Region Jnkpings ln Arbetsterapi
plus.rjl.se/arbetsterapi

Arbetsterapiprogram - patienter med nydiagnostiserad reumatoid artrit

Innehåll på sidan

Inledning 

Arbetsterapiprogrammet är en beskrivning av arbetsterapeutisk intervention och förväntat resultat för patienter med nydiagnostiserad reumatoid artrit (RA) vid reumatologen, ortopedkliniken, länssjukhuset Ryhov i Jönköping.

Syfte 

Arbetsterapiprogrammet skall vara ett stöd för arbetsterapeuter och arbetsterapeutstuderande som kommer i kontakt med denna patientgrupp.

Förutsättningar utifrån vald patientgrupp

Enligt Prioriteringsutredningen ska personer med kroniska sjukdomar prioriteras inom Hälso- och sjukvården. Prioriteringsgrupp ett innehåller vård av sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död. Även vård av svåra kroniska sjukdomar ingår i den första prioriteringsgruppen (Socialstyrelsen, 2001). Insatser följer de nationella riktlinjer som utarbetats för denna patientgrupp (Socialstyrelsen, 2000).

Beskrivning av målgrupp och vårdkedja 

Programmet riktar sig till patient inskriven vid reumatologen, länssjukhuset Ryhov, med fastställd diagnos RA. Reumatologens upptagningsområde är Jönköpings län med ca 328 000 invånare. Efter fastställd diagnos av reumatolog sker fortsatt omhändertagande och behandling på reumatologen.

Reumatoid Artrit är en destruktiv ledsjukdom som förekommer hos ca 1% av befolkningen, kvinnor/män 3:1. Årligen insjuknar 20-50 personer/100 000 invånare. RA kan debutera när som helst under livet, oftast i 30-60-årsåldern. Sjukdomen har ett kroniskt tilltagande förlopp. Kliniska studier har bekräftat att tidig medicinsk intervention kan bromsa sjukdomsförloppet och förbättra långtidsprognosen vid RA ( Skogh, Thyberg, Jonsson, Hass, 1996).

Resurser 

I enlighet med nationella riktlinjer för reumatologisk verksamhet bedrivs teambaserad verksamhet på reumatologavdelningen och reumatologmottagningen på länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Ett team består oftast av läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut, kurator och sjukgymnast. Teamets samlade resurser ska ge patient kunskap om sin sjukdom, information om medicinering, individanpassad träning, analys av hjälpmedelsbehov och psykosocialt stöd. (Skogh et al. 1996).

Arbetsterapeuter finns tillgängliga på mottagning respektive avdelning under kontorstid måndag till fredag. Ändamålsenliga lokaler med behandlingsrum för individuell behandling, ortosutprovning, ortostillverkning och hjälpmedelsutprovning finns på ortopedklinikens arbetsterapi.

Mål för arbetsterapeutisk intervention 

  • Att bibehålla eller öka rörlighet och styrka samt minska svullnad i händerna för att klara av vardagliga aktiviteter inom personlig vård, boende, arbete och fritid.
  • Att patienten ska lära sig använda kyla/värme, hjälpmedel och ortoser på rätt sätt samt erhålla kunskap om egenvård. Detta innebär att patienten lär sig leva aktivt men skonsamt.

Arbetsterapeutisk intervention 

Enligt Reumatologens rutiner träffar arbetsterapeut samtliga nydiagnostiserade patienter. Detta kan ske i samband med läkarbesök eller vid samordnad information på mottagningen alternativt vid inläggning på reumatologavdelningen.

På mottagningen har det utarbetats en rutin som kallas samordnad information. Detta innebär att patienten vid ett och samma besök på reumatologmottagningen träffar arbetsterapeut, sjukgymnast, kurator och sjuksköterska. Varje yrkeskategori träffar patienten individuellt och gör sin bedömning, som sedan sammanfattas vid teamkonferens.

Bedömning

Vid första besöket hos arbetsterapeut sker en genomgång av patientens aktivitetsförmåga d.v.s. hur patienten fungerar i personlig vård, boende, arbete och fritid.
Självskattningsskalan Fries modifierade index används för att kartlägga hur patienten bedömer sin aktivitetsförmåga i olika ADL-situationer.
Funktionsbedömning , Fries modifierade index (pdf, öppnas i nytt fönster)

Handstatus, speciellt framtaget av reumatologens arbetsterapeuter i Jönköping, Värnamo och Nässjö används för att kunna bedöma patientens handfunktion. Handstyrkan mäts med mätinstrumentet Grippit. Rörligheten mäts med vinkelmätare och måttband. Undersökning av svullnad, värmeökning, palpationsömhet, och ev. felställningar utförs och registreras på handstatuset.
Handstatus, reumatologi (pdf, öppnas i nytt fönster)

Planering

Efter genomförd utredning formuleras mål tillsammans med patienten inför den fortsatta behandlingen.

Genomförande

Arbetsterapeuten träffar patienten vid ett eller flera behandlingstillfällen. Med utgångspunkt från de aktivitetsnedsättningar som patienten angivit i Fries modifierade index genomförs olika åtgärder såsom kyl/värmebehandling, rörelseträning, hjälpmedelsutprovning och ortosutprovning för att öka aktivitetsförmågan. I preventionssyfte informeras patienten om ledskydd.

