Region Jnkpings ln Arbetsterapi
plus.rjl.se/arbetsterapi

Arbetsterapiprogram hjärtsvikt

Gäller för arbetsterapeuter inom Jönköpings län


Innehåll på sidan

 

Inledning

Syftet är att skapa enhetliga rutiner och beskriva arbetsterapeutisk utredning, mål, intervention och utvärdering för hjärtsviktspatienter. Genom att arbetsterapiprogrammet följs tillgodoses kravet på en bra och säker rehabilitering som ger kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring i arbetet. Programmet är ett led i att förbättra samverkan mellan landsting och kommun. Alla patienter med hjärtsvikt erbjuds samma arbetsterapeutiska åtgärder genom hela vårdkedjan.

Drygt en procent lider av hjärtsvikt i 50-årsåldern. Cirka tio procent av personer över 70 år är drabbade. En knapp tredjedel av alla sjukhusinlagda med hjärtsjukdom utgörs av hjärtsviktspatienter. Orsaken till hjärtsvikt kan vara en tidigare hjärtinfarkt, vilket är den vanligaste orsaken men kan även bero på högt blodtryck, fel på hjärtklaffarna, rytmrubbningar eller sjukdomar i hjärtmuskulaturen. I framtiden kommer antalet hjärtsviktspatienter att öka eftersom andelen äldre i befolkningen ökar. Att allt fler överlever en hjärtinfarkt, som är en vanlig orsak till hjärtsvikt, bidrar också till fler hjärtsviktspatienter (Socialstyrelsen, 2008).
Enligt Socialstyrelsen samt Faktadokument - allmänt kliniskt kunskapsstöd Jönköpings län utgör New York Heart Association Functional Classification (NYHA) klassificering underlag för funktionsbedömning. Målen för behandling av hjärtsvikt är att bl.a. att förebygga komplikationer, minska behovet av sjukhusvård och förlänga överlevnaden (Hernborg, 2013).

Indikationer för arbetsterapi

Graden av hjärtsvikt är avgörande för hur patienten påverkas i sitt allmäntillstånd och i sin aktivitetsförmåga inom områdena personlig vård, boende, fritid och arbete.  Behandlingen syftar till att minska symtomen och sjukligheten, samt att förbättra livskvaliteten och överlevnaden hos patienten enligt Rikssvikt. (Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landstingsförbund, Riksförbundet HjärtLung 2014) Nationellt hjärtsviktsregister.

När man drabbas av hjärtsvikt kan man få nedsatt aktivitetsförmåga. Vanliga symtom vid hjärtsvikt kan vara, enligt broschyr: Att leva med hjärtsvikt.

  • trötthet
  • andfåddhet
  • andningssvårigheter
  • nattlig urinträngning
  • ökad puls
  • yrsel
  • viktuppgång på grund av att vätska samlas i kroppen, exempelvis svullna ben och anklar
  • ängslan och oro som påverkar den psykosociala situationen negativt
  • sömnsvårigheter
  • fallrisk

För att bestämma svårighetsgrad av hjärtsvikt indelas symtomen enligt NYHA klassifikation i fyra nivåer; I inga symtom, II lätt hjärtsvikt, III medelsvår hjärtsvikt och IV svår hjärtsvikt (Hernborg, 2013).
Det är av stor vikt att arbetsterapeuten kopplas in vid nivå II-IV. Enligt rekommendationer bör en bedömning av arbetsförmågan ske från Nivå II där arbetsterapeuten kan hjälpa till med utredning. Ofta är arbetsförmågan påtagligt nedsatt vid fysiskt tunga arbeten redan i nivå II. I sådana fall kan anpassning eller byte av arbete vara nödvändigt.

Arbetsterapeutisk utredning

Utredningen syftar till att arbetsterapeuten skall bilda sig en uppfattning om hur hjärtsvikten påverkar patientens aktivitetsförmåga. Ostrukturerad intervju sker kring hur patienten upplever sin vardag och sin aktivitetsbalans, samt vilka aktiviteter som är viktiga, meningsfulla och roliga, utifrån nedan angivna bedömningsinstrument (Kielhofner, 2012). Registrering i dokumentation sker med Kvå-Kodning baserad på ICF-struktur (Socialstyrelsen, 2014).

