Region Jnkpings ln Arbetsterapi
plus.rjl.se/arbetsterapi

Planerad höftledsplastik - pre- och postoperativa arbetsterapeutiska interventioner

Innehåll på sidan

Inledning

Arbetsterapiprogrammet beskriver arbetsterapeutiska mål, interventioner och förväntat resultat för patienter som genomgår höftledsplastikoperation i Jönköpings län. Programmet har använts som stöd i arbetsterapeutisk intervention i cirka 10 år och har reviderats ett flertal gånger.

Syfte

Detta program riktar sig till arbetsterapeuter och arbetsterapistuderande i Landstinget i Jönköpings län.
Arbetsterapiprogrammet syftar till att:
• skapa enhetliga rutiner och utveckla kvalitetskriterier för arbetsterapeutiska åtgärder
• skapa förutsättningar för bättre samverkan mellan arbetsterapeuter inom slutenvård, primärvård och kommun
• ge kunskap till nyanställda arbetsterapeuter samt studenter

Beskrivning av målgrupp och vårdkedja

Ungefär 3 % av befolkningen över 55 år drabbas av primär höftledsartros och i en tredjedel av fallen är den bilateral. Sjukdomen är lika vanlig hos kvinnor som hos män. Symtomen börjar vanligen med belastningssmärta ut mot ljumske men kan även stråla ut mot sätesmuskulaturen eller utefter låret ner till insidan av knäet. Symtomen progredierar långsamt. Rörligheten inskränks, vanligtvis rotationen först. Många patienter är begränsade vad gäller förmågan att klara dagliga aktiviteter t.ex. förflyttning, av/påklädning, toalettbesök, skötsel av hygien, städning och inköp (Landstingen och regionerna i samverkan, 2011).

Antalet utförda höftledsprotesoperationer har ökat med 48 % under en 10-årsperiod från 1999 till 2009. I Sverige genomfördes 15 646 primära totala höftprotesoperationer år 2009. Frekvensen är 167 operationer per 100 000 invånare. Medelåldern för operation med primär höftprotes har sedan 1992 successivt sjunkit hos kvinnor från 70,2 till 69,4 år och hos män har det sjunkit från 68,3 till 66,9 år (Svenska Höftprotesregistret, 2009).

Mål för arbetsterapeutisk intervention

• Patienten ska utifrån givna restriktioner klara sina vardagliga aktiviteter under rehabiliteringsperioden (Socialstyrelsen, 2010).
• Samtliga patienter med planerad operation ska erhålla arbetsterapeutiska insatser pre- och postoperativt

Arbetsterapeutisk intervention

Preoperativa åtgärder
Ortopedspecialist bedömer patientens behov av operation. Inför operation informeras patienten i informationsbroschyr från ortopedklinik om att ta kontakt med distriktsarbetsterapeut på sin vårdcentral för att planera in hembesök. Denna rutin gäller för hela landstingsområdet. På Höglandets sjukvårdsområde kallas patienten dessutom till ett gemensamt informationstillfälle där arbetsterapeut och sjukgymnast informerar om rehabiliteringsträning samt restriktioner.

Utredning, målformulering och intervention

Samtliga patienter i länet erbjuds hembesök av distriktsarbetsterapeut. I Jönköpings och Värnamos sjukvårdsområde går distriktsarbetsterapeut och patient vid detta tillfälle igenom skriftlig information som erhållits från ortopedklinik gällande restriktioner och råd för att patienten skall klara sina personliga dagliga aktiviteter efter operationen. Patienten formulerar egna mål.

Erforderliga hjälpmedel provas ut individuellt. Vanligt förekommande är vinklad toalettstolsförhöjning och coxitdyna. Patienten rekommenderas inköp av följande egenvårdsprodukter: förhöjningsklossar till säng, griptång, strumppådragare och 2 st kryckkäppar. Patienten erhåller information och instruktion om hur dessa ska användas. Patienten ansvarar för återlämning av utlånade hjälpmedel då behovet upphört, dock tidigast tre månader efter operation.

