Assessment (OSA), version 2.2/2006)."

Brown. C. E. & Dunn, W. (2002) Sensory Profile

Chappora, C. & Ranka, J. (2008). The PRPP system of Task Analysis. User Training Manual – Research edition. University of Sidney.

Fisher, A.G. (2006) Assessment of Motor and Process Skills. Vol. 1 Development, Standardization, and Administration Manual (6th ed.) Fort Collins, CO: Three Star Press

Hofvander, B (2009). AD/HD and autism spectrum disorders in adults. Forensic Psychiatry, Department of Clinical Sciences, Malmö, Lund University; doctoral thesis.

Norrby,E. & Linddahl, I. (2017) Dialog om arbete, DOA. Nacka: Sveriges Arbetsterapeuter"

Törnquist, K. & Sonn, U. (2017). ADL-Taxonomin® - en bedömning av aktivitetsförmåga. . Nacka: Sveriges Arbetsterapeuter"

Socialstyrelsen (2014). Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-10-42/Sidor/default.aspx [2018-02-08]

Wender P. H. (1995) Attention-deficit hyperactivity disorder in adults. New York: Oxford University Press 1995:122-143

White, S. M. (2017). Aktivitet i tid med struktur – självskattningsinstrument för tidshantering och organisationsförmåga (ATMS-S), (G. Janeslätt, övers., version 1.1). Nacka: Sveriges Arbetsterapeuter. (Originalet Assessment for Time Management Skills (ATMS) publicerat 2014)

Mer information:

Webbsida

Kunskapsguiden.se http://www.kunskapsguiden.se/funktionshinder/Teman/autismspektrumtillst%C3%A5nd/Sidor/Vad-ar-autismspektrumtillstand.aspx [2018-02-08]

                             

 

 

 

 

Programansvarig

Kristina Rönnholm
Leg arbetsterapeut
010 - 242 32 04

Fastställt datum

2018-02-08

Mer information

Uppdaterad: 2018-02-09
Yvonne Londos, Psykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov, Psykiatri rehab o diagnostik