Region Jnkpings ln Arbetsterapi
plus.rjl.se/arbetsterapi

Arbetsterapiprogram för patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom

Innehåll på sidan

 

Inledning

Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) är en lungsjukdom som är en av våra vanligaste folksjukdomar. I nuläget är omkring 500 000 svenskar drabbade. Den är något vanligare bland män än kvinnor, men på grund av förändrade rökvanor håller detta förhållande på att ändras (Roxström, 2002). Tobaksrökning är den i särklass vanligaste orsaken till KOL. Av de som röker drabbas 15-20% av KOL och minst 50% av alla rökare utvecklar mätbara förändringar på spirometri-undersökningar som är förenliga med KOL. Andra orsaker är miljörelaterade exempelvis rök, damm och fukt. Dessutom finns även ett ovanligt ärftligt tillstånd, alfa-1-antitrypsinbrist (speciellt äggviteämne), som orsakar KOL (Lundborg & Gustavsson, 2000).

Sjukdomen är kronisk, den är starkt invalidiserande och försämrar patientens livskvalitet. På grund av att man snabbt blir andfådd påverkas individens aktivitetsförmåga inom områdena personlig vård, boende, arbete och fritid negativt. Många människor tvingas att sluta arbeta i förtid eller söka efter andra jobb och KOL är en vanlig orsak till förtidspensionering. KOL är en dödlig sjukdom och det är i nuläget den 4:e till 6:e vanligaste dödsorsaken (Roxström, 2002).

Syfte

Syftet med detta arbetsterapiprogram är att sprida kunskap om utredning och behandling av aktivitetsförmåga, för inneliggande patienter med KOL. Programmet syftar även till att beskriva arbetsterapeutens roll i lungenhetens KOL-skola.
Arbetsterapiprogrammet ska även ses som en del i kvalitetsutvecklingsarbetet.

Programmet riktar sig till arbetsterapeuter, studenter samt övriga som kommer i kontakt med patienter som har KOL.

Beskrivning av målgrupp och vårdkedja

Målgruppen är patienter med KOL som vårdas på Höglandssjukhuset, Eksjö eller deltar polikliniskt i enhetens KOL-skola.

Då patienten är inlagd på lungenheten görs vid behov en bedömning avseende patientens aktivitetsförmåga. Efter den första bedömningen upprättas en vårdplan för patienten där problem, mål och behandling preciseras. Vid utskrivning utvärderas de uppsatta målen och vid behov överrapporteras patienten till berörd arbetsterapeut i primärvård/kommun eller på rehabiliteringsavdelning för fortsatt träning/uppföljning.
Även de patienter som deltar i enhetens KOL-skola och har specifika aktivitetsproblem, följs upp antingen av arbetsterapeut på hemorten eller inom slutenvården.

Resurser

I arbetet kring KOL-patienten finns många olika yrkesgrupper representerade i ett KOL-team. Teamet består av läkare, lungsjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, dietist samt kurator. Bedömning och träning utförs framförallt på medicinklinikens avdelning med lungmedicinsk inriktning. Vid behov finns det tillgång till arbetsterapiavdelningens lokaler samt träningskök/lägenhet.

Mål för arbetsterapeutisk intervention

Målet med den arbetsterapeutiska interventionen är att utreda patientens aktivitetsförmåga och medverka till att patienten får en ökad möjlighet till aktivitetsutförande och på sikt kanske också en ökad livstillfredsställelse.

Arbetsterapeutisk intervention

I arbetet på lungenheten använder arbetsterapeuten sig av arbetsterapiprocessens olika steg, utredning, intervention och utvärdering (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, 2002). Delen utvärdering presenteras under rubriken "Resultat och utvärdering av arbetsterapeutisk intervention".