Områden som utreds enligt Klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ-koder (Socialstyrelsen, 2014) och som följs upp är:

  • PA000 – Psykiska funktioner
  • PK000 – Utredning av genomförande av allmänna uppgifter och krav
  • PM000 – Förmåga att förflytta sig
  • PN000 – Personlig vård
  • PP000 – Hemliv
  • PR000 – Arbets-, studie- och ekonomiskt liv
  • PS000 - Socialt och medborgerligt liv
  • PT000 – Omgivningsfaktorer

Utredning kan ske på följande sätt:

  • ADL-bedömning inklusive utredning av intresse och arbete sker genom intervju och/eller observation med hjälp av Canadian occupational performance measure (COPM), (Law, Babtiste, Carswell, McCall, Polatajko & Pollock, 1997) samt någon av följande instrument; ADL-trappan (Hulter-Åsberg, 1990), ADL-taxonomin (Törnquist & Sonn, 2001) eller Sunnaas ADL index (Sunnaas sykehus HF). (PK000, PM000, PN000, PP000, PR000, PS000). 
  • Kognitiv utredning sker i aktivitet med stöd av Kognitiv checklista vid arbetsterapeutisk bedömning av ADL- förmåga (Regionförbundet Örebro), samt enligt konsensus i hjärtteamet vid NYHA nivå III, och IV med Mini Mental State Examination, MMSE-SR (Demenscentrum 2016) och eller Montreal Cognitive Assessment, Moca-test (2014) (PA000)
  • Vid behov intervjuas närstående om patientens vanor och aktivitetsförmåga i vardagen (PK000).
  • Omgivningsutredning sker genom intervju med patient och /eller anhörig. Vid behov av ytterligare utredning tas kontakt med arbetsterapeut i kommunen för hembesök (PT000).
  • Fallriskbedömning enligt Senior alert (Nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg, 2014)  genomförs av berörd personal (PM000)
  • Hjälpmedelsbehovet utreds genom samtal och observation (PT000).
  • Upplevt hälsotillstånd utreds genom EQ-5D, mall patientskattade symtom (Folkhälsoguiden, 2014).
  • Vid behov sker utredning av arbetsförmåga utifrån "Assessment of Work Performance", AWP som används för att via observation bedöma en individs färdigheter vid utförande av arbete inom tre områden: motoriska färdigheter, processfärdigheter samt kommunikations- och interaktionsfärdigheter. Denna bedömning kan vara underlag för läkares bedömning av rätt till sjukpenning och eventuellt behov av rehabilitering (PR000). (Sandqvist, 2007), (Sandqvist, 2008). 

Arbetsterapeut finns tillgänglig genom hela vårdkedjan. Inom slutenvården ingår arbetsterapeut i ett hjärtteam som dessutom består av läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, kurator och dietist.

På sjukhuset sker utredning av aktivitetsförmåga på medicinavdelning eller i arbetsterapins träningslägenhet. Kommunens arbetsterapeuter kan erbjuda utredning och träning i personlig vård och boende i patientens egen bostad.

Med utredning som grund formuleras Skriftliga, Mätbara, Accepterade, Realistiska, Tydliga, Tidsbestämda och Aktivitetsinriktade "SMARTA” mål tillsammans med patienten. (Schut, H.A., Stam, H.J. 1994).

Arbetsterapeutisk intervention

Målet med den arbetsterapeutiska behandlingen är att förebygga inaktivitet, bibehålla eller öka individens aktivitetförmåga utifrån de individuella behov som framkommit under utredning.

Det är av stor vikt att arbeta utifrån ett klientcentrerat synsätt, vilket innebär att tillsammans med patienten utifrån hennes/hans behov lägga upp en behandlingsplan för dagliga aktiviteter. Arbetsterapeutiska åtgärder individanpassas utifrån den enskildes behov och situation (FSA, 2005).

