Region Jnkpings ln Sjukgymnastik
plus.rjl.se/sjukgymnastik

Diskbråcksopererade utan fusion, Region Jönköpings län – Sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer för vårdgivare

Innehåll på sidan

Bakgrund

Diskbråck uppstår på grund av degeneration och försvagning i disken då dess inre kärna, nucleus pulposus spricker igenom det yttre skalet anulus fibrosus. Vid ett symtomgivande diskbråck kommer nervroten i kläm genom ett mekaniskt tryck från diskbråcket, det uppkommer även en inflammatorisk reaktion som irriterar nervroten. Detta gör att besvären ofta är som intensivast de första 6 veckorna tills inflammationen har lagt sig. De vanligaste symtomen vid ett diskbråck är ryggsmärta och utstrålande smärta utefter den irriterande nervens utbredningsområde i benet/benen. I vissa fall förekommer även parestesier ut i benet samt känsel och kraftnedsättningar. Det är viktigt att poängtera att alla diskbråck inte är symtomgivande. Undersökning med Magnet resonans undersökning (MR) har visat att hos ca 30% av "ryggfriska" vuxna förekommer icke symtomgivande diskbråck. Detta gör det mycket viktigt att den kliniska undersökningen dvs ryggstatus samt neurologi stämmer överens med de fynd man ser på MR, särskilt om operation övervägs (1).

95 % av alla symtomgivande diskbråck finns på de två nedersta nivåerna L4-L5, L5-S1 där den mekaniska belastningen är som störst och degeneration förekommer tidigast.

Cirka 40 % av befolkningen har någon gång under livet ischias på grund av ett diskbråck, men endast ett fåtal av dessa behöver opereras (1-2 %) (2).

Behandlingen av ett symtomgivande diskbråck i ländryggen är nästan alltid konservativ. Patienten behandlas med smärtstillande och ibland antiinflammatoriska läkemedel och aktivitet efter förmåga.
Årligen opereras cirka 24 personer per 100 000 invånare i Sverige för diskbråck. Medianåldern på patienterna är cirka 42 år, något fler män än kvinnor (2).

För ytterligare information var god se www.lsr.se /Nationella riktlinjer för postoperativ behandling av patienter som genomgått lumbal diskbråcksoperation.

Mer information finns även i Fakta-dokument -  Ländryggsmärta

 

Indikationer för sjukgymnastisk utredning preoperativt

Alla patienter som planeras genomgå diskbråcksoperation i ländryggen skall utredas preoperativt.

Sjukgymnastisk utredning preoperativt (primärvården)

Alla patienter som är planerade för diskbråcksoperation i ländryggen bedöms preoperativt av distriktssjukgymnast med:

  • Sedvanlig anamnes och ryggstatus
  • EQ5D www.euroqol.org
  • Ostwestery Disability Index (ODI)
  • Test Instrument for Profile of Physical Ability (TIPPA)
  • Numeric rating scale (NRS), smärta skattas i ben och rygg sämst och bäst den senaste veckan
  • Notering av sjukskrivning
  • Om patientens symtom avtagit, rapporteras detta till planerad operatör för nytt ställningstagande till operation.

Resultatet av bedömningen skickas till ortopeden via distriksläkaren enligt rutin från ryggprocessen.

Indikationer för sjukgymnastiska behandlingsåtgärder

Alla patienter som ska eller har opererats för diskbråck ska träffa sjukgymnast. Preoperativt ska patienten träffa sjugymnast så fort indikation på operation förefaller. Postoperativt ska patienten träffa sjukgymnast dagen efter operation på ortopedavdelningen samt 2-4 veckor postoperativt hos sjukgymnasten på vårdcentralen.

Sjukgymnastiska behandlingsåtgärder preoperativt (primärvården)

Exempel på behandlingsåtgärder hos distriktsjukgymnast preoperativt:

  • Ergonomisk rådgivning
  • Träningsinstruktioner, tex stabiliseringsträning för ländrygg
  • Genomgång av träningsprogram efter diskbråcksoperation i ländryggen
  • Smärtlindring såsom TENS eller akupunktur

Träningsprogram efter diskbråcksoperation i ländryggen

Sjukgymnastiska behandlingsåtgärder postoperativt på sjukhuset

Patienterna träffar sjukgymnast på vårdavdelningen dagen efter operation.

