Region Jnkpings ln Arbetsterapi
plus.rjl.se/arbetsterapi

Utredning av aktivitetsförmåga vid psykisk funktionsnedsättning

Innehåll på sidan

 

Inledning

Psykiatriska kliniken, vid Länssjukhuset Ryhov, ger specialiserad psykiatrisk vård och rehabilitering. Primärvården är första instans när medborgare har behov av stöd för sin psykiska hälsa.

Syftet med arbetsterapiprogrammet är att beskriva för studenter, nyanställda arbetsterapeuter och personal på psykiatriska kliniken hur en arbetsterapeutisk utredning, oberoende av diagnos, går till.

Lagar och förordningar som styr verksamheten är bl.a. Hälso- och sjukvårdlagen (SFS 1982:763), Patientlagen (SFS 2014:821), Lagen om tvångsvård, LPT(SFS1991:1128), Lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV (SFS 1991:1129) och Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659). Personal ska också arbeta efter intentionerna i God vård (SOSFS 2005:12).

Psykisk ohälsa kan medföra funktionsnedsättning och också funktions-hinder om omgivningen inte kan möta de behov som individen har.

Funktionsnedsättning definieras av Socialstyrelsen som ”nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. En funktions-nedsättning kan uppstå till följd av sjukdom eller annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av bestående eller övergående natur” (Socialstyrelsens termbank). Nationell psykiatrisamordning definierar psykiskt funktionshinder enligt följande: ”en person har ett psykiskt funktionshinder om han eller hon har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning” (SOU 2006:5, sid 6).

Diagnosen är inte avgörande för graden av funktionsnedsättning. En klinisk diagnos säger inte alltid vad en person klarar av eller inte klarar av. Dessutom varierar det från person till person hur man upplever eller hanterar sin psykiska ohälsa och hur mycket stöd man behöver (www.nsph.se/hjarnkoll/.  En person med psykossjukdom kan med hjälp av rätt insatser och strategier leva ett gott liv och ha väldigt liten funktions- och aktivitets- och delaktighetsinskränkning. En annan individ med samma diagnos kan behöva stora insatser för att kunna leva det liv som han/hon önskar. ”Med rätt stöd i omgivningen eller en anpassad miljö behöver inte en funktionsnedsättning bli ett funktionshinder”  (Rosenberg, Markström & Lindqvist 2012). Om en person drabbas av en psykisk funktionsnedsättning kan det innebära att personen får svårigheter att utföra aktiviteter inom flera livsområden, såsom boende, arbete/skola, sociala relationer och fritid (Sandlund 2005).

Arbetsterapeuten ska arbeta för att främja möjligheter till aktivitet och delaktighet för att en person ska kunna leva ett så gott liv som möjligt. Detta ska ske med utgångspunkt från personens syn på sin situation och sina behov. Arbetet ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet och ta hänsyn till möjligheter och hinder i omgivningen (FSA 2012).

Arbetsterapeuter använder aktivitet som mål och medel för sina insatser. Aktiviteter är vad vi människor gör och genom vilka vi överlever, tar hand om oss själva, utvecklas, upplever, känner, relaterar till andra personer och formar vår identitet (Christiansen 2005). Upplevd meningsfullhet i en aktivitet är oerhört centralt för att vi människor ska känna tillfredsställelse med våra dagliga aktiviteter. Upplevelser av mening kopplat till en aktivitet, medför ofta att vi även framöver väljer att utföra den typen av aktiviteter och göra aktiviteten till ett viktigt inslag i vårt aktivitetsmönster (Leufstadius 2010). Med aktivitetsförmåga avses ”en persons förmåga att utföra en uppgift eller en handling” (FSA 2012).

Indikationer för arbetsterapi

Det finns flera orsaker till att göra en arbetsterapeutisk utredning. Det kan vara en grund för fortsatt behandling, underlag för ansökan om insatser via kommunen eller som underlag till läkarutlåtande.

Utredningen ska också skapa förutsättningar för och säkerställa en god och patientsäker vård i de fall då utredningen följs av intervention.