Utredning

Arbetsterapeuten träffar patienten på vårdenheten. Orsaken till inläggningen är ofta en infektion som ger patienten ett kraftigt försämrat allmäntillstånd och obstruktivitet.
Då patientens allmäntillstånd tillåter görs en aktivitetsbedömning genom intervju och/eller observation, avseende personlig vård, boende och fritid. Bedömningen av personlig vård sker på vårdenheten. Träningslägenhet och kök kan vid behov användas vid bedömning av boende. Som instrument vid intervju och observation används Sunnaas ADL-index (Olsson & Tervald, 1992). Även en pulsoxymeter kan användas för att kontrollera syresättning under aktivitet.
Vanliga aktivitetsproblem som KOL-patienterna ofta upplever är;
- nedsatt förmåga att klara personlig ADL, speciellt dusch och påklädning.
- nedsatt förmåga att klara boendeaktiviteter, t.ex. laga mat, dammsuga, tvätta, handla och bädda.
- nedsatt förmåga att klara av olika fritidsaktiviteter.
- oro och ångest som leder till isolering.
De flesta KOL-patienter har dock god rörlighet i armar och ben och kan förflytta sig själva, åtminstone kortare sträckor. En stor del av patienterna är pensionärer vilket innebär att de har mer tid till förfogande för att kunna dela upp sina aktiviteter under dagen (KOL – Nationellt vårdprogram).

Intervention

Behandlingsmålen sätts tillsammans med patienten. På vårdavdelningen brukar målen till stor del fokusera kring personlig och instrumentell ADL.
Exempel på behandlingsmål kan vara att hjälpa patienten att;
- prioritera och planera sina dagliga aktiviteter.
- bli medveten om rätt andningsteknik.
- klara personlig ADL tillfredsställande.
- få en tillfredsställande boende- och fritidssituation.
- hantera sin rädsla och oro.
- öka kunskapen hos anhöriga / personal om sjukdomen och hur den enskilde personen påverkas.

Patienten informeras, muntligt och ibland skriftligt, och instrueras om energibesparande arbetssätt (bilaga 1), vikten av att prioritera, rätt andningsteknik i aktivitet samt användning av tekniska hjälpmedel (KOL-nationellt vårdprogram, Roxström, 2002).
I olika dagliga aktiviteter får patienten möjlighet att praktisera sina kunskaper och träna med eventuella hjälpmedel i realistiska situationer. Pulsoxymeter kan användas under träning för att tydliggöra effekten av rätt andningsteknik samt ett energibesparande arbetssätt. Vid behov av uppföljning/träning efter vårdtiden påbörjas samarbete med distrikts- eller kommunarbetsterapeut redan innan patienten skrivs ut från vårdavdelningen.

KOL-skolan

Sedan våren 2001 bedrivs en KOL-skola på lungenheten. Denna syftar till att tidigt ge personer med KOL bättre kunskap om sin sjukdom samt att ge dem möjlighet att träffa andra i samma situation. Information ges av arbetsterapeut, sjuksköterska, dietist, kurator, sjukgymnast och rökavvänjare.
Arbetsterapeutens roll i KOL-skolan är att vid två tillfällen under 1 ½ timme, tillsammans med sjukgymnasten, informera om energibesparande åtgärder till en grupp om 6-8 deltagare (anhöriga är varmt välkomna). Informationen handlar om andningsteknik i aktivitetsutförandet, användning av tekniska hjälpmedel, råd om hur man kan arbeta i vardagen på ett mindre ansträngande sätt m.m. (bilaga 1).

Resultat och utvärdering av arbetsterapeutisk intervention

Då patienten skrivs ut från vårdenheten utvärderas målen som satts upp för vårdtiden.
Vid behov kontaktas distrikts- eller kommunarbetsterapeut på hemorten eller arbetsterapeut på rehabiliteringsavdelning för fortsatt träning av aktivitetsförmåga eller utprovning av hjälpmedel.

KOL-skolan utvärderas genom att patienterna får skatta på en fyra gradig skala hur nöjda/missnöjda de är med den information som givits. På enkäten får de även tillfälle till att ge kommentarer om de saknat något vid informationstillfället.

