Region Jnkpings ln Arbetsterapi
plus.rjl.se/arbetsterapi

Arbetsterapiprogram - Bostadsanpassning Jönköpings län

Inledning

Bedömning och intygsskrivande gällande bostadsanpassning är en komplex process där, förutom patienten, ofta ett flertal personer är involverade som tex. kommunens handläggare för bostadsanpassningsärende och anhöriga. Ibland krävs en snabb handläggning för att möjliggöra kvarboende.

 

Syfte

Syftet är att skapa enhetliga rutiner vid bedömning och intygsskrivning i samband med bostadsanpassningsärenden. Programmet riktar sig till arbetsterapeuter som handlägger ärendet.

 

Förutsättningar utifrån aktuell patientgrupp


www.sos.se/ ICF

Målet med arbetsterapi är att främja patientens möjligheter att leva ett värdefullt liv i enlighet med sina egna önskemål och behov och i förhållande till omgivningens krav. (FSA, 2004).

Bostadsanpassningsbidrag är ett bidrag som kommunen lämnar för vissa åtgärder som behövs för att personer med funktionshinder ska kunna använda sin bostad på ett ändamålsenligt sätt. Boverket redovisar bestämmelser och den praxis som gäller för bostadsanpassningsbidrag i en handbok. Ansökan för bostadsanpassningsbidrag skall vara skriftlig och sändas till kommunen. Kommunens handläggare eller ansvarig nämnd, beslutar om bidrag kan beviljas eller inte. Kommunen är skyldig att ta emot och pröva alla ansökningar (www.boverket.se).

Beskrivning av målgrupp och vårdkedjan

Målgruppen är personer med bestående kroppsfunktioner och/eller psykologisk funktionsnedsättning som har svårigheter att klara sina vardagliga aktiviteter i förhållande till sin omgivning.

 

Resurser

Arbetsterapeuten har kunskap när det gäller att bedöma en individs aktivitet och delaktighet i förhållande till omgivning och samarbetar med kommunens handläggare.

 

Mål för arbetsterapeutisk intervention

Bibehålla förmåga och/eller förebygga begränsning av aktivitet och delaktighet i personlig och instrumentell ADL samt fritid.

Arbetsterapeutisk intervention

Bostadsanpassningsprocessen
1. Ärendet kan aktualiseras av exempelvis patient, närstående/anhörig eller personal.

2. Datainsamling och bedömning av aktivitet, delaktighet och omgivningsfaktorer sker via intervju och observation med stöd av exempelvis COPM (FSA, 2006) eller FIM (1996).

3. Distriktsarbetsterapeuten ansvarar för att ge råd till patienten och träna förändrat
aktivitetsutförande. Utprovning av tekniska hjälpmedel och enkla förändringar i närmiljön
ska med stöd av arbetsterapeuten provas av patienten, t ex badkarsbräda och/eller vridbar
badkarsstol till badkar. Detta ska göras innan bostadsanpassning kan aktualiseras.

4. Utredning av behovet av bostadsanpassning görs av distriktsarbetsterapeut med stöd av tidigare datainsamling och utvärdering av åtgärd. Ett instrument som kan vara ett stöd är Housing Enabler. Det består av en beskrivande del avseende individ- eller gruppdata samt bostadsstandard. Tillvägagångssätt vid bedömning med instrumentet är intervju i kombination med observation, och bedömning av bostad och närmiljön. Dessa delar poängsätts och slutsumman kan förutsäga graden av tillgänglighetsproblem. För att underlätta och kvalitetssäkra arbetsterapeutens bedömning av klientens närmiljö vid hembesöket kan checklistor i Housing Enabler användas (Iwarsson, Slaug, 2000).

5. Vid utredningar av omfattande bostadsanpassningsåtgärder kan hembesök göras tillsammans med kommunens handläggare av bostadsanpassningsbidrag. Behovet av åtgärderna ska vara varaktig, ej tillfällig art.

