Region Jnkpings ln Arbetsterapi
plus.rjl.se/arbetsterapi

Malletskada

Dispositionen avviker från Region Jönköpings läns gällande struktur för Kliniskt kunskapsstöd och Arbetsterapiprogram

Innehållsförteckning

Inledning

Behandlingsriktlinjer för Sydöstra sjukvårdsregionen. Utveckling sker genom samverkan i regionalt och lokala nätverk. Riktlinjerna vänder sig till arbetsterapeuter och studenter i syfte att effektivisera och kvalitetssäkra utredning och behandling. De regionala programmen ger en samsyn och jämn kvalitet inom regionen men behöver kompletteras med mera utförliga behandlingsriktlinjer eftersom programmen är mycket schematiska.

Faktabakgrund om den aktuella skadan/sjukdomen

En Malletskada innebär en avskärning eller ruptur av extensorsenans distala infästning på fingrets ytterfalang, alternativt en avulsion av ett benfragment vid senans infästning [1, 2, 3].

Som ett resultat av skadan kan fingertoppen inte extenderas aktivt. Hyperextension av PIP-leden kan uppträda [1].

Skadan ses ofta som ett direktvåld mot fingertoppen. Det är vanligt under bollsporter men majoriteten av skador uppkommer under aktiviteter i arbete eller hem, t ex bädda sängen eller ta på en strumpa. Generellt är skadan mer vanlig hos män. Skador hos yngre vuxna tenderar att uppkomma efter mer signifikant trauma medan det hos äldre kvinnor kräver mindre trauma. Skadan är vanligast i den dominanta handens tre ulnara fingrar [1].

Utredning och diagnostik

Läkare utreder, diagnostiserar samt remitterar patienten till arbetsterapeut.

Malletskada diagnostiseras genom ett typiskt utseende av det skadade fingret. Ytterfalangen hänger ner och kan inte extenderas aktivt. Det kan ha skett ett trauma direkt mot fingertoppen. [1, 4] Ömhet och svullnad över DIP-leden är vanligt. Röntgen görs för att fastställa ev. fraktur. [2]

Typ I skada: Malletfinger utan fraktur

Typ II skada: Malletfinger med större eller mindre benfragment, utan felställning av ytterfalangen.

Typ III skada: Malletfinger som en fraktur med volar dislokation av ytterfalangen [3].

Kliniska riktlinjer

Extensorsenskador/immobilisering/ mobiliseringsschema 2007 11 19, Paramedicinska enheten, Hand- och Plastikkirurgen, Universitetssjukhuset i Linköping [Bilaga 1].

Vårdprogram fingerfrakturer. Regionala medicinska programgruppen i handkirurgi, sydöstra regionen. 2005 06 03 [Bilaga 2].

 Indikationer - kontraindikationer

Om fingret är helt låst konsulteras läkare för ställningstagande till annan åtgärd [2,9].

Konservativ behandling har visat sämre resultat i de fall där flera fingrar är involverade, vid duration mer än 4-6 månader, när förtjockning på senan är diffus jämfört med när det är en tydlig noduli samt i de fall där det är en kraftig upphakning [2,5].

Behandlingsåtgärder och alternativ

Malletfinger grad I-II (slutet malletfinger) efter ruptur av sträcksenan behandlas konservativt med ortos. DIP-leden ska hållas i neutralläge eller lätt hyperextenderad och immobiliseras i 6 veckor dygnet runt. Det är viktigt att leden inte översträcks så mycket att huden bleknar pga minskad cirkulation. Samma behandling används även vid avskärning av extensorsenan i DIP-ledsnivå, så att senan kan läka ihop [1, 2, Bilaga 1]

Patienten ska instrueras att ta ut rörlighet i fria leder och informeras om att vara observant på eventuella hudförändringar. Det är också viktigt att informera patienten om att stabilisera DIP-leden vid eventuellt behov av att tvätta eller lufta fingret. Om DIP-leden flekteras måste behandlingen starta om. Skriftlig patientinformation [Bilaga 3] lämnas vid första behandlingstillfället.

