Region Jnkpings ln Arbetsterapi
plus.rjl.se/arbetsterapi

Utredning av misstänkt neuropsykiatrisk diagnos.

Innehåll på sidan

Inledning

Neuropsykiatriska diagnoser är ett samlingsnamn för olika typer av utvecklingsrelaterade psykiatriska tillstånd t.ex. Attention Deficit Hyperactive Disorder (ADHD) och Aspergers syndrom (Hofvander, 2009). De neuropsykiatriska teamet har ett gemensamt uppdrag att utreda vuxna personer i Jönköpings län där misstanke finns om neuropsykiatriskt funktionshinder. Syftet med riktlinjerna är tydliggöra arbetsterapeutens roll i utredningsarbetet.

Neuropsykiatrisk utredning sker alltid efter remiss. Remittent kan vara hälso- och sjukvårdspersonal inom psykiatrin, habiliteringen, barn- och ungdomspsykiatrin, primärvården eller somatiska sjukvården. Även personal från arbetsförmedling, kommun, kriminalvård, skola, behandlingshem med flera kan skriva remiss. Patienten kan även söka själv och erbjuds då tid för ett bedömningssamtal.

Indikationer för arbetsterapi

Patienter med begränsningar i sin vardag skall remitteras till arbetsterapeut för bedömning av aktivitetsförmåga. Aktivitetsbegränsningarna varierar stort beroende på  diagnos, personlighetsfaktorer, miljö och eventuell samsjuklighet. Exempel på begränsningar kan vara nedsatt förmåga att planera, organisera, komma igång och avsluta aktiviteter och/eller att styra impulser. Begränsningar kan finnas inom den sociala interaktionen samt en stark rutinbundenhet och oflexibilitet i aktivitetsutförandet.

Det är mycket vanligt med olika samsjukliga tillstånd t.ex. ångestsymtom, depression och missbruk vid neuropsykiatriska störningar. Tidig upptäckt, utredning och insatser kan minska risken att drabbas av tilläggsproblem (Socialstyrelsen, 2002).

För att få rätt diagnos kartlägger arbetsterapeuten de miljöer där patienten har funktionsnedsättningar t.ex. boende och arbete/skola. Funktionsnedsättningarna ska inte enbart synas i vuxen ålder utan även kunna spåras retrospektivt. Funktionshindrens grad är beroende av den miljö personen befinner sig i och begränsningarna blir oftast mer tydliga i miljöer som ställer krav på planering och organisering av friare uppgifter samt där förståelse och kunskap saknas.

Arbetsterapeutisk utredning

Den arbetsterapeutiska utredningen har två huvudsyften. Dels att som en del i det multidisciplinära utredningsteamet bidra med arbetsterapeutisk kompetens och att medverka i diskussion kring eventuell diagnos. Dels att lägga grunden för det fortsatta habiliteringsarbetet, se "Arbetsterapeutiska riktlinjer vid re/habilitering av personer med neuropsykiatrisk problematik".

Den arbetsterapeutiska utredningen inleds med en kartläggning av patientens aktivitetsförmåga. Data samlas in genom en instrumentbaserad intervju t.ex. ADL-taxonomin (Törnqvist & Sonn , 2001). Taxonomin tar upp frågor inom flera vardagsområden t.ex. mathållning, hushållssysslor och personlig vård. Resultatet ger en bild av patientens egen upplevelse av sin vardag. För att tydliggöra specifika aktivitetsbegränsningar kan intervjun kompletteras med ett observationsbaserat instrument som t.ex. PRPP (Chappora & Ranka, 2003) eller AMPS (Fisher, 2006).

I vissa utredningsteam administrerar arbetsterapeuten neuropsykiatriska självskattningsformulär, t.ex. WURS (Ward, Wender & Reimherr, 1993), WRAS (Wender, 1996), AQ (Baron-Cohen, Wheelwright , Skinner , Martin & Clubley, 2001), RAADS  (Ritvo, Ritvo, Yuwiler, Ritvo  et al. 2008).  
En erfaren arbetsterapeut kan även ta anhöriganamnes och administrera så kallade CPT-test (Continuous Performance Test) (Conners, 2004). Detta datoriserade test mäter förmåga till visuell eller auditiv uppmärksamhet, upprätthållande av upp-märksamhet och vakenhetsgrad, impulsivitet, reaktionstid samt variabilitet i reaktionstid.

