Region Jnkpings ln Sjukgymnastik
plus.rjl.se/sjukgymnastik

Palliativ vård, Region Jönköpings län, sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer för vårdgivare

Bakgrund

Den övergripande målsättningen för sjukgymnastik i palliativ vård är att hjälpa patienten att uppnå bästa möjliga livskvalitet under återstoden av livet, att tillvarata det friska såväl det fysiska som det psykiska, så länge det är möjligt (1). Sjukgymnasten kan komplettera den medicinska behandlingen med olika symtomlindrande åtgärder och därmed bibehålla/förbättra funktioner. Den palliativa vården är en helhetsvård där de fysiska, psykiska, sociala och andliga behoven ska tillgodoses (1). Det betyder att ett multidiciplinärt teamarbete är viktigt kring den palliativa patienten (2). Patienter i palliativ vård kan ha varierande medicinska diagnoser där olika typer av cancer hör till de vanligaste, men även andra kroniska sjukdomar förekommer så som hjärt- kärlsjukdom, neuromuskulära sjukdomar och HIV/AIDS (3). Genom att hjälpa patienten med träning och fysisk aktivitet kan livskvaliteten öka och upplevelsen av trötthet minska (4). För mer information se www.1177.se


Indikationer för sjukgymnastisk utredning

Funktionsproblem som till exempel:

  • Smärta
  • Fysisksvaghet
  • Trötthet
  • Andningsbesvär
  • Ödem
  • Illamående
  • Oro och ångest
  • Nedstämdhet och depression
  • Aktivitet- och delaktighetsinskränkning
  • Fraktur/frakturrisk (skelettmetastaser)
  • Balansnedsättning/fallrisk
  • Neurologisk påverkan


Sjukgymnastisk utredning

Inom palliativ vård krävs ett brett förhållningssätt med tanke på patientens unika situation.

Sjukgymnastisk utredning kan innehålla följande beroende på patientens problematik.

  • Skattning av smärta med Visuell Analog Skala, (VAS) och smärtanalys.
  • Skattning av trötthet med Borgs CR-10-skala.
  • Utredning av andningsbesvär. Intensiteten av andnöd kan skattas med VAS eller Borg-skalorna.
  • Utredning av ödem (5).
  • Utredning av orsaken till illamående. De sjukgymnastiska behandlingsalternativen som akupunktur och TENS är mest effektiva vid behandlingsorsakat illamående och ej vid sjukdomsrelaterat illamående (1).
  • Gradering av oro och ångest med (VAS).
  • Utredning av aktivitet och delaktighetsförmåga med hjälp av Patient Specifik Funktionell Skala (PSFS) (6).

Smärtanalys bör innehålla 

  • Lokalisation
  • Utbredning
  • Karaktär
  • Intensitet
  • Vad förbättrar/förvärrar smärtan
  • Ger smärtan rörelseinskränkningar
  • Sensibilitetsundersökning
  • Rörelserelaterad smärta eller/och i vila
  • Vilken typ av smärta: nociceptiv, neurogen eller visceral.


Indikationer för sjukgymnastiska behandlingsåtgärder

Behov av åtgärd kan finnas vid funktionsproblem, minskad självständighet, smärta samt vid minskad livskvalitet.


Sjukgymnastiska behandlingsåtgärder

  • Rörelseträning, aktiv och passiv
  • Förflyttningsträning
  • Andningsträning (7)
  • Utprovning av hjälpmedel
  • Individuellt anpassad fysisk aktivitet
  • Instruktion till patient att dosera dagliga aktiviteter
  • Avslappning
  • TENS (8)
  • Kombinerad fysikalisk ödemterapi, utförs av lymfterapeut (KFÖ) (5)
  • Akupunktur (9 – 10)
  • Värme och kyla (11)
  • Massage/taktil beröring (12)
  • Hydroterapi
  • Information handledning till anhöriga


Uppföljning

Överrapportering sker enligt gällande rutiner via Meddix, Cosmic och även vid behov per telefon. För palliativa patienter är överrapportering extra viktig både mellan yrkeskollegor och också annan vårdpersonal runt patienten.