Ortosen ska efter sex veckor avvecklas successivt enligt schema dagtid: de två första veckorna tas ortosen av 2 timmar för- och eftermiddag. De följande två veckorna används ortosen 2 timmar för- och eftermiddag. Ortosen ska användas ytterligare 2 veckor, enbart nattetid. [Bilaga 1] Under avvecklingstiden då ortosen inte används får handen endast användas i lätta grepp. Böjning i ytterleden tränas ej specifikt. [Bilaga 1] Om det finns behov av stöd i aktivitet kan t.ex. elastisk självhäftande linda (Coban) användas. [Bilaga 4]

Immobilisering dygnet runt bör fortsätta om det vid 6-veckorskontrollen visar sig att extensionsförmåga i DIP-leden saknas eller om extensionsdefekt ökar utan ortos. [Bilaga 1]

Malletfinger grad III opereras. [ 3] Gips eller ortos under 6 veckor, ortos del av dygnet under ytterligare 6 veckor, se ovan. [Bilaga 2]

Uppföljning-mål och mätetal

Uppföljningen omfattar kontroll av ortos, immobiliseringsläge, hud samt rörlighet i fria leder. Uppföljning görs 1v och 3v efter påbörjad immobilisering. Vid 6v och 8 v kontrolleras även sträcksenans funktion.

Eventuell extensionsdefekt mäts med goniometer. En extensionsdefekt mindre än 30 grader kan accepteras. Om extensionsdefekten är mer än 30 grader efter att ortos tagits av ska ortosen användas dygnet runt i ytterligare 6 veckor. [Bilaga 1]

Prognosen är god vid behandling med korrekt utformad och använd ortos. Tidig behandling, inom två veckor, är att föredra. Även vid sen behandlingsstart, mer än fyra veckor efter skadan, kan lyckat behandlingsresultat uppnås. [2] Enligt det regionala behandlingsprogrammet kan ortosbehandling påbörjas upp till 3 månader efter skadan. [Bilaga 1] Det slutliga resultatet ser man först sex månader efter skadan. [2]

Vid kvarvarande droppfinger efter avslutad ortosbehandling avvaktas ca 6 månader innan ställningstagande till operation görs. [4]

Mål och mätetal
Resultatet av behandlingen anges enligt rekommendationer från Delphi survey of Mallet finger. [5]

a. AROM PIP-led (Active range of motion)

b. AROM DIP-led

c. Extensionsdefekt i DIP-led (aktiv)

 

Patientsäkerhet - Komplikationer - Risker

Hudirritation/syrebrist kan uppstå på grund av tryck från ortosen [1,2] eller alltför stark hyperextension i DIP-leden[2,4,5]. Ökad risk för hudirritation kan finnas vid diabetes eller skör hud av annan orsak. Ortosen kan då behöva anpassas/polstras. [Bilaga 4]

Referenser

Referenser

Handoll H, Vaghela M. Interventions for treating mallet finger injuries (review). Cochrane database of systematic reviews 2004 issue 3.

Hunter JM, Mackin EJ, Callahan AD. Rehabilitation of the hand and upper extremity, 5th ed. Mosby inc. 2002.

Lundborg G. Handkirurgi - Skador, sjukdomar, diagnostik och behandling. Studentlitteratur, 1988,1999.

Runnquist K, Cederlund R, Sollerman C. Handens rehabilitering - skador och sjukdomar volym 2. Studentlitteratur 1992.

EFSHT. Delphi round in Mallet finger for EFSHT consensus. Manus 2008 nummer 34, sid 23, punkt 20. www.sfh.nu/Manus.htm

Bilaga 1
Extensorsenskador/immobilisering/mobiliserings-schema 2007 11 19, Paramedicinska enheten, Hand- och Plastikkirurgen, Universitetssjukhuset i Linköping.

Bilaga 2
Vårdprogram fingerfrakturer. Regionala medicinska programgruppen i handkirurgi, sydöstra regionen 2005 06 03 (sid 1) och 2008 02 13 (sid 2 – 6).

Bilaga 3
Patientinformation: Information till Dig som behandlas för Malletfinger (droppfinger).

Bilaga 4
Exempelsamling på ortoser

Sydöstra sjukvårdsregionens riktlinjer.

Utvecklat genom samverkan i regionalt och lokalt nätverk. Regionens styrgrupp för samverkan inom arm och handrehablilitering har utifrån konsensus i nätverken ansvarat för sammanställningen av programmet.

Programansvariga

Christina Engstrand
Hand och plastikkirurgen
Universitetssjukhuset Linköping

Christina Zetterlund
Landstinget Jönköpings län

Jenny Eriksson
Landstinget i Kalmar län

Uppdaterad: 2017-03-29
Ing-Britt Häger, Rehabiliteringscentrum, Psykiatri och rehabilitering