Region Jnkpings ln Arbetsterapi
plus.rjl.se/arbetsterapi

Arbetsterapi vid njursvikt - dialys

Inledning

Syftet med riktlinjen är att skapa enhetliga rutiner för arbetsterapeutiska insatser vid njursvikt.
Riktlinjen riktar sig till arbetsterapeuter som kommer i kontakt med denna patientgrupp, till nyanställda samt till studenter under sin praktiska tillämpning.

Kronisk njursvikt
Njurarnas viktigaste uppgifter består i att utsöndra slaggprodukter som bildas vid ämnesomsättningen och att balansera vätskor och salter i kroppen. Olika sjukdomar i njurarna kan medföra att njurfunktionen blir nedsatt eller helt upphör. Man uppskattar att ca 600 personer drabbas av kronisk njursvikt i Sverige varje år.
Njurförbunde (nytt fönster) [Elektronisk 2017-02-16]
Patient med njursvikt upplever ofta en smygande trötthet, kraftlöshet, ha dålig aptit och koncentrationsproblem, Vilket kan leda till obalans mellan aktivitet, vila och försämrad livskvalitet.

Dialys
De behandlingsalternativ som står till buds för den kroniskt njursjuke är så kallad proteinreducerad kost, samt s. k. aktiv uremivård i form av dialys och transplantation. Dialys, innebär att blodet på konstgjord väg, befrias från sitt överskott av slaggprodukter, salter och vätska. Behandlingen förekommer i två huvudformer; hemodialys (bloddialys) och peritonealdialys (bukhinnedialys).

Hemodialys är den vanligaste formen av dialys och innebär att blodet får cirkulera genom ett speciellt filter som avskiljer överskottet av slaggprodukter, salter och vätska. Behandlingen tar normalt 3-4 timmar och upprepas 3 gånger i veckan. Hemodialysbehandling ges i de flesta fall på sjukhus, men kan även utföras i hemmet.
Peritonealdialys kallas för CAPD "påsdialys" och sköts av patienten själv i hemmet. Behandlingen går till så att bukhålan fylls med cirka 2 liter dialysvätska via en inopererad slang (kateter). Genom bukhinnans fina blodkärl utväxlas överskottet av slaggprodukter, salter och vätska från blodet till dialysvätskan. Vätskan bytes 4-5 gånger per dag och behandlingen sköts vanligtvis av patienten själv. De som behandlas med CAPD har ofta en större rörelsefrihet än patienter som har hemodialys. En annan variant av den här behandlingsformen är CCPD, som innebär att man nattetid med hjälp av en maskin automatiskt sköter bytet av vätska. Metoden innebär att vätskebyten endast i undantagsfall behöver ske under dagtid. Njurförbundet (nytt fönster) [Elektronisk 2017-02-16] (Aurell & Samuelsson, 2009).

Indikationer för arbetsterapi
Vid aktivitetsnedsättning inom personlig vård, arbete, fritid eller boende bör patienten remitteras till arbetsterapeut. Till följd av den uttalade tröttheten (fatigue) finns en ökad risk för fall (Matuska et al. 2007). Vid bloddialys kan handfunktionen försämras till följd av den inopererade fisteln som bland annat kan göra handen kall och stel. I samband med njursvikt kan även den kognitiva förmågan påverkas, t ex kan försämrad koncentration påverka arbetsförmågan. Cognitiv imparment in chronic kidney disease (öppnas i nytt fönster) [Elektronisk 2017-02-16] (Madan, Kalra, Agarwal & Tandon 2007), (Medicinkompendier, 2010).

Arbetsterapeutisk utredning
Utredningen syftar till att arbetsterapeuten skall bilda sig en uppfattning om hur njursjukdomen påverkar patientens aktivitetsförmåga. Intervju sker kring hur patienten upplever sin vardag, vilka aktiviteter som är viktiga och hur de skall uppleva balans mellan sina aktiviteter. (Kielhofner 2008).

Utredningen dokumenteras med KVÅ-koder (Socialstyrelsen, 2012).