Åtgärderna består av:

  • Samtal om hjärtsviktsymtom och deras inverkan på aktivitetsutförandet. Skriftlig information som används är ”Egenvård vid hjärtsvikt” (Hjärtsviktsteamet Värnamo Sjukhus, 2014) och eller ”Att leva med hjärtsvikt”.
  • Genomgång av energibesparande arbetssätt för att minska symtomen där utvalda delar av nationellt vårdprogram för Kol används (Sahlgrenska Sjukhuset, 2014).
  • Samtal om vikten av balans mellan aktivitet, aktivitetsrytm och vila, prioritering och planering av vardagens aktiviteter, värdet av fysisk aktivitet, värdet av musik, att undvika stress och göra det som är roligt för ökad livskvalitét. Patienten uppmanas att några dagar efter utskrivning skriva aktivitetsdagbok. Detta kan användas som verktyg vid uppföljning av aktivitetsförmåga.
  • Fysisk aktivitet på recept, FaR, kan gälla även vardagsaktiviteter som exempelvis gå en promenad med hunden, baka bröd eller utföra trädgårdsarbete. På receptet står hur länge och hur ofta man bör träna för att uppnå resultat. Den som skrivit receptet gör uppföljning. Grundtanken är att man ska göra det man tycker är roligt och se till att det blir av.
  • Rådgivande samtal och information om aktivitetsdagbok, detta för att upptäcka saker som ökar eller minskar tröttheten. Arbetsterapeuten hjälper patienten utvärdera sina aktiviteter och sin trötthet (Nordmark, Knutsson 2010, Cunningham 2004).
  • Informera om fallpreventiva åtgärder i hemmiljö. Goda vanor för att förebygga fallskador (Landstinget i Jönköpings län).
  • Information och förskrivning av hjälpmedel som kan underlätta i vardagens aktiviteter.
  • Vid behov skriva intyg för bostadsanpassning.
  • Inför utskrivning sker skattning av NYHA och EQ5D vars uppgifter förs in i Rikssvikt av vårdpersonal.
  • Utifrån patientens behov sker överrapportering enligt Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd och Rekommendation (SBAR)(Sveriges kommuner och landsting 2014). Fokus på hur kognitiv dysfunktion påverkar vardagsaktiviteter är av stor betydelse samt att kommunicera lämpliga strategier med närstående, hemtjänst- och rehabiliteringspersonal för att förbättra patientens livskvalitet och förhindra återinläggning.
  • Efter insatta rehabiliterande åtgärder görs regelbunden uppföljning vid behov samt utvärdering av uppsatta mål där man utgår från initial utredning.

En spännande aktivitetsnyhet som kan rekommenderas är musik. Dess betydelse har forskare under senare tid påvisat då patienter som får lyssna på sin favoritmusik under 30 minuter/dag förbättrar återhämtningen vid hjärtproblem. Det hjälper blodkärlen att läka inifrån (Larsson, 2013).

Patientsäkerhet

Genom arbetsterapeutiska åtgärder kan man öka eller bibehålla sin aktivitetsförmåga och på så sätt leva ett mer aktivt liv med bättre livskvalitet. Åtgärderna kan bidra till att minska symtom, inaktivitet och fallrisk.

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) betonar patientens rätt till god och säker vård. Man betonar patientens delaktighet och rätt till en individuell behandlingsplanering med målbeskrivning och kontinuerlig utvärdering. (Hälso- och sjukvårdslagen, 1982, Patientlagen 2015). Socialstyrelsen har utarbetat nationella riktlinjer för god medicinsk praxis med vilka avsikten är att få likvärdig, kunskapsbaserad vård i alla delar av landet. Tanken är att alla regionala och lokala vårdprogram ska baseras på de nationella riktlinjerna. Nationella riktlinjer ska finnas för alla patientgrupper med svåra kroniska sjukdomar, som t.ex. kranskärlssjukdomarna, som kan leda till varaktig invaliditet eller för tidig död om det inte behandlas (Socialstyrelsen, 2012).