Arbetsterapeutisk intervention

Efter neuropsykiatrisk utredning kan patienten erbjudas arbetsterapeutiska åtgärder på den mottagning där utredningen gjorts eller remitteras vidare. Ovanstående beror på om utredningen genomförts på en psykiatrisk mottagning eller på det neuropsykiatriska utredningsteamet (NPT). Eftersom  Neuropsykiatriska utredningsteamet framför allt har till uppdrag att utreda, kan dock endast tidsbegränsad uppföljning erbjudas. Patienten kan i båda fall erbjudas stöd i att komma i kontakt med andra vårdgivare t.ex. inom kommunpsykiatri, primärvård eller arbetsförmedling.
För mer information om arbetsterapeutiska intervention var god se "Arbetsterapeutiska riktlinjer vid re/habilitering av personer med neuropsykiatrisk problematik".

Patientsäkerhet

Information till patienten före, under och efter utredningen om utredningens gång och vad den kan leda till är av stor betydelse för att patienten ska känna sig trygg samt för att minska risken för orimliga förväntningar. Informationen ska ges både muntligt och skriftligt.

Dokumentation sker i patientens journal samt i ett specifikt utredningsprotokoll. Efter avslutad utredning sker, vid behov, samverkan med stödfunktioner inom kommunen, t.ex. kontakt med handläggare för behovsbedömning av kommunala insatser. Patienten erbjuds alltid ett eller flera uppföljningsbesök efter utredning för information för egen del, till anhöriga eller annan berörd.
Det är en styrka om arbetsterapeut som arbetar med utredningar har erfarenhet av neuropsykiatriska tillstånd och pedagogisk kompetens.

Målnivå och mätetal

100 % av de patienter som remitteras till neuropsykiatrisk utredning garanteras följande två arbetsterapeutiska insatser
- ADL bedömning
- Aktivitetsbedömning

Mätetal är antal patienter som erbjuds och får insatsen

Referenser

Baron-Cohen S, Wheelwright S, Skinner R, Martin J, Clubley EThe autism-spectrum quotient (AQ): evidence from Asperger syndrome/high-functioning autism, males and females, scientists and mathematicians J Autism Dev Disord. 2001 Feb; 31(1):5-17.

Chappora, C., Ranka, J. (2003). The PRPP system of Task Analysis. User Training Manual – Research edition. University of Sidney.

Conners, C. Keith  (2004)   Conners' Continuous Performance Test II (CPT II) Ver. 5.2 for Windows®

Fisher, A.G. (2006) Assessment of Motor and Process Skills. Vol. 1 Development, Standardization, and Administration Manual (6th ed.) Fort Collins, CO: Three Star Press

Hofvander, B (2009). AD/AD and autism spectrum disorders in adults. Forensic Psychiatry, Department of Clinical Sciences, Malmö, Lund University; doctoral thesis.

Ritvo, R.A,  Ritvo E.R, Guthrie D, Yuwiler A,  Ritvo M. J, (2008) Journal of Autism and Developmental Disorders , 2008, Volume 38 , Number 2, Pages 213-223

Törnqvist, K & Sonn U Towards (1994). ADL-taxonomy for occupational therapist. Scandinavian Journal of Occupational Therapy. 1 (2): 66-76

Socialstyrelsen (2002). ADHD för barn och vuxna.

Ward, M.F., Wender, P.H. & Reimherr, F.W.1993),The Wender Utah Rating Scale: An Aid in the Retrospective Diagnosis of Childhood Attention Deficit Hyperactivity Disorder. 150(6):885 - 890.

Wender P H.  Attention-deficit hyperactivity disorder in adults. New York: Oxford University Press 1995:122-143

Programansvarig

Kristina Rönnholm
Leg arbetsterapeut
036 - 32 32 04

Fastställt datum

2012-12-06

Mer information

Uppdaterad: 2017-07-14
Yvonne Londos, Psykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov, Psykiatri och rehabilitering