Region Jnkpings ln Sjukgymnastik
plus.rjl.se/sjukgymnastik

Fotledsfraktur, Region Jönköpings län, Sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer för vårdgivare

Innehåll på sidan

Bakgrund

Fotledsfrakturer är en av de vanligaste frakturerna i nedre extremitet och de flesta uppkommer genom indirekt våld då den belastade foten utsätts för vridning (1). Incidensen har rapporterats till 101-107 per 100 000 invånare (2). Isolerade frakturer av laterala malleolen är vanligast, men efter kraftigare trauman förkommer dessa i kombination med mediala malleolfrakturer (bimalleolärfraktur) eller med frakturer av bakre malleolen (trimalleolärfraktur). Frakturerna uppstår ofta tillsammans med ligamentskador eller syndesmosskador (3). En viktig distinktion vid laterala malleolfrakturer är om frakturen är belägen ovan, i eller nedom syndesmosnivå då det är avgörande för behandlingsvalet (1).

Beroende på frakturens läge och omfattning beslutas om gips- eller ortosbehandling och/eller kirurgisk åtgärd (4). Instabila frakturer behandlas med öppen reposition och inre fixation av frakturen, medan stabila frakturer och frakturer med minimal felställning behandlas med icke kirurgisk behandling (2). Immobiliseringsperioden är vanligtvis ca 6 veckor och ansvarig ortopedläkare beslutar om eventuell belastningsgrad (1, 2).

Kvarstående problem i form av smärta, stelhet och svullnad under lång tid är vanligt förekommande och många har svårt att återgå till sin tidigare aktivitetsnivå. Av kliniska tester har nedsatt dorsalflexion och nedsatt balansförmåga visat starkt samband med sämre subjektivt skattad funktion. Strukturerade träningsprogram efter avgipsning har visat god effekt på muskelstyrka och gångförmåga (2).

Indikationer för sjukgymnastisk utredning

Alla patienter med fotledsfraktur som är inneliggande på avdelning träffar sjukgymnast och/eller rehabpersonal.

Sjukgymnastisk utredning

Anamnes tas muntligen av patienten och/eller skriftligen från journal:

  • Orsak till fraktur
  • Kartläggning av patientens tidigare och nuvarande rörelsebeteende, förflyttningsförmåga och gånghjälpmedel
  • Kognitiv förmåga
  • Tidigare hälsoproblem
  • Boendeform
  • Sociala förhållanden
  • Frakturtyp och operationsmetod/behandlingsmetod

Indikationer för sjukgymnastiska behandlingsåtgärder

Alla patienter med fotledsfraktur som är inneliggande på avdelning träffar sjukgymnast och tränar med hjälp av rehabpersonal.

Sjukgymnastiska behandlingsåtgärder

Träning sker efter patientens förutsättningar, så snart det medicinska tillståndet tillåter.

  • Praktisk genomgång av träningsprogram med bl.a. övningar för höft- och lårmuskulatur samt cirkulationshöjande övningar. Lokalt utformade träningsprogram finns på respektive klinik.
  • Gång- eller hoppträning med lämpligt gånghjälpmedel.
  • Högläge.
  • Trappträning.
  • Andningsträning vid behov.
  • Fallpreventiva åtgärder för patienter över 65 år enligt Senior Alert.
  • Rapportering sker i Meddix inför eventuell vårdplanering.
  • Överrapportering efter bedömning via Meddix eller Cosmic till kommun/primärvård vid utskrivning.
  • Remiss skickas till sjukgymnast inom öppenvården för rehabträning för successiv träning av rörlighet i fot och fotled, balans- och koordinationsövningar samt träning av muskelstyrka (2). Träning initieras även av slutenvårdens sjukgymnaster vid avgipsning på Ortopedmottagningen då ansvarig ortopedläkare önskar detta.

Patientsäkerhet

Efter fotledsfraktur föreligger risk för djup ventrombos och dessutom finns risk för fall (1). För att eliminera risker informeras och instrueras patienten praktiskt med:

  • Aktiva rörelser med tårna och om möjligt fotleden.
  • Andningsträning vid behov, t.ex. vid pneumoni, nedsatt saturation, immobilisering, slemmobilisering (5).
  • Tidig mobilisering samt gångträning vid tillåten belastning.
  • Fallprevention i hemmet.

Mätetal och målnivå

100 % av patienterna som läggs in på avdelning efter fotledsfraktur skall bli bedömda av sjukgymnast eller annan rehabpersonal senast vardagen efter skada/operation samt instrueras i träningsprogram och mobiliseras.

Förslag på åtgärdskoder:

QM007   Förflyttningsträning

QM015   Gångträning

QM017   Trappträning

QV011    Träningsprogram

Referenser

1. Lindgren U, Svensson O. Ortopedi. 1996; 787-791.

2. Nilsson G. Fotledsfrakturer, funktion och rehabilitering ur ett sjukgymnastiskt perspektiv. Fysioterapi 2009; 2: 38-42.

3. Bahr R, Maehlum S. Idrottsskador. 2004; 373-377.

4. Viberg R. 1177.se, Fotledsbrott [updated 2012-03-06; cited 2015-04-14]; available from http://www.1177.se/Jonkopings-lan/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Fotledsbrott/

5. Olseni L, Wollmer P. Sjukgymnastik vid nedsatt lungfunktion. Studentlitteratur 2003; 124-128.

Ansvarig

Catrin Ericson
bitr. enhetschef/sjukgymnast
Sjukgymnastiken
Länssjukhus Ryhov

Version

Fastställt
2015-09-15

Utarbetat av sjukgymnaster

Charlotte Eriksson
sjukgymnast
Sjukgymnastiken
Länssjukhuset Ryhov

Claes Göransson
sjukgymnast
Rehabiliteringsenheten
Höglandssjukhuset i Eksjö

Jonas Nilsson
enhetschef
Samrehab Värnamo
Värnamo sjukhus
 

 

Uppdaterad: 2016-12-08
Marie Fahlström, Rehabiliteringscentrum, Psykiatri och rehabilitering