Utveckling/förbättring av arbetsterapeutisk intervention

Arbetsterapeutiska insatser i ett tidigt skede av sjukdomen syftar till att bibehålla patientens aktivitetsförmåga och livstillfredsställelse. Därför vore det önskvärt att en arbetsterapeutisk bedömning görs tidigt i sjukdomsförloppet, till exempel vid patientens besök på lungmottagningen. Patienterna ges då större möjlighet att lära sig energibesparande arbetssätt och att använda eventuella hjälpmedel rätt. Kontakt med distriktsarbetsterapeut kan etableras för ställningstagande till eventuell bostadsanpassning samt uppföljning av hjälpmedelsbehovet i hemmet.
I nuläget saknas ett utvärderingsinstrument i arbetet med att utvärdera de arbetsterapeutiska interventionerna inom slutenvården. Målen som sätts tillsammans med patienten utvärderas subjektivt vid utskrivningen. Att finna ett instrument som fungerar inom akutvården vore önskvärt för att objektivt kunna mäta måluppfyllelse.

Utvärdering av arbetsterapiprogram

Revidering sker årligen.

Litteratur

Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (2002). Gärda patientrelaterade arbetsterapeutiska åtgärder version 2.0. Nacka.

Lundborg, M. & Gustavsson, T. (2000). KOL-praktika, handbok i KOL-behandling med fallbeskrivningar. Lund: Ljungbergs tryckeri.

Olsson, B & Tervald, B. (1992). Sunnaas ADL-index En kritisk granskning. Arbetsterapeuten 12/92.

Roxström, C. (2002). Nya andetag. Stockholm: Bilda förlag.

KOL - Nationellt Vårdprogram, www.slmf.se/kol

Referens till Bilaga 1
Arbetsterapiprogram för personer med KOL. (2008) Fjärde upplagan; Bellion, M., Brundin, S., Göransson, C., Martinsson, K., Törnsjö, A., Wingårdh, A. Västra götalandsregionen, Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Bilaga 1

Andningsteknik

Med hjälp av en god andningsteknik kommer du att orka mer i dagliga aktiviteter utan att känna andnöd. Med god andningsteknik menar man att använda sig av sluten läppandning samt att andas in vid rörelser där bröstkorgen vidgas och andas ut när bröstkorgen och magen pressas ihop.
Sluten läppandning eller "pysandning" innebär att andas in genom näsan och andas sakta ut genom halvslutna läppar. Ett bra tips är: "Pys när du anstränger dig!" Vid andnöd bör
pysandningen användas för att snabbt och effektivt återhämta sig.

Tänk på att det i vissa situationer kan vara mycket svårt att andas "rätt", du behöver därför prova dig fram till det som passar dig bäst. Många gånger, speciellt om man är stressad, håller man andan när man utför en uppgift. Ofta räcker det att andas lugnt och kontrollerat för att det skall fungera. Viktigast är att bli medveten om sin andning och lära sig hur korrekt andning kan göra aktiviteten lättare.

Planera och prioritera

Att spara energi är viktigt för alla, men är speciellt viktigt för en person med lungsjukdom. Nedsatt förmåga att ta upp syre betyder att man blir fortare trött. Ju mindre energiförbrukning som åtgår till en arbetsuppgift desto fler arbetsuppgifter kan du utföra per dag. Det är viktigt att analysera aktiviteten och utför den i ett lugnt tempo med regelbundna pauser. Då man analyserar en aktivitet kan man ta hjälp av följande frågor.

Vad - Bestäm vad som är nödvändigt att göra. Prioritera det du skall göra och tillåt att andra aktiviteter får vänta.
När - Skriv gärna ett schema, alternera mellan arbete och vila. Kan du utföra uppgiften vid en annan tid på dygnet då du känner dig piggare?
Varför - Fråga dig själv varför du utför uppgiften. Är det nödvändigt? Är det för att tillfredsställa någon annan eller är det för din egen skull?
Vem - Bestäm vem som bör eller lättast kan utföra uppgiften. Lär dig att delegera och lär dig be om hjälp om du behöver. Lär dig säga nej utan att det ger dig dåligt samvete.
Var - Utför du uppgiften på bästa möjliga plats? Uppfyller platsen kriterierna för arbetsförenkling, t.ex. har den lämplig arbetshöjd och belysning? Passande redskap?
Hur - Var säker på att använda bra andningsteknik, sluten läppandning/pysandning.

