Region Jnkpings ln Arbetsterapi
plus.rjl.se/arbetsterapi

Arbetsförmåga, utredning vid psykiatriska rehabiliteringsenheten

Innehåll på sidan:

Inledning

Indikationer för arbetsterapi

Arbetsterapeutisk utredning

Patientsäkerhet

Målnivå och mätetal

Kodning

Utvärdering av arbetsterapiprogram

Referenser

 

Inledning

Psykiatriska rehabiliteringsenheten (PaR) är en resurs för Psykiatriska kliniken. Detta program avser målgruppen patienter inskrivna på Psykiatriska kliniken i ålder 18-65 år, där misstanke föreligger om begränsad arbetsförmåga som en konsekvens av psykisk ohälsa. Syftet med riktlinjerna är att beskriva hur utredning av arbetsförmåga genomförs och kan också ses som informationskälla till nya medarbetare, studenter, samt annan hälso- sjukvårdspersonal och samverkanspartners.

Indikationer för arbetsterapi

Vid psykisk ohälsa eller sjukdom kan konsekvensen bli väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter inom viktiga livsområden, så som boende, studier, arbete, sysselsättning, social gemenskap/relationer och fritid (Sandlund, 2014)

Arbetsförmåga beskrivs av Ludvigsson, Svensson och Alexandersson (2006) i tre dimensioner: fysisk-, psykisk- och social kapacitet. De tre dimensionerna står i relation till arbetets krav. Fysisk kapacitet handlar om fysisk uthållighet, syn, hörsel m.m. Psykisk kapacitet mäts bland annat som minnesförmåga, logiskt tänkande, copingförmåga, koncentrationsförmåga och stresstålighet. Social kapacitet om förmågan att komma till jobbet i tid, att vara samarbetsvillig, klä sig passande m.m. (Ludvigsson, et al. 2006).

Arbetsterapeutisk utredning

Remiss avseende utredning av arbetsförmåga initieras via remiss från psykiatrisk öppen eller slutenvård. Syftet med utredningen är att beskriva individens resurser och begränsningar i arbetsförmåga. Utredningen pågår under en 3-4 veckors period och bedömningen görs utifrån standardiserade instrument, flödesschema. Instrumenten som används är Worker Role Interview (WRI), Work Environment Impact Scale (WEIS), Assesment of Work Performance (AWP) och Assessment of Work Characteristics (AWC). Dessa är reliabla och validitetssäkrade (Ekbladh & Haglund, 2010a; Ekbladh & Haglund, 2010b; Sandqvist, 2008a; Sandqvist, 2008b).

Utredningen inleds med att arbetsterapeuten informerar patienten om utredningens innehåll och syfte. Därefter följer en semistrukturerad intervju utifrån instrumentet WRI. Syftet med intervjun är att identifiera hur psykosociala och miljömässiga faktorer påverkar individens möjligheter att vara kvar i, återgå till eller skaffa ett arbete (Ekbladh & Haglund, 2010a).
För de patienter som har ett arbete kan även en intervju utifrån instrumentet WEIS användas för att identifiera hur individen upplever att olika faktorer i arbetslivet påverkar känsla av tillfredsställelse och välbefinnande i patientens unika arbetsmiljö (Ekbladh & Haglund, 2010).

Utifrån instrumentet AWP bedöms patientens färdigheter inom tre områden: motoriska färdigheter, processfärdigheter, samt kommunikation och interaktionsfärdigheter (Sandqvist, 2008a). Varje aktivitet har först analyserats av arbetsterapeut utifrån instrumentet AWC för att bedöma i vilken omfattning uppgiften ställer krav på olika färdigheter hos individen (Sandqvist, 2008b).

Det kognitiva screeningsinstrumentet Cognistat används för att bedöma funktionsområdena orientering av person, plats och tid, uppmärksamhet, språk, konstruktion, minne, aritmetik/uträkning och logiskt tänkande (Cognistat, 2013).

Utredningen resulterar i ett utlåtande. Detta innehåller rekommendation om fortsatta insatser och är ett kompletterande underlag för läkarutlåtande, samt den fortsatta planeringen kring individens rehabiliteringsinsatser. Utlåtandet innehåller en sammanfattning av patientens förmågor och begränsningar i aktivitet. Konsekvenser av begränsningarna beskrivs i koder och en bedömningsfaktor utifrån International Classifications of Functioning, Disability and Health (ICF) (Socialstyrelsen, 2010).P

Patientsäkerhet

Arbetsterapeutens etiska kod ger en värdegrund för hur arbetsterapi ska utövas och innehåller de mål och regler som finns för arbetsterapi (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA), 2012).