Områden som alltid utreds  och följs upp kontinuerligt är:

  • PA000 – Psykiska funktioner (välbefinnande)
  • PK000 -  Utredning av genomförande av allmänna uppgifter och krav
  • PM000 – Förmåga att förflytta sig
  • PN000 – Personlig vård
  • PP000 – Hemliv
  • PQ000 – Mellanmänskliga interaktioner och relationer
  • PR000 – Arbets-, studie- och ekonomiskt liv
  • PS000 – Socialt och medborgerligt liv
  • PT000 – Omgivningsfaktorer

Dessa olika områden utreds på följande sätt:

  • Utredning av välbefinnande utifrån WHO-5 (Bech, 2004) (PA) 
  • Global skattning av upplevd aktivitetsförmåga mätt med 10-gradig numerisk skala ( ingen aktivitetsförmåga 0 – 10 mycket god aktivitetsförmåga) (PK000)
  • Vid behov sker utredning av aktivitetsbalans med hjälp av aktivitetsdagbok.
  • ADL-bedömning sker genom intervju och/eller observation med hjälp av COPM (Law, Baptiste, Carswell, McCall, Polatajko & Pollock, 1998) samt någon av följande bedömningar; ADL-trappan (Hulter-Åsberg, K 1990), ADL-taxonomin (Törnquist & Sonn, 1994), eller Sunnaas adl index  (PM000, PN000, PP000, PR000, PS000)
  • Vid behov sker utredning av trötthet, 10-gradig numerisk skattning (ingen trötthet 1-10 mycket stor trötthet). Vid värde 7≤ skattas mental trötthet med Mental Fatigue Scale (MFS) för att ge en bred infallsvinkel och för att förstå betydelsen av neurobiologiska, kognitiva och psykologiska faktorer (Johansson, et al. 2010), (Johansson, 2013). MFS kan ges som hemuppgift. (PA006)
  • Omgivningsutredning sker genom intervju med patient eller anhörig. Vid behov av ytterligare utredning tas kontakt med kolleger inom primärvård och kommun. (PQ000, PT000)

Områden som vid behov utreds:

  • PB000 – Sinnesfunktioner och smärta
  • PG000 – Neuromuskuloskeletala rörelserelaterade funktioner
  • PH000 – Funktioner i huden och därmed relaterade strukturer
  • PA000 – Psykiska funktioner (kognitiv funktion)

Dessa områden utreds på följande sätt:

  • Handfunktion bedöms utifrån rörlighet smärta, svullnad och hud. Hakir (http://hakir.se/?page_id=246 ) används vid bedömning av rörlighet (PB, PG, PH)
  • Den kognitiva funktionen utreds vid behov med Arbetsterapeutisk utredning av Djupa, Bakre och Främre kognitiva funktioner (Häger, I-B, Hamlin, A-M. 2006)

Med utredningen  som grund formuleras ”SMARTA” mål tillsammans med patienten (Schut, H.A., Stam, H.J. 1994).

Arbetsterapeutisk intervention

  • Medverka vid vårdplanering för att informera om dialysbehandlingens konsekvenser t ex tröttheten och koncentrationsförmågan som  påverkar utförandet av dagliga aktiviteter samt hur sociala roller kan påverkas. Uppmärksamma eventuellt behov av stöd från omgivningen efter dialysbehandling.
  • Fallprevention genom muntlig och skriftlig information: Goda vanor för att förebygga fallskador (nytt fönster). [Elektronisk 2017-02-16]  
    Överrapportering till distriktsarbetsterapeut om fallprevention i hemmet. Se länk, men observera att följa individuella kostråd.
  • Ödemprofylax för övre extremiteten. Se arbetsterapiprogram – Svullen hand http://plus.rjl.se/infopage.jsf?childId=12408&nodeId=31387&nodeType=12
  • Utprovning av hjälpmedel, utprovningen kan ske på sjukhuset eller överrapporteras till arbetsterapeut i primärvård eller kommun.
  • Inför peritonealdialys skrivs intyg om bostadsanpassningsbidrag. Vid behov av andra anpassningar i hemmet rapporteras till distriktsarbetsterapeut.
  • Ge ergonomiska råd och information om balans mellan aktivitet och vila, för implementering av energibesparande strategier (Matuska et al. 2007).
  • Visar WHO-5 ett lågt välbefinnande (under 29) bör diskussion föras mellan patient och team om behovet av stödjande kontakt med t ex psykolog.

Patientsäkerhet
De arbetsterapeutiska insatserna är patientcentrerade och följer gällande rutiner och föreskrifter (t ex journalföring, överrapportering till primärvård/kommun samt avvikelserapportering). De risker som kan förekomma om åtgärder inte utförs är t ex fall och infektion.