Energibesparande tekniker

Försök att spara energi genom att:
- bryta ner svåra eller stora arbeten till mindre delmoment
- alternera mellan enkla och svåra uppgifter
- alternera mellan vila och aktivitet.
- ta regelbundna pauser
- utföra uppgiften i ett lugnt tempo

Sitt istället för att stå.
Genom att sitta kan du spara upp till 25 % av din energiförbrukning. Använd gärna en hög, stabil pall att sitta på när du arbetar i köket. Var dock medveten om att sitta på ett bra sätt eftersom ett dåligt sittande kan förbruka den energi du försöker att spara. Med dåligt sittande menar vi att sitta utan stöd, sitta för högt och/eller att inte nå ner med fötterna till golvet. Om du står i en lång kö, be någon hålla din plats och gå och sätt dig tills det är din tur.

Försök arbeta i brösthöjd.
Med detta menas att undvika aktiviteter över axelhöjd samt ca 5-10 cm lägre än armbågens nivå. Undvik också att arbeta långt bort från kroppen. Att sträcka sig långt bort från kroppen orsakar en onödig energiförbrukning även om det är i brösthöjd.

Avstånd
Var medveten om avstånd, minimera det så att du slipper gå onödiga sträckor. Lägg saker som du använder ofta på nära håll, kanske kan en del som du använder ofta stå framme. Använd serveringsvagn eller bricka (finns även till rollator) om du har mycket att bära mellan olika rum.

Spara energi i olika vardagsaktiviteter
- Att böja sig framåt
- Att knyta skorna, ta på strumpor eller ta upp saker som fallit ner på marken innebär att magen  pressas upp mot diafragman och bröstet.
Jobba därför med din kropp;
- Börja med några andetag enligt pysandningsprincipen.
- Andas ut i situationer då du böjer dig framåt.
- Andas in samtidigt som du lyfter upp kroppen.

Att lyfta armarna över axlarna
- Börja med några andetag enligt pysandningsprincipen.
- Andas in djupt samtidigt som du lyfter armarna över axlarna.
- Andas ut samtidigt som du tar ner armarna.

Att raka och kamma sig
- Börja med några andetag enligt pysandningsprincipen.
- Andas in djupt när du lyfter upp armarna.
- Kamma eller raka dig några drag medan du pysandas ut. Sänk ner armarna till viloställning mot slutet av utandningen innan du upplever andnöd.

Att resa sig ur en stol
- Börja med några andetag enligt pysandningsprincipen.
- Se till att du förflyttar dig långt fram på stolen innan du reser dig.
- Andas in djupt.
- Andas ut med pysandning samtidigt som du böjer dig framåt och reser dig upp.

Att bära föremål
- Börja med några andetag enligt pysandningsprincipen innan du börjar lyfta.
- Lyft genom att böja och sträcka i knäna.
- När du lyfter föremål bör det hållas så nära kroppen som möjligt.
- Andas ut med pysandning under lyftet.

Gå i trappa eller backe
- Börja med några andetag enligt pysandningsprincipen.
- Innan du börjar gå uppför, andas du in lugnt och djupt.
- Samtidigt som du andas ut med pysandning tar du två till tre trappsteg upp eller två till tre steg uppför backen.
- Stanna upp och ta en paus tills du hämtat andan.

Att dammsuga, klippa gräset eller sopa
- Börja med några andetag enligt pysandningsprincipen.
- Andas in djupt innan du börjar. Behåll en upprätt hållning och skjut redskapet framför dig samtidigt som du pysandas ut.
- Dra in redskapet mot kroppen samtidigt som du andas in.
- Stanna upp om det behövs och ta en paus tills du hämtat andan.