Resultat

Kontinuerlig utvärdering av behandlingsåtgärder med hjälp av de mätinstrument som har bedömts relevanta och använts vid utredningen. Mätmetoder som används bestäms av patientens individuella behov och patientgruppens individuella resultat kan inte jämföras på gruppnivå.

Flertalet mätmetoder finns beskrivna på Fysioterapeuternas hemsida (12).


Patientsäkerhet

Att enligt gällande rutiner och föreskrifter (t.ex. avvikelse-rapportering) agera för patientsäker vård tillsammans med övriga teamet.

Mål

Syftet med att ha ett rehabiliterande synsätt i behandlingen av patienter i ett palliativt skede är att sätta målet så att patienten så långt det är möjligt kan upprätthålla eller förbättra sina funktioner och minska konsekvenserna av sin sjukdom. Målen för behandlingarna måste vara kortsiktiga och flexibla, då de kan behöva ändras i takt med att patientens tillstånd förändras (1).


Referenser

  1. Frymark U, Hallgren L, Reisberg AC. Sjukgymnastik i Palliativ vård, en klinisk handbok. Palliativt Centrum, Stiftelsen Stockholms sjukhem. Emmaboda 2009, www.stockholmssjukhem.se/spn
  2. Eyigor S. Physical Activity and Rehabilitation Programs Should Be Recommended on Palliative Care for patients with Cancer. Journal of palliative medicine 2010;13(10):1183-4
  3. Laakso L. The role of physiotherapy in palliative care. Australian family Physician. 2006;35(10):781
  4. Olderwoll Lm, Loge Jh, Paltiel H, Asp MB, Vidvei U,et.al. The effect of physical exercise program in palliative care: a phase II study. J Pain Symptom Manage 2006;31:421-30
  5. Nationellt vårdprogram – Lymfödem, Universitetssjukhuset Lund 2003. http://www.skane.se/upload/Webbplatser/UMAS/VERKSAMHETER%20UMAS/Plastikkirurgisk%20klinik/Plastik/Vardprogram_lymfodem.pdf
  6. StratfordP, Gill C, Westaway M, Binkley J. Patient-Specific Functional Scale. Physiotherapy Canada 1995;47, 258-63
  7. Booth S, Moffat C, Burkin J, Galbraith S, Bausewein C. Nonpharmacological intervention for breathlessness. Curr Opin Support Palliat Care 2011;5(2):77-86
  8. Sagar S M. Acupuncture as an evidence based option for symptoms control in cancer patients. Complementary and alternative therapies in oncology. Current treatment options in oncology 2008;9(2-3):117-126
  9. Seiger Cronfalk B. Being in safe hands. The experiences of soft tissue massage as a complement in palliativ care. Intervention studies concerning patients, relatives and nursing staff. Karolinska Institutet, Stockholm 2008.
  10. Robb KA, Bennet MI, Johnsson MI, Somson KJ Oxberry SG. Transcutaneous electric nerve stimulation (TENS) for cancer pain in adults. Cochrane Database of Systematic Reviews 2008, Issue 3.
  11. Satntiago-Palma J, Payne R. Palliative Care and Rehabilitation. Canser Supplement. 2001;92(4):1049-52
  12. www.fysioterapeuterna.se

 

 

 

Ansvariga

Maria Lindqvist
Samrehab
Värnamo sjukhus

Anna Wickert
Sjukgymnastiken
Länssjukhuset Ryhov
 

Version

  Reviderat

2014-07-23

Fastställt

2011-07-11

Utarbetat av sjukgymnaster

Maria Lindqvist
Samrehab
Värnamo sjukhus

Christina Bejestam
Sjukgymnastiken
Länssjukhuset Ryhov

Anna Wickert
Sjukgymnastiken
Länssjukhuset Ryhov

Mer information

Klinisk handbok
"Sjukgymnastik i palliativ vård" (1).

Nationella Rådet för Palliativ Vård

 

Uppdaterad: 2015-04-20
Kristina Areskoug Josefsson, Rehabiliteringscentrum, Psykiatri och rehabilitering