Vid utredning av arbetsförmåga behåller remittent/behandlare ansvaret för patientens övriga behandling. Återkoppling sker muntligt med patienten och ibland även behandlare/ remittent efter genomförd utredning innan eventuella åtgärder eller rehabilitering genomförs. Patienten erbjuds kopia av utlåtandet, samt att fylla i en fullmakt. Vid behov bjuds arbetsterapeut in till att delta i flerpartsmöten med exempelvis försäkringskassan, arbetsförmedlingen, socialtjänst i syfte att delge resultat av utredningen.

Dokumentation ska ske enligt ICF i fastställda journalmallar (Socialstyrelsen, 2010). Genom utvärderingsenkät har patienten möjlighet att uttrycka sina åsikter om bemötande och information under utredningen.

Målnivå och mätetal

Samtliga patienter som genomför utredning av arbetsförmåga erbjuds vid det avslutande samtalet att skatta sin upplevelse gällande bemötande, förståelse för syftet med utredningen och om informationen varit tydlig via utvärderingsenkät. Målet är att 80 % av patienterna skattar bra eller mycket bra. Resultatet följs upp två gånger per år.

Kodning

Regionens arbetsterapeuter registrerar åtgärder i Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) baserade på ICF-struktur för att säkerställa att målgruppen får likvärdig arbetsterapi inom Region Jönköpings län.

Obligatoriska KVÅ-koder som används vid utredning av arbetsförmåga är:

AA052 Screeningtest av kognitiva funktioner

AV118 Standardiserad undersökning av praktiska aktiviteter och funktioner

PR000 Utredning av arbete- studie ekonomiskt liv

Vid behov används:

PJ000 Utredning av lärande och tillämpning av kunskap

PK000 Utredning av genomförande av allmänna uppgifter och krav

PL000 Utredning av förmåga att kommunicera

PM000 Utredning av förmåga att förflytta sig

PQ000 Utredning av mellanmänskliga interaktioner och relationer

PS000 Utredning av socialt och medborgerligt liv

Utvärdering av arbetsterapiprogram

Följsamheten till obligatoriska KVÅ-kodningen granskas två ggr/ år med hjälp av databasen ”Diver”. Används de obligatoriska koderna följs programmet.

Utvärdering och revidering av programmet planeras till 2017.

Referenser

Ekbladh, E & Haglund, L. (2010a). WRI-S version 4.0. Översättning och bearbetning av The Worker Role Interview. Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet, Linköping

Ekbladh, E & Haglund, L. (2010b). WEIS-S version 3.0. Översättning och bearbetning av The Work Environment Impact Scale. Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet, Linköping.

Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (2012). Etisk kod för arbetsterapeuter.

Ludvigsson, M., Svensson,T. & Alexandersson, K (2006) Begreppet arbetsförmåga – en litteraturgenomgång. Arbetslivsinstitutet: Stockholm.

Sandlund, M. (2014). Vad är psykiskt funktionshinder. Brunt, D. & Hansson, L. (Red). Att leva med psykiska funktionshinder- livssituation och effektiva vård- och stödinsatser (s 21-45). Lund: Studentlitteratur.

Sandqvist, J. (2008a). AWP version 2.0. Manual för Assessment of Work Performance. Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet, Linköping.

Sandqvist, J. (2008b). AWC version 1.1. Manual för Assessment of Work Characteristics. Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet, Linköping.

Socialstyrelsen. (2010) Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa: barn- och ungdomsversion (ICF-CY). Socialstyrelsen: Västerås.

Elektroniska källor:

Cognistat. 2013.
http://www.cognistat.com/ (hämtad 2013-05-27)

 

Utarbetat av              
Anne Henriksson, Kerstin Andrén, Anna Engvall och Emma Axelsson.

 

 Programansvarig

Anne Henriksson

Fastställt

2015-06-04

Mer information

 

Uppdaterad: 2015-10-05
Yvonne Londos, Psykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov, Psykiatri och rehabilitering