Region Jnkpings ln Arbetsterapi
plus.rjl.se/arbetsterapi

Arbetsterapiprogram för utprovning av personlyft och lyftsele

Innehåll på sidan

Inledning

Bedömning och utprovning av personlyft och lyftsele är en komplex process där, förutom patienten, ofta ett flertal personer är involverade som t ex anhörig och/eller omvårdnadspersonal. Ibland krävs en snabb handläggning av ärendet om patientens hälsoläge drastiskt förändras och för att möjliggöra kvarboende.

Två tidigare versioner av arbetsterapiprogrammet har funnits. Senaste versionen reviderades hösten 2001 efter att en enkät om programmets användbarhet skickats ut till arbetsterapeut-kollegor i primärvården. Omarbetning är gjord utifrån de synpunkter som framkommit.

Syfte

Syftet är att skapa goda och enhetliga rutiner vid utprovning av personlyft och lyftsele för att underlätta processen. Programmet riktar sig till arbetsterapeuter inom primärvård.

Förutsättningar utifrån aktuell patientgrupp

Hjälpmedelsrätt

Landstingens och kommunernas skyldighet att tillhandahålla hjälpmedel till personer med funktionshinder finns beskrivet i hälso- och sjukvårdslagen, HSL (1982:763). För detta krävs en organisation för att informera om, utröna behov av och prova ut hjälpmedel (Hjälpmedelsinstitutet, 2003).

Arbetsmiljölagen

Enligt Arbetsmiljölagen har arbetsgivaren skyldighet att vidtaga alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Arbetsgivaren skall förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet vad denna har att iaktta för att undgå riskerna i arbetet  (Arbetsmiljöverket, 2003).

Arbetsterapeutens yrkesansvar

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen är bl a arbetsterapeuten skyldig att erbjuda rehabilitering. En viktig uppgift för arbetsterapeuten är att hjälpa patienten till bättre aktivitet i det dagliga livet. Hjälpmedel provas ut, vid behov,  i samverkan med den enskilde och/eller dennes företrädare (Fröberg, 1995),  (Hjälpmedelsinstitutet, 2003).

Beskrivning

av målgrupp och vårdkedja

Målgruppen är patienter vilka på grund av sitt funktionshinder inte längre klarar överflyttningar på ett tillfredställande sätt. Med begreppet överflyttning menas förflyttning t ex mellan säng och rullstol.

Två alternativa flöden beskrivs.
A. Patientens förflyttningsproblematik har aktualiserats av kollega inom landsting/kommun eller anhörig.
B. Patientens förflyttningsproblematik har aktualiserats av omvårdnadspersonal.

Flödesschema (word, öppnas i nytt fönster)

Resurser

Distriktsarbetsterapeuten på vårdcentralen samordnar utprovningsprocessen och har dessutom en viktig roll som instruktör och handledare.

Mål för arbetsterapeutisk intervention

  • Att överflyttning i vardagsaktiviteter underlättas för brukaren.
  • Att brukare, anhörig och vårdpersonal känner sig delaktig i processen och upplever trygghet i samband med överflyttning.
  • Att brukare, anhörig och vårdpersonal erhåller tillräcklig information om hur personlyften/lyftselen fungerar.

Arbetsterapeutisk intervention

Intervention utförs enligtArbetsterapiprocessen (Mejerstedt, 2002) och Förskrivningsprocessen (Hjälpmedelsinstitutet, 2003). Vid behov förbered genom att studera ordinations-anvisningar för personlyftar och lyftselar i Handbok för tekniska hjälpmedel (Landstinget i Jönköpings Län). Studera också vid behov avsnittet personlyftar och lyftselar i Liko´s produktinformation, (LIKO), samt Handbok, utprovning av personlyft och lyftselar (Reifeldt, 2001).

Bedömning av aktivitetsförmåga

Tillsammans med patient, anhörig och vårdpersonal görs en muntlig och praktisk genomgång  av överflyttningssituationen. Patientens, anhörigas och vårdpersonalens mål klargörs. För att tydliggöra för samtliga vad som framkommit görs en sammanfattning  av bedömningen inför den fortsatta diskussionen. Blanketten ”Kartläggning av överflyttning”, eller annat lämpligt bedömningsinstrument kan användas. 
Kartläggning av överflyttning (word, öppnas i nytt fönster)

Planering

Vid formulering av delmål och mål är det viktigt att ta tillvara på patientens vilja och kompetens och de anhörigas och vårdpersonalens synpunkter. Patienten blir på så sätt delaktig  i planeringen av fortsatta åtgärder och får information om möjliga alternativ. En plan upprättas tillsammans med berörda för fortsatt genomförande. Vid behov kontaktas hjälpmedels-konsulent på hjälpmedelscentralen för att diskutera val av personlyft och lyftsele.

