Region Jnkpings ln Sjukgymnastik
plus.rjl.se/sjukgymnastik

Patellar tendinopati - Jumpers knee (hopparknä), Länssjukhuset Ryhov, Sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer för vårdgivare

Innehåll på sidan

Bakgrund

Jumpers knee, hopparknä, eller patellar tendinopati är en vanlig diagnos inom idrott.  Idrotter med moment med snabb och stor kraftutveckling, som t.ex. volleyboll, fotboll och längdhopp är speciellt drabbade. Smärtor är vanligtvis lokaliserade längs den distala kanten av patella. Patellar tendinopati kan debutera med smärtor efter ett enda hopp, en kraftansträngning eller ett hårt träningspass. För andra kommer smärtan mer smygande framförallt i samband med ansträngning. Till en början kan smärtan finnas under uppvärmning, men sedan bli bättre och bättre. Förekomst av inflammation är omdebatterad (1).

Indikationer för sjukgymnastisk utredning

Vid knäbesvär med misstanke om ett patellar tendinopati bör en sjukgymnastisk utredning ske för att bedöma skadan och behov av sjukgymnastisk behandling.

Sjukgymnastisk utredning

Patienten bör träffa sjukgymnast inom primärvården för att få instruktioner. Andra diagnoser ska också uteslutas genom ett knässtatus (bilaga 1). Patienten har typiskt smärta precis under patella, initialt efter idrottande/hoppande. Senare kan smärtor uppstå även under aktivitet och i vila.
Palpationsömhet föreligger och ibland kan en förtjockad och ev förhårdnad sena palperas.

Sjukgymnastiska behandlingsåtgärder

Behandlingen är initialt icke operativ och prognosen är i de flesta fall god. Behandlingen består då av framförallt excentrisk träning (2).

1. Konservativ behandling (ej operativ)

Den konservativa behandlingen består framförallt av excentrisk träning (2, 3). Förslag på excentrisk träning är; på kilplatta i 25° lutning med 3x15 repititioner med ett ben där knäböjen ska vara med långsam hastighet och initialt med endast kroppstyngden som belastning, rekommenderas. Detta utföres två gånger om dagen. När detta utförs smärtfritt kan belastning läggas på. Detta kombineras med stretch av quadriceps. Detta kan patienten träna hemma, men följsamheten är bättre vid övervakad sjukgymnastisk träning (4). Träning som provocerar senan under behandlingsperioden ökar patientens symptom och förlänger läkningsprocessen (5). Det finns dock ingen evidens ifall idrottaren ska avhålla sig från sin idrott under behandlingsperioden, men i många fall har idrottaren rekommenderats att avstå provocerande idrottsaktiviteter 4-6 veckor (6). Denna träning, som oftast rekommenderas i en träningsperiod på ca 12 veckor, behöver dock utvärderas ytterligare (7, 8). Andra behandlingsmetoder såsom kirurgi, sklerosering, stötvågsbehandling, tape och olika injektionsbehandlingar måste utvärderas ytterligare innan generella rekommendationer kan ges (2, 8, 9).

Det är också viktigt att utreda eventuellt bakomliggande faktorer till besvären (högt BMI, nedsatt knäkontroll vid hopp och landning, imbalans i styrka och rörlighet quadriceps-hamstrings, benlängdsskillnad, högt fotvalv m m) (10). Hög match- och träningsfrekvens i volleyboll var också en risk att utveckla patellar tendinopati (11).

Patientsäkerhets

För att undvika komplikationer i framtiden är det av vikt att patienten får en optimal rehabilitering.

Mätetal och målnivå

Mål

Patienten ska uppnå minskad smärta och en likvärdig funktion jämfört med friska benet.

Mätetal

Patienten utvärderas med fördel med frågeformuläret VISA-P (Victorian Institute of Sport Assessment score)(12), som är översatt till svenska med god reliabilitet (13). Detta score finns som appendix i artikeln. Funktionella tester såsom enbenshopp, sidhopp och upphopp enl Gustavsson et al kan användas då det bedöms relevant (14).