Målnivå och mätetal
Aktivitetsförmåga, omgivningsfaktorer, livsområden och välbefinnande bedöms av arbetsterapeut hos alla patienter som påbörjar dialysbehandling. Patientens aktivitetsförmåga bedöms utifrån en  numerisk skala på 1-10. Välbefinnande bedöms utifrån WHO-5. Övriga områden bedöms utifrån COPM och dess numeriska skattningsskalor. Resultaten dokumenteras i Cosmic för att ge en så god utdata som möjligt. Bedömningarna upprepas vart sjätte månad.
Delaktighet och nytta bedöms av arbetsterapeut hos alla patienter som avslutar dialysbehandling. Denna bedömning görs utifrån en numerisk skala från 1-10/VAS. En behandling anses avslutad exempelvis vid transplantation.

Arbetsterapeuten medverkar vid vårdplanering av alla patienter med Downton Fall Risk Index ≥ 3.

Referenser:
Aurell, M. & Samuelsson, O. (2009). Njurmedicin. Stockholm: Liber.

Bech P. (2004) Measuring the dimensions of psychological general well-being by the WHO-5. QoL Newsletter  32: 15-16.

Fisher, A. (2003). AMPS- Bedömning av motoriska färdigheter och processfärdigheter. Three Star Press.

Hakir. Handkirurgiskt kvalitetsregister (2011). [Elektronisk]. Tillgänglig: http://hakir.se/?page_id=246 [2012-06-30]

Hulter-Åsberg, K. (1990). ADL-trappan. Student litteratur AB Sverige.

Häger, I-B. & Hamlin, A-M. (1999). Arbetsterapeutisk bedömning av Djupa, bakre, främre kognitiva funktioner. Jönköpings läns landsting, Värnamo sjukhus, Samrehab.

Johansson, B. et al. (2010). Mental trötthet – subjektivt problem som kan skattas. http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=15446 [2017-02-16]

Johansson, B. (2013). Mental Fatigue Scale (MFS). http://www.mf.gu.se/digitalAssets/1442/1442126_mfs-svenska--m--nad-justerad---h.pdf [2017-02-16]

Kielhofner, Gary (2008). A Model of human occupation : theory and application. 4. ed. Baltimore, MD: Lippincott Williams & Wilkins

Landstinget i Jönköpings län (2009). Goda vanor för att förebygga fallskador [Elektronisk].Tillgänglig: http://plus.rjl.se/info_files/infosida31889/vardprogram_fallprevention090415.pdf[2017-02-16]

Landstinget i Jönköpings län (2011). Svullen hand efter neurologisk sjukdom eller skada - Arbetsterapeutiska riktlinjer [Elektronisk]. Tillgänglig: http://plus.rjl.se/infopage.jsf?childId=12408&nodeId=31387&nodeType=12[2012-03-12].

Law, M., Baptiste, S., Carswell, A., McCall, M., Polatajko, H., & Pollock, N. (1998). Canadian Occupational Performance Measure. Third ed. Ottawa: CAOT Publications ACE.

Madan, P., Kalra, O.P., Agarwal, S. & Tandon, O.P. (2007). Cognitive impairment in chronic kidney disease. Nephrology Dialysis Transplantation, vol. 22, ss. 440-444.

Matuska, K., Mathiowetz,V., & Finlayson, M. (2007).  Use and perceived effectiveness of energy conservation strategies for managing multiple sclerosis fatigue. The American Journal of Occupational Therapy, 61 (1), 62-69.

Medicinkompendier (2010). Njursvikt och dialys [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.medicinkompendier.se/index.asp?themakatid=7&titelid=197&j=1 [2012-03-01]

Njurförbundet (2012). Njursjuk [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.njurforbundet.se/njursjukdomar [2017-02-16]

Schut, H.A., Stam, H.J. (1994). Goals in Rehabilitation Teamwork. Disability and Rehabilitation, vol 16 (4) sid 223-226.

Socialstyrelsen  (2012). Åtgärdskoder (KVÅ) [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/klassificeringochkoder/atgardskoderkva[2012-03-08]

Tervald Nätterlund, B., & Olsson, B-L. Sunnaas ADL index, reviderad layout,
2000, 2007. Faggegruppe for Ergoterapi, Sunnaas sykehus HF. 1450 Nesoddtangen,Norge www.sunnaas.no Svensk version översättning Tervald Nätterlund, B., & Olsson, B-L.

Törnquist, K. & Sonn, U. (2001). ADL-taxonomin: en bedömning av aktivitetsförmågan. Nacka. Förbundet Sveriges Arbetste Normal

Fastställd

Granskad av erfarenhetsexpert
Godkänd av arbetsterapiprogramgrupp
2015-07-02
 

Programansvarig
Linda Westlund

010-2448865

Deltagare

Uppdaterad: 2017-02-17
Ing-Britt Häger, Rehabiliteringscentrum, Psykiatri och rehabilitering