Personlig Vård
- Tänk på att använda rätt andningsteknik, d.v.s. sluten läppandning. För att orka mer, arbeta i lugnt tempo och ta regelbundna pauser.
- Om du har syrgas, använd den även när du badar och duschar.
- Om det är möjligt sitt ner när du duschar.
- Använd oparfymerade, gärna lättflytande dusch och hårvårdsprodukter. Det finns kombinationsprodukter schampo/balsam. Tänk på att välja mindre, lättare förpackningar.
- Duschpallen kan även användas framför tvättstället vid t.ex. tandborstning och rakning. Avlasta muskulaturen genom att lägga armbågarna på tvättställskanten. För att skydda armbågarna lägg gärna något mjukt emellan.
- Undvik ånga genom att inte duscha i för varmt vatten. Lämna duschdörren öppen och öppna fönstret om sådant finns.
- Halkmatta och stödhandtag i väggen vid dusch/badkar hjälper dig att hålla balansen och förhindra halkrisk.
- Använd förlängd badborste för att lättare nå fötter och rygg. Tänk på att borste med sugproppar kan användas vid fottvätt.
- Sortera bort onödiga rörelser genom att ha hygienartiklar nära, använda badrock eller småhanddukar istället för stort badlakan.
- Sitt ner när du klär dig. Om du kan, ta upp foten och lägg den över knäet eller på en pall när du tar på strumpor och skor. Man kan även använda strumppådragare.
- Ta på både underkläder och byxor över fötterna innan de samtidigt dras upp. Använd griptång om du har svårt att böja dig.
- Försök använda skor utan snörning och knäppning. Går ej detta finns det elastiska skosnören att köpa. Långt skohorn underlättar.

Bäddning
- Tänk på att använda rätt andningsteknik, d.v.s. sluten läppandning. För att orka mer, arbeta i lugnt tempo och ta regelbundna pauser.
- Tänk på att kvalster trivs bäst i en bäddad säng och att bäddning är energikrävande. Prioritera därför gärna bort detta. Fundera på om det är nödvändigt att använda överkast då dessa ofta är mycket tunga.
- Det är lättare att bädda om sängen inte är för låg. Förhöjningsklossar finns som hjälpmedel.
- Det är lättare att bädda om sängen står mitt i rummet med bara huvudändan mot väggen. Du kan då lättare nå över hela sängen utan att sträcka dig. Om du inte har möjlighet att flytta ut sängen eller har dubbelsäng, sätt upp ett knä i sängen då du stoppar ner lakanet på insidan. Försök att släta till i sängen samtidigt som du kliver ur den.
- Använd gärna underlakan med resår så att det ligger bättre på plats.
- Välj täcken med lätt fyllning.
- Försök få hjälp att byta lakan.

Matlagning
- Tänk på att använda rätt andningsteknik, d.v.s. sluten läppandning. För att orka mer, arbeta i lugnt tempo och ta regelbundna pauser.
- Placera gärna ingredienser som ?hör ihop? tillsammans, t.ex. kaffe och filter nära
kaffebryggaren. Redskap/porslin som du använder ofta bör vara så nära arbetsbänken/spisen
som möjligt.
- Innan du påbörjar matlagningen, förbered så att alla ingredienser och redskap du behöver finns på arbetsbänken. Växla gärna mellan att stå och sitta när du arbetar, försök att få lämplig arbetshöjd. En hög pall kan underlätta. Avlasta muskulaturen genom att luta dina
armbågar mot arbetsbänken om det är möjligt.
- Vid tillagning av måltiden så underlättar det om man lagar allt i en form/gryta, då blir det mindre att diska. Under tiden som maten blir färdig kan du vila.
- Använd de för dig minst energikrävande redskapen som t ex elektriska maskiner och teflonstekpanna.
- När du rör/vispar, prova att placera bunken i diskhon, på så sätt kan du sänka axlarna. En blöt trasa under gör att bunken står still.
- När du ska flytta många saker, t ex vid dukning, använd rollatorn, korg/brickan på rollatorn eller serveringsvagn. Duka på en vanlig bricka så slipper du gå flera gånger. Undvik att bära tungt, skjut tunga stekpannor/kastruller utmed diskbänken, använd en grytlapp/handduk som glider på diskbänken.
- Låt disken stå och torka. Sitt ner när du plockar i/ur diskmaskinen för att minska antalet gånger du böjer dig framåt. Plocka upp i etapper, placera först på arbetsbänken och ställ därefter upp i skåpet. Bänkdiskmaskin är att föredra eftersom den är i lämplig arbetshöjd.
- Underlätta tunga arbetsmoment genom att använda elektriska och lätta redskap, t.ex. elvisp med stativ, teflonstekpanna.
- Ha gärna hel- eller halvfabrikat hemma för de tillfällen du inte orkar laga mat eller har det stressigt omkring dig.
- Vila gärna före maten så du orkar äta. Vila också efter maten, diska kan du göra senare. Om du står och diskar kan du sätta in ena foten i underskåpet för att avlasta, skifta fot ibland.
- Det finns småhjälpmedel att köpa som underlättar i hushållsarbetet, hör med din arbetsterapeut.