Indikationer för arbetsterapeutisk utredning är när en individ har/kan antas ha/upplever sig ha en aktivitetsbegränsning eller delaktighetsinskränkning på grund av psykisk funktionsnedsättning. Ovanstående kan innebära nedsatt förmåga att klara dagliga livets aktiviteter som personlig vård, boende, arbete/sysselsättning samt fritidssysselsättning.

Arbetsterapeutisk utredning

Detta generella arbetsterapiprogram kan användas inom olika verksamheter där olika teorier och modeller används. Modellerna som ligger till grund för många av skattnings- och bedömningsinstrumenten är A Model of Human Occupation, MoHo, (Kielhofner 2012) och The Canadian Model of Occupational Performance, CMOP, (Townsend 2002).

A Model of Human Occupation ser mänsklig aktivitet som beroende av olika grundkomponenter såsom; vilja, vanor och roller samt utförande. Dessa påverkar varandra och står i ständigt samspel med miljön och omgivningen.

The Canadian Model of Occupational Performance är en klientcentrerad modell som beskriver människans förmåga att interagera med omgivning och aktiviteter. Modellen fokuserar på aktivitetsutförande inom områdena personliga dagliga aktiviteter, produktivitet samt fritid.

Information

Arbetsterapeuten informerar patienten och i förekommande fall anhörig/närstående om vad arbetsterapi är, arbetsterapeutens roll, syftet med en utredning, vad en utredning kan leda till samt beskriver hur en utredning går till. Patientens samtycke till utredning efterfrågas.

Vid första besöket läggs grunden till en terapeutisk relation. En avgörande faktor för att lyckas med en bra utredning och även re-/habilitering är att individen känner sig delaktig i processen.

Den nya patientlagen från 2015-o1-01 säger: ”Målet med patientlagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.” Områden som arbetsterapeuter speciellt behöver belysa är

- information (3 kap.)

- samtycke (4 kap.)

- delaktighet (5 kap.)

- val av behandlingsalternativ och hjälpmedel (7 kap)

Kartläggning

Kartläggningen börjar med en intervju med patienten och i förekommande fall anhörig/närstående. Syftet är att samla in information om individen t.ex. vanor, intressen, roller och aktivitetsmönster samt aktivitetsmiljöer (social, fysisk, kulturell). Tillgänglig och relevant dokumentation t.ex. remisser, tidigare utredningar och behandlingsförsök efterfrågas.

Genom samtal, självskattningsformulär, aktivitetsdagbok m.m., identifieras patientens egen upplevelse av sitt aktivitetsutförande, upplevelse av resurser och begränsningar samt områden som patienten själv prioriterar.

Personer som kommer i kontakt med psykiatriska kliniken har ofta svårigheter i sin aktivitetsbalans. Antingen har personen för lite eller för mycket aktiviteter och har svårt att uppnå välbefinnande. En viktig del i utredning och intervention är att personen tillsammans med arbetsterapeuten analyserar och får hjälp att hitta strategier för detta (Wagman 2012). Vid behov kan utredning av aktivitetsbalans förtydligas med hjälp av exempelvis ”Aktivitetsdagbok” (Leufstadius 2010).

Forskning har också visat att många patienter inom psykiatrin, av olika orsaker, har kognitiva svårigheter (Brun, Grönberg Eskel & Fritzon 2008). Leufstadius och Argentzell skriver att man allt oftare använder termen psykiskt funktionshinder istället för att fokusera på diagnoser eftersom diagnosen ger en otillräcklig bild av den psykiskt sjuke som person och av dennes problem. Exempelvis kan olika personer fungera mycket olika, bland annat kognitivt, trots samma diagnos (Eklund, Gunnarsson & Leufstadius 2010). Om en individ har bristande kognitiva funktioner kommer detta att påverka aktivitetsutförandet varför detta område också behöver kartläggas. Det kan annars finnas en risk att patienten utsätts för felaktiga förväntningar

Intervju med patienten vid kartläggning av ADL-förmåga:

  • ADL-taxonomin (Törnquist & Sonn 2011)
  • Bedömning av ADL-förmåga samt planering av träning, BAPT (Melin 1995)
  • Sunnaas ADL-index (Kolsrud 1986)
  • COPM (Law, Baptiste, Carswell, McColl , Polatajko & Pollock 2006)
  • Min mening (Hellsvik 2011)