Arbetsterapeutens insatser följer gällande rutiner och föreskrifter vid journalskrivning, överrapportering samt avvikelserapportering. Arbetsterapeuten ska agera för en patientsäker vård tillsammans med övriga teamet och säker vårdkedja. Patientens individuella behov och delaktighet är alltid utgångspunkten för en god kvalitet. Vid behov ska även närstående involveras.

Målnivå och mätetal

Hälsorelaterad livskvalitet utreds av arbetsterapeut på samtliga aktualiserade patienter. Följsamheten till obligatoriska KVÅ-kodningen för aktivitetsförmåga, omgivningsfaktorer granskas årligen.

  • PA000 – Psykiska funktioner.
  • PK000 – Utredning av genomförande av allmänna uppgifter och krav.
  • PR000 – Arbets-, studie- och ekonomiskt liv i arbetsför ålder.
  • PT000 – Omgivningsfaktorer.

Patientens aktivitetsförmåga bedöms utifrån valt ADL-instrument med upprepad mätning en månad efter utskrivningen. Klassificering enligt NYHA och upplevt hälsotillstånd utifrån EQ5D följs upp av hjärtsjuksköterskan vid återbesök som vid behov remitterar till arbetsterapeut. Tillfredställelse av aktivitetsutförande bedöms vid första bedömning och uppföljning utifrån COPM och dess numeriska skattningsskalor.

Utvärdering arbetsterapiprogram

I WHO: hälsopolitiska mål betonas vikten av att varje land bygger upp en god  kvalitet i hälso- och sjukvården. De beskriver vikten av en systematisk utvärdering av metoder, effektivitet och säkerhet inom varje profession. Arbetet med utveckling i denna riktning pågår. Hälsa 2020.

Arbetsterapiprogram hjärtsvikt

Referenser

Cunningham. (2004). Fatigue vid MS möjlig att bemästra. http://www.ms-guiden.se/Global/Images/MS-guiden.se/Fatigue%20-m%C3%B6jlig%20att%20bem%C3%A4stra.pdf[2014-04-08]

Demenscentrum. http://www.demenscentrum.se/Arbeta-med-demens/Skattningsskalor-instrument/Mini-Mental-Test--MMT/ [2014-04-08]

EQ-5D,http://www.euroqol.org/about-eq-5d.html [2014-10-02]

Hernborg. (2013). Hjärtsvikt. http://1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Hjartsvikt/ [2014-10-02]

Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund; Hjärt- Lungfonden; Svensk Lungmedicinsk Förening. Nationellt vårdprogram- Kol. http://slmf.se/kol/niva-3/arbetsterapiprogram-for-personer-med-kol-fran-sahlgrenska-universitetssjukhuset-su/ [2014-04-29]

HSL – hälso- och sjukvårdslagen. (1982:763). Senaste ändring 1996:787. FSA.

Hulter-Åsberg. (1990). Adl-trappan. Studentlitteratur.

Kielhofner. (2012). Model of Human Occupation, teori och tillämning. Lund: Studentlitteratur.

Landstinget i Jönköpings län, Fakta kliniskt kunskapsstöd, hjärtsvikt. http://www.ucr.uu.se/rikssvikt/ [2014-04-10]

Landstinget i Jönköpings län, Fakta kliniskt kunskapsstöd, levnadsvanor http://www.rjl.se/infopage.jsf?childId=15913&nodeId=39798 [2014-04-10]

Landstinget i Jönköpings län. Goda vanor för att förebygga fallskador. http://plus.rjl.se/info_files/infosida31889/folder_goda_vanor_forebygga_fallskador_nov_2009.pdf[2014-04-29]

Larsson. (2013). Musik läker blodkärlen inifrån. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5635477 [2014-04-10]

Law, et al. (1997). Canadian Occupational Performance Measure. Svensk version. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Monterial cognitive Assessment (MoCA) http://www.mocatest.org/pdf_files/instructions/MoCA-Instructions-Swedish.pdf [2014-04-08]