6. Intyg för bostadsanpassningsbidrag skrivs av distriktsarbetsterapeuten (Berg Wedrén 1995). Enligt Boverkets föreskrifter (BFS 1992:46) ska följande handlingar lämnas in i samband med ansökan:
?Intyg från arbetsterapeut, läkare eller annan sakkunnig om att de åtgärder bidrag söks för, är nödvändiga med hänsyn till funktionshindret. Det måste finnas en tydlig koppling mellan funktionsnedsättningen och åtgärderna. Kopplingen ska vara så stark att åtgärderna kan bedömas som nödvändiga med hänsyn till funktionshindret. Vid mer omfattande åtgärder bör intyget kompletteras med ett åtgärdsprogram. Det är distriktsarbetsterapeuten som på sitt tjänsteansvar bedömer hur angeläget det är att den sökta åtgärden utförs och att motivera sitt ställningstagande. Den medicinska och arbetsterapeutiska bedömningen åvilar helt och hållet den sakkunnige?.

För att kunna skriva intyg till ansökan om bostadsanpassningsbidrag måste personen
observeras i sitt hem. Klientens ansökta åtgärder ställs emot arbetsterapeutens bedömning.
Instrument som kan användas är Housing Enabler och FIM.

7. Individen erhåller ansökningsblanketter för bostadsanpassningsbidrag av kommunen
alternativt av distriktsarbetsterapeuten.

8. Arbetsterapeuten skickar/lämnar intyget till sökande. Den sökande skickar intyg
tillsammans med ansökan till kommunens handläggare.

9. Utvärdering av åtgärd sker som vid bedömningstillfället, se punkt 2 och 4.

Rutinerna kring ansökningsförfarandet kan skilja sig mellan de olika kommunerna.

Resultat och utvärdering av arbetsterapeutisk intervention

Möjliggöra för individen att kunna leva ett så aktivt, delaktigt och självständigt liv som möjligt, genom att öka tillgängligheten i dennes närmiljö.

Utvärdering via COPM av individens upplevelse före och efter bostadsanpassningen i det egna hemmet.

Utveckling/förbättring av arbetsterapeutisk intervention
• Samtliga arbetsterapeuter bör sträva mot ett likvärdigt arbetssätt (hembesök, intygsskrivning). Förslag på intyg och hembesöksrapport finns i Yrkesjournalföring för Arbetsterapeuter (Berg Wedrén ,1995).
• Fortsatt uppdatering (www.boverket.se).
• Vid nybyggnation av exempelvis villa.

Utvärdering av arbetsterapiprogram

Utvärdering kommer att ske årligen. Ansvarig: Anneli S Jonsson Tfn 0380-553013 E-mail anneli.jonsson@rjl.se

Litteratur

Berg Wedrén, C. Yrkesjournalföring för arbetsterapeuter, Blomberg och Lenhammar Kommunikation (1995).

Boverket. Handbok för bostadsanpassningsbidraget (1992:1574), Fritzes Stockholm (2002)

FSA. Canadian Occupational Performance Measure, Stockholm:Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (2006).

Functional Independence Measure, FIM, Uniform Data System for Medical Rehabilitation, a division of UB Foundation Activities, Inc, (1996).

FSA. Etisk kod för arbetsterapeuter, Stockholm:Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.(2004)

Iwarsson, S, Slaug, B. Housing Enabler – ett instrument för bedömning och analys av tillgänglighetsproblem i boendet, Studentlitteratur Lund (2000)

Socialstyrelsen. International Classification of Functioning, Disability and Health med förkortningen ICF, www.sos.se (2005)

www.boverket.se

Programansvarig

Anneli S Jonsson
Rehabiliteringskliniken Nässjö
Tfn 0380-553013 
E-mail

Fastställt datum

 2013-05-13

Mer information

 

 

 

Uppdaterad: 2015-03-06
Mimi Kasseberg, Rehabiliteringscentrum, Psykiatri och rehabilitering