Intervju med patienten vid kartläggning av arbetsförmåga:

  • Worker Role Interview, WRI (Ekbladh & Haglund 2007)
  • Worker Environment Impact Scale (WEIS) (Ekbladh &Haglund 2010).
  • Dialog om arbete, DOA (Norrby & Linddahl 2010)

 Screening av kognitiva förmågor    

  • Cognistat (Kiernan, Mueller, Langston, Van Dyke 1987) (www.cognistat.com)
  • Screening av kognition, SAK (Jakobsson, Lundin, Norlin-Bagge & Rydell 2010)
  • Kognitivt screeningsbatteri, KSB (Nordlund, Påhlsson, Holmberg, Lind, & Wallin 2011)
  • Mini Mental State Examination, MMSE-SR (Palmqvist, Terzis, Strobel & Wallin 2012)

Kartläggning av aktivitetsbalans

Observation i aktivitet

Genom att observera patienten i aktivitet samlar arbetsterapeuten in information om kvaliteten av aktivitetsutförandet. Patienten ska vara delaktig i beslutet av aktivitet och i vilken miljö bedömningen ska ske. Ofta sker bedömningen i vårdmiljö men en stor fördel är om bedömningen sker i patientens hemmiljö.

Standardiserade instrument som används är:

  • Sunnaas ADL-index (Kolsrud 1986)
  • Assessment of Motor and Process Skills, AMPS (Fisher  2006)
  • Assessment of Work Performance, AWP (Sandqvist 2008). AWP föregås av en aktivitetsanalys, AWC för att kunna bedöma vad som krävs i en specifik aktivitet (Sandqvist 2008)
  • Percieve, Recall, Plan, Performe, PRPP (Chappora & Ranka 2008)

Analys

I denna fas identifieras orsaker till aktivitetsbegränsningar och delaktighetsinskränkningar samt hinder och resurser i aktivitetsmiljöerna. Vid behov kompletteras med ytterligare bedömningar eller intervjuer.

Resultat

Utredningsresultatet presenteras för patienten och i förekommande fall för anhörig/närstående. Viktigt att säkerställa att informationen uppfattats rätt, är korrekt och begriplig. Vid behov förklara, förtydliga och lämna skriftlig information. Utredningen dokumenteras, företrädelsevis i ICF-termer. Resultatet återkopplas till remittent och behandlingsansvarig.

Patientsäkerhet

I patientsäkerhetslagen tydliggörs vårdgivarens ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete för att förhindra vårdskador (SFS 2010:659).  Arbetsterapeuternas etiska kod ger en värdegrund för hur arbetsterapi ska utövas och innehåller de mål och regler som finns för arbetsterapi. Arbetsterapeuternas etiska kod förtydligar professionens skyldigheter och ansvar (FSA 2012). Arbetsterapeuter har legitimation och har IVO som tillsynsmyndighet.

Målnivå och mätetal

Arbetsterapeuterna på de olika enheterna inom kliniken kan ha olika mål och mätetal. Men nedanstående mål bör finnas med i alla utredningar.

Målnivå: 90 % av patienterna ska anse sig nöjda med utredningen
Mätetal: Andel patienter som är nöjda med utredningen. Inhämtas via patientenkät som lämnas till samtliga patienter alternativt närstående efter avslutad utredning. Mäts i VAS 10. Patienter skattar ≥ 8

Målnivå: 90 % av patienterna ska uppleva att de fått sin situation kartlagd eller förtydligat sina behov.
Mätetal: andel patienter som har fått hjälp att förtydliga sina behov. Mäts via enkät efter avslutad utredning. VAS 10. Där patienter skattar ≥ 8.

Kodning

Utredningen registreras med KVÅ-koder baserade på ICF-struktur för att säkerställa att målgruppen får likvärdig arbetsterapi inom regionen.

Dessa KVÅ-koder är således de obligatoriska koder som ska finnas med i alla utredningar. Utöver dessa koder kan andra läggas till utifrån behov av kartläggning på respektive enhet.