Nordmark. & Knutsson. (2010). Livet är mitt, mitt personliga förbättringsarbete. https://www.vll.se/Sve/Centralt/Standardsidor/OmLandstinget/Memeologen/Nedladdningsboxar/Filer/ Livet%20%c3%a4r%20mitt-m%c3%a4tbok.pdf [2014-04-10]

Regionförbundet Örebro. Kognitiv checklista vid arbetsterapeutisk bedömning av ADL-förmåga. http://www.orebroll.se/Files-sv/%C3%96rebro%20l%C3%A4ns%20landsting/V%C3%A5rd%20och%20h%C3%A4lsa/F%C3%B6r%20v%C3%A5rdgivare/OVK/Dokument/HS_RutinerRiktlinjer2012/Kognitiv%20checklista%20ADL-bed%C3%B6mning%20mars%202012.pdf [2014-04-08]

RiksSvikt, Nationellt kvalitetsregister. Att leva med hjärtsvikt - http://www.ucr.uu.se/rikssvikt/index.php/nyheter-p/147-hjartsviktbroschyr-for-tryck [2014-04-10]

Sandqvist. (2007). Development and Evaluation of Validity and Utility of the Instrument Assessment of Work Performance (AWP). Department of Social and Welfare Studies, Division of Health, Education and Welfare Institutions, Linköping university.

Sandqvist. (2008). Manual för AWC version 1.1, Department of Social and Welfare Studies, Division of Health, Education and Welfare Institutions, Linköping university.

Schut, Stam. (1994). Goals in Rehabilitation Teamwork. Disability and Rehabilitation.

Senior Alert. Nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg, http://plus.rjl.se/senioralert [2014-04-29]

Socialstyrelsen. Åtgärder i KVÅ baserade på ICF struktur. http://www.socialstyrelsen.se/klassificeringochkoder/atgardskoderkva/kva/kvamedicf-struktur [2014-04-29]

Socialstyrelsen, 2014 KVå klassifikation av vårdåtgärder http://www.socialstyrelsen.se/klassificeringochkoder/atgardskoderkva#1[2014-04-29]

Socialstyrelsen. (2014). Sveriges kommuner och landsting, Riksförbundet HjärtLung. Nationellt hjärtsviktsregister. http://www.kvalitetsregister.se/download/18.ee3fb6d14300e770a92d25/1390413380935/Arende+NKR14-002.pdf [2014-10-02]

Sunnaas sykehus HF, Sunnaas ADL-Index. http://www.sunnaas.no/fagfolk/temasider/faggrupper/ergoterapeut/Documents/ADL-index/introduktion%20til%20sunnaas%20adl%20index,%20svensk.pdf [2014-05-12]

Sveriges kommuner och landsting. http://www.skl.se/vi_arbetar_med/halsoochvard/patientsakerhet/sbar_minskar_risker_i_varden [2014-04-29]

Sveriges kommuner och landsting.
http://www.skl.se/halsasjukvard/patientinflytande/patientlagen.2083.html [2014-10-02]

Sveriges riksdag, Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/[2014-04-29]

Törnquist, K. & Sonn, U. (2001, version 3 tryckt 2011). ADL-taxonomin: en bedömning av aktivitetsförmågan. Nacka. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.

Värnamo Sjukhus (2014) Hjärtsviktsteamet, Egenvård vid hjärtsvikt.

WHO. WHO:s hälsopolitiska mål. http://folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/11984/h21.pdf [2014-10-02]

1177, Vårdguiden (2014), Fysisk aktivitet på recept. http://www.1177.se/Tema/Halsa/Motion-och-rorelse/Motion-och-traning/FaR---fysisk-aktivitet-pa-recept/ [2014-10-04]

Ansvarig

Leg. Arbetsterapeut
Katarina Allgurin

tfn 0370-698863

Deltagare

Bilagor

Arbetsterapiprogrammet

Godkänt
2014-04-16

Uppdatering pågår och förväntas klar under hösten 2017

Uppdaterad: 2017-06-21
Ing-Britt Häger, Rehabiliteringscentrum, Psykiatri och rehabilitering