Region Jnkpings ln Sjukgymnastik
plus.rjl.se/sjukgymnastik

Sjukgymnastiska riktlinjer vid barn med övervikt och fetma, Samrehab, Värnamo Sjukhus

 

Bakgrund

Om kroppen regelbundet lagrar mer fett än man gör av med blir man överviktig, om övervikten ökar blir det till fetma. Med andra ord beror övervikt och fetma alltid på att man äter mer än man gör av med. Gränserna för vad som räknas som övervikt och fetma hos barn finns för varje ålder och kön. Läs mer på, www.1177.se, http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Overvikt-och-fetma-hos-barn/

Fysisk aktivitet skyddar barn från att utveckla övervikt och fetma, och sjukdomar som fetma orsakar.

Indikationer för sjukgymnastisk utredning

Patienter som har remitteras från Barn och Ungdomsmedicinska mottagningen för att försöka minska sin fetma och förbättra sin hälsa med ökad mängd fysisk aktivitet och minskad mängd stillasittande tid.

Sjukgymnastisk utredning

Formulär ”Levnadsvanor – kortversion”, avsnitt om Fysisk aktivitet, används för att kartlägga fysisk aktivitetsnivå. VAS-skattning av kondition. Mätning av längd och vikt sker om detta ej är gjort senaste månaden hos annan vårdpersonal i teamet.

Anamnes tas kring fysisk aktivitet (ansträngningsnivå och duration), fritidsintressen, rörelsesmärta och motivation till förändring av levnadsvanor.

Konditionstest vid önskemål från patienten med submaximalt cykeltest alternativt 6-min gångtest, ansträning mäts enligt Borgsskala RPE. Testet avbryts vid nivå 17.

Indikationer för sjukgymnastiska behandlingsåtgärder

Patienterna som har nedsatt fysisk aktivitetsnivå för sin ålder och som behöver stöd för att öka sin fysiska aktivitetsnivå med mål att förhindra ytterligare viktuppgång och främja hälsosamma levnadsvanor.

Sjukgymnastiska behandlingsåtgärder

Stödja och motivera patienten till allsidig fysisk aktivitet (2h för barn förskoleålder, 1h/dag i skolålder). Tre aktiviteter per vecka med hårdare intensitet (Borgs ansträngningsskala nivå 15) och i att minska mängden passivtid (stillasittande).

Motiverande samtal (MI) rekommenderas.

Information om vikten av regelbunden fysisk aktivitet, (QV001).

Fysisk aktivitet på recept (DV200).

Hemträningsprogram (QV011) med träning som kan användas som inspiration till fysisk aktivitet, inriktat på aktivering av kroppens stora muskelgrupper.

Första besöket sker i samband med teambesök med sjuksköterska, dietist och sjukgymnast. Därefter sker 2-6 besök med 4-6veckors intervall för att stödja personens levnadsvaneförändring, samt ett avslutande telefonbesök. 6 månader efter det telefonbesöket görs ett uppföljande telefonbesök. Vikt och längd mäts vid varje uppföljande besök.

Processbeskrivning

Kliniska rutiner

Cosmicrutiner, journaldokumentation, teambesöksrutiner

Patientsäkerhet

Patienter som har övervikt/fetma som barn riskerar att ha fetma som vuxna och riskerar följdsjukdomar och socialt utanförskap på grund av fetma.

Mätetal och målnivå

Resultat av interventioner mäts tillsammans med Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen via nationella registret för övervikt och fetma hos barn och ungdomar, BORIS. Målet är att förhindra ytterligare viktuppgång.

Individuell uppföljning av mål via dokumentation av aktivitetsvanor (formulär levnadsvanor), konditionsskattning, konditionstest samt med träningsdagbok.

Referenser

http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Overvikt-och-fetma-hos-barn/

Motiverandesamtal och behandling vid övervikt och fetma. Barbro Holm Ivarsson, Liselotte Kuehn Krylborn, Sofia Trygg Lycke. Gothia Fortbilding. 2013

Bilagor

Fysisk aktivitet för att må bra (information till ungdomar och föräldrar)

Konditionsträning (hemträningsprogram för ungdomar)

Styrketräning (hemträningsprogram för ungdomar)

Träningsprogram för barn - motorik och kondition

Träningsprogram med pilatesboll

Aktivitetsdagbok förskola

Aktivitetsdagbok skola

Cykeltest

Tips på lekar att göra hemma

Tips till föräldrar för att minska stillasittande (från Sahlgrenska)

Tips till föräldrar om rörelse och lek  (från Sahlgrenska)

http://plus.rjl.se/info_files/infosida31511/rutinerobesitas20150216.doc

Ansvariga

Utarbetat av Kristina Areskoug Josefsson 20131023.

Fastställt av verksamhestchef 20131023

Reviderat 20150216 av Kristina Areskoug-Josefsson och Emma Vilsson.

Uppdaterad: 2016-09-27
Kristina Areskoug Josefsson, Rehabiliteringscentrum, Psykiatri och rehabilitering