WHO:s internationella klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF, (Socialstyrelsen, 2010 a) är en begreppsram som beskriver hälsa och hälsorelaterade tillstånd. Denna begreppsram är lätt att applicera och stämmer väl överens med hur arbetsterapeuter beskriver och dokumenterar kartläggning och hur rehabilitering formas. Resurser och begränsningar kan beskrivas utifrån ICF-komponenterna kroppsfunktion, aktivitet och delaktighet samt omgivningsfaktorer.


Obligatoriska koder:

PM000 Utredning av förmåga att förflytta sig

PN000 Utredning av personlig vård

PP000 Utredning av hemliv

PR000 Utredning av arbets-, studie och ekonomiskt liv

PS000 Utredning av socialt och medborgerligt liv

Utvärdering av arbetsterapiprogram

Programmet utvärderas vartannat år av nätverket på psykiatriska kliniken.

De gemensamma variablerna mäts genom att ta ut KVÅ-koder i statistikverktyget Diver för att se hur målgruppen har uppnått målen på gruppnivå. Resultat kan sedan jämföras med andra kliniker inom regionen.

Referenser

Brun, C. Grönberg Eskel, M. & Fritzon, M. (2008).  Hjälpmedel och annat stöd för personer med psykiska funktions-nedsättningar: man kan inte ha kaos både i huvudet och hemma. Hjälpmedelsinstitutet

Chappora, C. & Ranka, J. (2008). The PRPP system of Task Analysis. User Training Manual – Research edition. University of Sidney.

Christiansen, C., & Baum, C. (2005). The Complexity of Human Occupation. In C, Christiansen., C. M, Baum., & J, Bass-Haugen (Ed.), Occupational therapy: performance, participation, and well-being. (pp. 4-23). Thorofare, NJ: Slack.

Cognistat www.cognistat.com [2015-03-30 13:06]

Eklund, M., Gunnarsson, B. & Leufstadius, C. (2010). Aktivitet och relation. Mål och medel inom psykosocial rehabilitering. Lund: Studentlitteratur

Ekbladh E. & Haglund L. (2007). WRI-S version 3.0. Översättning och bearbetning av The Worker Role Interview. Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet, Linköping

Ekbladh E. & Haglund L. (2010). WEIS-S version 3.0. Översättning och bearbetning av The Work Environment Impact Scale. Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet, Linköping.

Eriksson, G. (2013) GAP i vardagens aktiviteter (Occupational Gaps Questionaire) version 1.1, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Nacka

Fisher, A. (2006).  Assessment of Motor and Process Skills. USA: Colorado, Fort Collins, Three Star Press.

Fisher, A. G. & Nyman A. (2007). FOU-rapport. OTIPM: En modell för ett professionellt resonemang som främjar bästa praxis inom arbetsterapi. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Reviderad upplaga 2011. Trydells tryckeri AB

Fisher, A. G. (2009). Occupational Therapy Intervention Process Model; A model for planning and implementing top-down, client-centered, and occupational-based interventions. Fort Collins: Three Star Press Inc.

Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (2012). Etisk kod för arbetsterapeuter. Nacka

Hellsvik, E.M. (2011). Min Mening. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Nacka

Hjärnkoll. se. http://www.hjarnkoll.se/Engagera-dig/Bestall-material/Handledning-Sa-gor-du-som-chef/ [2015-02-12]

Jakobsson, A. Lundin, L. Norlin-Bagge, E. Rydell, P (2010) SAK – Screening Av Kognition. Bristol-Myers Squibb, Bromma.

Kielhofner, G. (2012). Model of Human Occupation. Teori och tillämpning, upplaga 1:2. Lund. Studentlitteratur.

Kiernan, R.J., Mueller J., Langston J.W., Van Dyke C. The Neurobehavioral Cognitive Status Examination, A Brief but Differentiated Approach to Cognitive Assessment. Annals of Internal Medicine. 1987; 107:481–485

Kolsrud, M. (1986). Formidling av ADL-observasjoner og måling av behandlingsresultater.

Law M., Baptiste S., Carswell A., McColl MA., Polatajko H. & Pollock N. (2006). COPM - Canadian. Occupational Performance Measure - svensk översättning. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.

Leufstadius, C. (2010). Vardagsliv - aktivitetsbalans och meningsfullhet i dagliga aktiviteter hos personer med psykiskt funktionshinder. Nacka: Förbundet Sveriges arbetsterapeuter.]