  • Uppmana till aktiva fottramp och djupandning
  • Instruktioner om ryggavlastade förflyttning i/ur säng
  • Genomgång av skriftligt träningsprogram
  • Ergonomiska råd efter diskbråcksoperation i ländryggen
  • Gångträning med adekvat gånghjälpmedel alternativt utan gånghjälpmedel
  • Trappträning
  • Överrapportering till distriktssjukgymnast
  • Instruktioner om ryggavlastande förflyttning i/ur säng
  • Ryggövningar

Sjukgymnastiska behandlingsåtgärder postoperativt i primärvården

Rekommenderad uppföljning hos distriktssjukgymnast med början 2-4 veckor postoperativt (4-6).

  • Stegring av träningsprogram innehållande stabiliseringsträning (bilaga 1)
  • Ergonomisk rådgivning
  • Smärtlindrande behandling vid behov
  • FaR (Fysisk aktivitet på recept). Vid avslutad sjukgymnastik skrivs FaR recept vid behov

Alla patienter som genogått diskbråcksoperation i ländryggen bedöms postoperativt av distrikssjukgymnast i samband med avslutande behandling med:

  • Sedvanligt slutstatus
  • Smärta genom NRS ben och rygg skattas som sämst och bäst den senaste veckan
  • Sjukskrivning/återgång till arbete

Träningsprogram efter diskbråcksoperation i ländryggen

Patientsäkerhet

Viktigt med tidig postoperativ mobilisering för att undvika:

  • Risk för djup ventrombos
  • Risk för lungkomplikationer
  • Risk för rörelserädsla

Viktigt med god ergonomisk genomgång för att undvika:

  • Risk för diskbråcksrecidiv
  • Risk för förlängd sjukskrivning
  • Risk för förlängd inaktivitet innan återgång till fritidsaktiviteter

Mätetal och målnivå

Innan utskrivning från slutenvården skall patienten vara självständig vid förflyttning i/ur säng, klara att gå med adekvat gånghjälpmedel alternativt inget gånghjälpmedel samt klara trappgång.

Preoperativt och postoperativt efter avslutad behandling
(primärvården)

  • Smärta genom NRS ben och rygg skattas som sämst och bäst den senaste veckan
  • Sjukskrivning/återgång till arbete

Mätetalen dokumenteras i patientjournalen.

Referenser

  1. Lindgren U, Svensson O. Ortopedi. 1996
  2. Jansson KÅ, Németh G, Granath F, Blomqvist P. Surgery for herniation of a lumbar disc in Sweden between 1987 and 1999 – an analysis of 27 576 operations. J Bone Jooint Surg (Br) 2004;86-B:841-7.
  3. Ho CW, Chen LC, Hsu HH, Chiang SL, Li MH, Jiang SH, Tsai KC. “Isokinetic muscle strength of the trunk and bilateral knees in young subjects with lumbar disc herniation.? Spine 2005 Sep 15;30(18):E528-33.
  4. Dolan P, Grenfield K, Nelson RJ, Nelson IW. “Can Exercise Therapy Improve the Outcome of Microdiscectomy Spine 2000 Jun 15;25(12):1523-32.
  5. Ostelo RWJG, de Vet HCW, Waddell G, Kerckhoffs MR, Leffers P, van Tulder M. Rehabilitation Following First-Time Lumbar Disc Surgery: A Systematic Review Within the Framework of the Cochrane Collaboration.? Spine. 28(3):209-218, February 1, 2003.
  6. Millisdotter M, Stromqvist B. Early neuromuscular customized training after surgery for lumbar disc herniation: a prospective controlled study.? Eur Spine J 2007 Jan;16(1):19-26. Epub 2006 Jan 19.
  7. Jensdottir M, Gudmundsson K, Hanesson B, Gudmundsson G. “20 years follow-up after the first microsurgical lumbar discectomies in Iceland.? Acta Neurochir (Wien) 2007 Jan;149(1):51-8; discussion 57-8. Epub 2006 Dec 21.

Ansvarig

Jenny Walmborg
sjukgymnast

Version

Reviderat
2011-12-28
2009-04-23
 

Fastställt
2009-09-01

Utbildnings- och utvecklingsgruppen för sjukgymnastik i Landstinget i Jönköpings län

Utarbetat av sjukgymnaster

Fredrik Bredberg

NIKARO rehab AB
Jenny Gustavsson

Sjukgymnastiken
Länssjukhuset Ryhov
Andreas Hedman

Hälsans vårdcentral 2 Jönköping
Karin Janback
Therese Olsson
 

Mer information

 

Uppdaterad: 2016-10-28
Marie Fahlström, Rehabiliteringscentrum, Psykiatri och rehabilitering