Referenser

1. Kaux JF, Forthomme B, Goff CL, Crielaard JM, Croisier JL. Current Opinions on Tendinopathy. Journal of sports science & medicine. 2011;10(2):238-53.

2. Larsson ME, Kall I, Nilsson-Helander K. Treatment of patellar tendinopathy--a systematic review of randomized controlled trials. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc. 2012 Aug;20(8):1632-46.

3. Rodriguez-Merchan EC. The treatment of patellar tendinopathy. Journal of orthopaedics and traumatology : official journal of the Italian Society of Orthopaedics and Traumatology. 2013 Jun;14(2):77-81.

4. Dimitrios S, Pantelis M, Kalliopi S. Comparing the effects of eccentric training with eccentric training and static stretching exercises in the treatment of patellar tendinopathy. A controlled clinical trial. Clin Rehabil. 2011 Aug 19.

5. Visnes H, Hoksrud A, Cook J, Bahr R. No effect of eccentric training on jumper's knee in volleyball players during the competitive season: a randomized clinical trial. Clin J Sport Med. 2005 Jul;15(4):227-34.

6. Saithna A, Gogna R, Baraza N, Modi C, Spencer S. Eccentric Exercise Protocols for Patella Tendinopathy: Should we Really be Withdrawing Athletes from Sport? A Systematic Review. The open orthopaedics journal. 2012;6:553-7.

7. Visnes H, Bahr R. The evolution of eccentric training as treatment for patellar tendinopathy (jumper's knee): a critical review of exercise programmes. Br J Sports Med. 2007 Apr;41(4):217-23.

8. Larsson ME, Kall I, Nilsson-Helander K. Treatment of patellar tendinopathy-a systematic review of randomized controlled trials. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc. 2011 Dec 21.

9. van Ark M, Zwerver J, van den Akker-Scheek I. Injection treatments for patellar tendinopathy. Br J Sports Med. 2011 Oct;45(13):1068-76.

10. van der Worp H, van Ark M, Roerink S, Pepping GJ, van den Akker-Scheek I, Zwerver J. Risk factors for patellar tendinopathy: a systematic review of the literature. Br J Sports Med. 2011 Apr;45(5):446-52.

11. Visnes H, Bahr R. Training volume and body composition as risk factors for developing jumper's knee among young elite volleyball players. Scand J Med Sci Sports. 2013 Oct;23(5):607-13.

12. Visentini PJ, Khan KM, Cook JL, Kiss ZS, Harcourt PR, Wark JD. The VISA score: an index of severity of symptoms in patients with jumper's knee (patellar tendinosis). Victorian Institute of Sport Tendon Study Group. J Sci Med Sport. 1998 Jan;1(1):22-8.

13. Frohm A, Saartok T, Edman G, Renstrom P. Psychometric properties of a Swedish translation of the VISA-P outcome score for patellar tendinopathy. BMC Musculoskelet Disord. 2004;5:49.

14. Gustavsson A, Neeter C, Thomee P, Silbernagel KG, Augustsson J, Thomee R, et al. A test battery for evaluating hop performance in patients with an ACL injury and patients who have undergone ACL reconstruction. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc. 2006 Aug;14(8):778-88.

 

Ansvarig

Anne Fältström
Sjukgymnatiken
Länssjukhuset Ryhov

Version

Fastställt
2014-01-01

Marianne Svensson
Verksamhetschef
Rehabiliterings- och beteendemedicinska enheten
Länssjukhuset Ryhov

Utarbetat av sjukgymnaster

Anne Fältström
Sjukgymnastiken
Länssjukhuset Ryhov

 

Uppdaterad: 2015-10-27
Marie Fahlström, Rehabiliteringscentrum, Psykiatri och rehabilitering