Melin, C. (1995). BAPT. Bedömning av ADL-förmågor samt planering av träning. Linköpings Universitetssjukhus.

Nordlund A., Påhlsson L., Holmberg C., Lind K., & Wallin, A. (2011). The Cognitive Assessment Battery (CAB): a rapid test of cognitive domains. International Psychogeriatrics 23(7):1144-51.

Norrby, E. & Lindahl, I. (2010). Dialog om arbetsförmåga, DOA version 4.0. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.

Palmqvist, S., Terzis, B., Strobel, C. & Wallin, A. (2012) Mini Mental State Examination Svensk Revidering (MMSE-SR)

www.demenscentrum.se/Documents/Arbeta_med_demens_PDF/Skalor_instrument/MMSE-SR_protokoll_farg.pdf  [2015-03-24

Rosenberg, D; Markström, U. & Lindqvist, R. (2012). Öppna dörrarna - möjligheter till att liv i samhället. I: Bogarve,C; Ershammar, D & Rosenberg, D (red.) Rehabilitering och stöd till återhämtning vid psykiska funktionshinder: Möjlighetens metoder för en ny praktik. Stockholm: Gothia Förlag AB, s 42-58

Sandlund, M. (2005). Vad är psykiskt funktionshinder?. I Brunt. D., & Hansson. L. (Red.), Att leva med psykiska funktionshinder: Livssituation och effektiva vård- och stödinsatser (ss. 15-34). Lund: Studentlitteratur.

Sandqvist J. (2008). AWP version 2.0. Manual för Assessment of Work Performance. Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet, Linköping.

Sandqvist J. (2008).  AWC version 1.1. Manual för Assessment of Work Characteristics. Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet, Linköping.

Socialstyrelsen. (2010 a). Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Barn- och ungdomsversion. Västerås.

Socialstyrelsens termbank http://socialstyrelsen.iterm.se/ [2105-05-17]

SOU 2006:5 Rapport Nationell psykiatrisamordning Vad är ett psykiskt funktionshinder? http://www.socialstyrelsen.se/psykiskohalsa/psykiskfunktionsnedsattning/inventeringsverktyg/inventeringsverktygpunkt2

SFS 1991:1129, Lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV

SFS 1991:1128, Lagen om tvångsvård, LPT

SFS 2014:821, Patientlagen

SFS 1982:763, Hälso- och sjukvårdlagen

SFS 2010: 659, Patientsäkerhetslagen.

SOSFS 2005:12 Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, God vård. Ale Tryckteam AB, Bohus.

SOU 2006:5 Rapport 2006:5 från Nationell psykiatrisamordning.

www.sou.gov.se/psykiatri/ [2015-06-24]

Sunnaas ADL-index  http://plus.rjl.se/infopage.jsf?nodeId=35034 [2015-03-30]

Townsend E.(2002). Enabling Occupation: An Occupational Therapy Perspective. Revised edition Ottawa: Canadian Association of Occupational Therapists publications.

Törnquist, K. & Sonn, U. (2011). ADL-Taxonomin Tredje upplagan. Nacka. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.

Wagman, P. (2012). Conceptualizing life balance from an empirical and occupational therapy perspective. Dissertation Series no. 25, Jönköping University.

WHO-Five Well-being Index (WHO-5). Psychiatric Research Unit, Mental Health Centre North Zealand, Hillerød, Denmark. Tillgänglig via nätet [2013-02-05] http://www.who-5.org/ Svensk version: https://www.psykiatri-regionh.dk/who-5/Documents/WHO5_Swedish.pdf

 

Utarbetat av

Nätverket för arbetsterapeuter på psykiatriska kliniken, Länssjukhuset Ryhov.

Kerstin Andrén,Thomas Davidsson, Johanna Dembacke, Mari Kullander, Yvonne Londos, Christine Nilsson, Malin Ogenblad, Kristina Rönnholm

Fastställt av                Länets arbetsterapiprogramgrupp

 

 

 

 

 

 

 

Programansvarig

Malin Ogenblad

Fastställt

 2015-06-04

Mer information

 

Uppdaterad: 2015-12-15
Yvonne Londos, Psykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov, Psykiatri och rehabilitering