Städning
- Tänk på att använda rätt andningsteknik, d.v.s. sluten läppandning. För att orka mer, arbeta i lugnt tempo och ta regelbundna pauser.
- Planera städningen över hela veckan så att du fördelar tunga och lätta göromål, t.ex. städa ett rum per dag. Planera så att du gör det tyngsta arbetet när du mår som bäst.
- Tänk på att starkt parfymerade rengöringsmedel kan vara irriterande. Använd därför så lite rengöringsmedel som möjligt eller oparfymerat, undvik produkter i sprayform.
- För att plocka upp saker från golvet, prova att använda griptång. Använd förkläde med fickor, då kan du få med dig saker utan att bära.
- Att damma kan vara besvärande, eftersom själva dammet upplevs irriterande i luftvägarna. För att undvika att dammet yr runt, använd fuktig trasa. Det finns även microfiberduk, som består av polyester och polyamid, då behövs inget rengöringsmedel utan bara vatten.
- Att använda lätta städredskap och två-handsgrepp minskar ansträngning. Att använda förlängt skaft eller teleskoprör ger bättre räckvidd och spar din energi.
- Vid dammsugning, ställ in dammsugarröret i höjd så att armar och axlar vilar avspända.
- När du dammsuger, arbeta med tyngdöverföring, d.v.s. arbeta med benen och försök vara rak i ryggen. Låt benen sköta jobbet och armarna bara hålla i dammsugarröret. Prova även att hålla dammsugarslangen bakom ryggen, händerna ska då hamna i höfthöjd, helst vila mot höfterna.
- Vid rengöring av badkar, sitt vid sidan av badkarskanten eller på badkarsbrädan.
- Använd borste eller svamp med långt skaft för att undvika att böja dig långt och djupt ner.
- Att tvätta fönster är energikrävande, använd därför förlängt skaft på skrapa/svamp. Undvik rengöringsmedel i sprayform. Om möjligt försök få hjälp med fönstertvätt.
- Byt hand ofta, speciellt om du gör något extra tröttsamt som t ex att tvätta fönster.
- Montera gärna hjul på tunga möbler som behöver flyttas ofta.

Tvätt och strykning
- Tänk på att använda rätt andningsteknik, d.v.s. sluten läppandning. För att orka mer, arbeta i lugnt tempo och ta regelbundna pauser.
- Undvik stortvätt. Blanda små och stora textilier så det inte blir för ansträngande att hantera.
- Undvik att bära tvätten, använd gärna en vagn t ex shoppingvagn, fyll inte tvättkorgen för mycket, då blir den svår att hantera.
- Planera så att du har allt med dig, då slipper du gå i onödan. Se till att det finns sittmöjligheter i tvättstugan.
- Sitt gärna ner då du plockar ur tvättmaskinen. Använd kort griptång för att underlätta ytterligare.
- Undvik att sortera eller vika tvätten framåtböjd. Stå eller sitt vid ett bord, tänk på lämplig arbetshöjd.
- Undvik att hänga tvätt över axelhöjd. Prova att använda en hopfällbar torkställning.
- Undvik att stryka lakan, handdukar och underkläder, vik dem istället. Elektrisk mangel kan fungera bra om du har möjlighet att sitta under arbetet.
- Ställ in strykbrädan på låg arbetshöjd så att du kan sitta ner och stryka.
- Om du har möjlighet, försök att få hjälp med tvätt av tyngre textilier.