Journalanteckning, med datum för planerad uppföljning av distriktsarbetsterapeut, skall finnas tillgänglig att läsa i Cosmic. Detta för att arbetsterapeut på ortopedklinik ska kunna planera postoperativa insatser.

Postoperativa åtgärder

Arbetsterapeut på ortopedklinik träffar patienten på avdelningen cirka två dagar efter operationen. Då görs en bedömning och repetition av gällande restriktioner kopplade till dagliga aktiviteter. ADL-träning sker vid behov för att patienten ska klara sina vardagliga aktiviteter självständigt med hjälpmedel.

Cirka 4-5 dagar efter operation skrivs patienten ut från avdelningen. Ortopedens arbetsterapeut rapporterar till ansvarig distriktsarbetsterapeut alternativ arbetsterapeut inom kommunal verksamhet, om patienten är i behov av kontakt tidigare än den planerade uppföljningen. Vid behov sker samverkan med andra vårdgivare som t.ex. biståndshandläggare och distriktssköterska.

Utvärdering
Inom 2 veckor efter operation ska distriktsarbetsterapeut genomföra uppföljning via telefon eller hembesök. Detta för att se över aktivitetsförmågan i hemmet kopplat till dagliga aktiviteter vilket bedöms med t.ex. Sunnaas ADL-index eller ADL-trappan. Om patientens mål inte är uppnådda, erbjuds fortsatta arbetsterapeutiska interventioner.

Resultat och utvärdering av arbetsterapeutisk intervention

Programmet revideras vartannat år utifrån användarperspektiv och patientperspektiv. Revideringen bör göras tillsammans med ortopedklinik. Resultat från en studie gjord ur ett användarperspektiv, visar att användarna önskar tydliga mål, standards och kriterier i programmet (Lindblad & Lundblad, 2000). I en studie gjord ur patientperspektiv framkom att bemötande och förståelse för individen är viktig för att minska oro och rädsla inför operation. Målformulering upplevdes värdefull då den gjorde individen mer motiverad och delaktig (Kristensson & Magnusson, 2000).

Målet är att samtliga patienter med planerad höftledsprotesoperation erhåller pre- och postoperativa arbetsterapeutiska insatser. Under år 2012 planeras detta mätas med hjälp av KVÅ-kodning i journalanteckning.

Utveckling/förbättring av arbetsterapeutisk intervention

Regelbundna informations- och utbildningstillfällen mellan arbetsterapeuter på ortopedklinik och primärvård anordnas årligen i Jönköpings sjukvårdsområde.

Länsgemensamt nätverk för utveckling och förbättring av arbetsterapeutiska interventioner inom ortopedi bör utvecklas.

Utvärdering av arbetsterapiprogram

Arbetsterapiprogrammet revideras vartannat år.

Litteratur

• Kristensson, E., & Magnusson, M. (2000). Utvärdering av ett vårdprogram ur ett patientperspektiv. Jönköping: Hälsohögskolan, Institutionen för rehabilitering.
• Landstingen och regionerna i samverkan (2011). Råd och vård på web och telefon. Tillgänglig från:
http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Hoftledsartros/ (2011-05-24)
• Lindblad, K., & Lundblad, S. (1999-2000). Utvärdering av ett vårdprogram; Distriktsarbetsterapeutens pre- och postoperativa behandling av patienter med höftplastik. Jönköping: Hälsohögskolan, Institutionen för rehabilitering.
• Socialstyrelsen. (2010). Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar, preliminär version. http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18174/2010-11-15.pdf
• Svenska Höftprotesregistret. (2010). Årsrapport 2009. Göteborg: Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Avdelningen för Ortopedi. http://www.shpr.se/Libraries/Documents/AnnualReport-2009.sflb.ashx (2011-05-24)

Programansvarig

Kerstin Lindblad

036-32 39 16

Fastställt datum

 2011-05-31

Mer information

Uppdaterad: 2016-10-04
Ing-Britt Häger, Rehabiliteringscentrum, Psykiatri och rehabilitering