  • Kyl/värmebehandling
    Patienten informeras och instrueras i kyl/värmebehandling. Kylbehandling används främst som smärtlindring och för att minska svullnad. Värmebehandling används för att minska stelhet.(Larsson, Samuelsson 1992)
  • Rörelseträning
    Rörelseträning sker efter individuellt anpassat träningsprogram för att öka och bibehålla rörlighet och styrka.
  • Hjälpmedel
    Hjälpmedel provas ut i förebyggande syfte och/eller för att kompensera nedsatt aktivitetsförmåga, t.ex. används förstorade grepp för att avlasta lederna och fördela belastningen på flera leder. Tvärhandsgrepp ger smärtlindring för handleden och minskar risken för att utveckla felställning. (Nordenskiöld, 1990b, 1991).
  • Ortoser
    Utprovning av ortoser sker för smärtlindring, stabilisering och avlastning i framför allt handleder och tummar. Ortoser finns färdigfabricerade och kan även tillverkas individuellt av arbetsterapeut. Individuell tillverkning sker när den färdigfabricerade ortosen inte uppfyller de krav man eftersträvar (Nordenskiöld, 1990a).
  • Prevention
    Patienten informeras om ett ledskyddande levnadssätt, att leva aktivt men ändå skonsamt. Patienten lär sig att använda hjälpmedel och ortoser. Informeras om vikten av att få en balans mellan vila och aktivitet. Informationen sker muntligt i en dialog med patienten och även skriftligt. Patienten uppmanas ta kontakt med arbetsterapeut på reumatologmottagningen vid försämrad aktivitetsförmåga. Eftersom patienten har en kronisk sjukdom är det av stor vikt att han/hon känner till hur sjukdomen yttrar sig och vilka åtgärder som är lämpliga (Nordenskiöld, 1991).

Utvärdering

En dialog förs med patienten för att utvärdera resultatet av de insatta åtgärderna. Resultatet mäts med ett nytt, jämförande handstatus för att se om någon förbättring har skett av handstyrka, rörlighet och svullnad. Dessutom förs ett samtal kring patientens kunskap om egenvård.

Uppföljning sker 1- 2 veckor efter avslutad behandling för att se hur patienten har tillgodogjort sig information och insatser. Patienten har då haft möjlighet att använda de utprovade ortoserna och hjälpmedlen. Kyl/värmebehandling har provats och rörelseträning påbörjats.

Resultat och utvärdering av arbetsterapeutisk intervention 

En utvärdering planeras av den arbetsterapeutiska interventionen för denna patientgrupp med genomförande av en enkätundersökning under våren 2005.

Utveckling/förbättring av arbetsterapeutisk intervention 

Nätverksträffar genomförs 2ggr/år med arbetsterapeuter från reumateamen i Nässjö och Värnamo. Då förs diskussioner för att få ett enhetligt arbetssätt. Mål är att på sikt få ett länsövergripande arbetsterapiprogram för denna patientgrupp.

Utvärdering 

Revidering av arbetsterapiprogrammet skall göras 1 ggr/år av arbetsgruppen.

Litteratur 

Althoff, B., & Nordenskiöld, U. (1991). Ledskydd – ett skonsamt och aktivt levnadssätt. Stockholm. Riksförbundet mot reumatism.

Larsson, C., & Samuelsson, E. (1992). Behandling med kyla för patienter med reumatoid artrit. Jönköping, Länssjukhuset Ryhov, ortopediska kliniken,

Nordenskiöld, U. (1991). Arbetsterapi ökar aktiviteten och minskar smärtan hos reumatiker. Läkartidningen 1991;88 (25) :2324-6 15

Nordenskiöld, U. (1990). Elastic Wrist orthoses. Reduktion of pain and increase in grip force for women with reumatoid arthritis. Arthritis Care Res 1990 Sep;3(3):158-62

Nordenskiöld, U., & Dahlin-Ivanoff, S. (1990). Reumatisk sjukdom: hjälpmedlens betydelse för funktionsförmågan i dagligt liv. Handikappinstitutet.

Skogh, T., Thyberg, I., Jonsson, D., & Hass, U. (1996). Projektbeskrivning: Tidig handläggning av reumatoid artrit TIRA. Linköping, US Linköping, Reumakliniken, CMT Linköpings universitet.

SOU. (2001): Vårdens svåra val. Slutbetänkande av prioriteringsutredningen.

Socialstyrelsen, medicinsk faktadatabas. State of the art - Reumatoid artrit, 2000-06-20.

Ansvarig

leg arbetsterapeut
Eva Samuelsson
Tfn 036-32 20 63

Bilagor

 

Arbetsterapiprogrammet

  Godkänt
  2005-02-15

  Uppdaterat
  Kommer att uppdateras
  under hösten 2009

Uppdaterad: 2012-11-19
Lena Jönsson, Rehabiliteringscentrum, Psykiatri och rehabilitering