Checklista – planering

  • Tag hänsyn till diagnos och prognos vid val av personlyft/lyftsele.
  • Fundera över vilken modell av personlyft som är lämplig, ståstödslyft, mobil personlyft, tak, vägg eller annan fast monterad personlyft.
  • Välj modell av lyftbygel, 2 eller 4-punktsbygel.
  • Inför val av lyftsele fundera över patientens bålstabilitet. Finns behov av lyftsele med hög eller låg rygg? Behövs nackstöd?
  • Tag hänsyn till eventuell tryckkänslighet vid val av lyftsele.
  • Var observant på den fysiska miljön vad gäller utrymme, 
    eventuella mattor mm
  • Tänk på att ha gott om tid vid utprovnings-, informations-och demonstrationstillfällen. (LIKO),  (Reifeldt, 2001)

Genomförande

Lämplig modell av personlyft väljes. Olika modeller av lyftsele kan behöva provas, provexemplar kan eventuellt lånas från kommunens rehabiliteringsverksamheter. När modell av personlyft och lyftsele är vald, beställes hjälpmedlen från hjälpmedelscentralen per telefon. Samordna med patient och övriga berörda inför leverans och utprovning.

Checklista - Genomförande

  • Informera om hur lyftselen skall appliceras.
  • Markera utprovade inställningar på lyftbanden.
  • Kroka först på lyftbanden från selens huvuddel och sedan bendelen.
  • Observera hur patienten upplever överflyttningen.
  • Lyft aldrig högre eller längre sträckor än vad som är nödvändigt.
  • Kontrollera lyftbygeln vid nedsänkning, akta pannan.
  • Lås aldrig hjulen på personlyften under ett lyft.
  • Kontrollera alltid sömmar och band på lyftselen efter tvätt.
  • Bruksanvisning skall finnas på/vid personlyften. (LIKO),  (Reifeldt, 2001)

Börja med att informera om och demonstrera personlyften och lyftselens funktioner. Var tydlig med i vilka situationer person-lyften och lyftselen skall användas om de inte används vid samtliga överflyttningar. Råd om viktiga säkerhetsaspekter, skötsel och underhåll ges  och i samband med detta lämnas bruksanvisning. Personlyften provas nu med aktuella lyftselar.  För att ge personalen en möjlighet att repetera sina kunskaper och för  att visa patienten hur överflyttningen skall genomföras kan personlyften och lyftselen först provas i personalgruppen. Påtala enhetschefens arbetsgivaransvar i de fall personlyft och lyftsele är ett arbetstekniskt hjälpmedel. Var noga med, att i samråd med enhetschef, informera om och demonstrera hjälpmedlet. Därefter är det arbetsgivarens ansvar att informationen förs vidare till berörd personal. Dokumentera i journal när arbetsgivaransvaret tar vid.

Uppföljning

Följ upp ärendet och handled anhöriga och/eller personal kontinuerligt efter behov.

Resultat och utvärdering av arbetsterapeutisk intervention

För att mäta måluppfyllelse lämnas enkät till brukare och/eller anhörig samt vårdpersonal ca 2 månader efter avslutad utprovning.  Frågorna i enkäten är kopplade till de formulerade målen för arbetsterapeutisk intervention. Arbetsterapiprogrammets användbarhet utvärderas via enkät som skickas till distriktsarbetsterapeuter.
Enkät till brukare, anhörig och vårdpersonal (word, öppnas i nytt fönster)

Utveckling/Förbättring av arbetsterapeutisk intervention

En rekommendation är att alla som förskriver personlyft och lyftsele skall ha genomgått lämplig utbildning för detta. Utifrån resultatet av utvärdering via enkät till brukare, anhörig och vårdpersonal kan förbättringsarbetet vid behov påbörjas i kvalitetshöjande syfte. Planera för att skapa enhetliga rutiner och metoder för utprovning av personlyft och lyftsele, gemensamt för kommun och landsting, i syfte att underlätta processen.

Utvärdering av arbetsterapiprogram

Utvärdering kommer att ske årligen.

Referenslista

Arbetsmiljöverket.(2003) Arbetsmiljölagen 
Fröberg, U.H. (1995 ) Arbetsterapeutens yrkesansvar Institutet för medicinsk rätt.
Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
Mejerstedt, M. (2002)  Fem Viktiga Dokument för arbetsterapeuter inom Jönköpings Sjukvårdsområde
Reifeldt, K. (2001) Handbok, utprovning av lyftselar. Hjälpmedelsinstitutet

Web-adresser

Hjälpmedelsinstitutet, Förskrivningsprocessen
Förskrivningsprocessen för hjälpmedel till personer med funktionshinder, hjälpmedelsinstitutets webbplats (öppnas i nytt fönster)

Landstinget i Jönköpings Län, intranät (öppnas i nytt fönster)
 

LIKO, personlyftar och lyftselar
LIKO:s webbplats (öppnas i nytt fönster)

Uppdaterad: 2016-12-29
Annika Magnusson, Habiliteringscentrum, Psykiatri och rehabilitering