Inköp
- Tänk på att använda rätt andningsteknik, d.v.s. sluten läppandning. För att orka mer, arbeta i lugnt tempo och ta regelbundna pauser.
- Försök att planera inköpen genom att skriva en lista utefter hur varorna är placerade i affären. Du kan då förhindra onödiga gångsträckor för att hämta glömda varor.
- Undvik att bära kundkorg, det kan bli tungt och snedbelastande. Använd istället kundvagn.
- Tänk på att placera tunga varor uppe i kundvagnen och skrymmande lätta som t.ex. toalettpapper under kundvagnen. Placera tyngre varor fram i kundvagnen där sidorna är lägre.
- Underlätta inköpen genom att använda självscanning, där det finns. Då behöver du inte plocka upp varorna på bandet, utan plockar i varorna direkt i kassarna.
- Fördela vikten jämnt i flera kassar.
- Handla inte för mycket och tungt på en gång, utan gå fler gånger till affären.
- Med rollator eller shoppingvagn slipper du att bära varorna.
- För att komma nära bilen vid i och ur lastning använd en matta/filt att lägga över bagagekanten som skydd mot smuts på kläderna. När du lyfter kassarna från kundvagnen över till bilen tänk på att placera lättare varor längre in i bilens bagage och tunga varor längst ut.
- Rulla gärna varorna på rollator eller i shoppingvagn mellan bil och in till köket.
- Om du bär upp varorna i trappan, tänk på att använda andningsteknik för trappgång.
- Har din affär hemleverans, anlita då den tjänsten med att få hem tunga varor.
- Tänk på att placera matkassen på en stol eller bord vid uppackning för att undvika onödiga lyft från golvet. Plocka gärna upp frys- och kylvarorna först så du kan ta en paus innan du slutför uppackningen.
- Försök att se till att du alltid har mat och basvaror hemma ifall du känner dig sämre eller har svårt för att gå ut.

Hjälpmedel
Hjälpmedel är personligt och tillhandahålls av hälso- och sjukvården. Ett hjälpmedel utprovas utifrån personens behov och problem och får inte användas av någon annan. Hjälpmedel är till låns och förskrivs av personal inom hälso- och sjukvården, bl.a. av arbetsterapeuter.

Exempel på hjälpmedel kan vara: griptång, duschpall, förhöjning på toalett och rullstol. Det finns också många bra hjälpmedel att köpa själv ute i handeln eller via internet. Exempel på detta kan vara småhjälpmedel som underlättar vid personlig hygien och vid matlagning.

Bostadsanpassning
Personer med funktionshinder kan få bidrag genom kommunen för att anpassa sin bostad och göra denna mer funktionsduglig. För att få bostadsanpassningsbidrag krävs oftast intyg från rbetsterapeut, läkare eller annan sakkunnig person. Exempel på anpassningar kan vara borttagande av trösklar, borttagande av badkar iordningställande av duschplats och elektrisk dörröppnare.

Referens till Bilaga 1
Arbetsterapiprogram för personer med KOL. (2008) Fjärde upplagan; Bellion, M., Brundin, S., Göransson, C., Martinsson, K., Törnsjö, A., Wingårdh, A. Västra götalandsregionen, Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Ansvarig

Leg arbetsterapeut
Cecilia Forsberg 
 
0381/356 82

Deltagare

Mer information

Arbetsterapiriktlinjer KOL- Utdrag ur nationellt vårdprogram, 2010-12-01 

Arbetsterapiprogrammet

  Godkänt
  2010-05-05

  Uppdaterat

 

 

 

 

Uppdaterad: 2016-12-30
Lena Jönsson, Rehabiliteringscentrum, Psykiatri och rehabilitering