Region Jnkpings ln Sjukgymnastik
plus.rjl.se/sjukgymnastik

Rehabilitering efter ländryggsfusion

Innehåll på sidan

A - Kartläggning och kunskapsunderlag

 

Indelningsgrund

Planerade ländryggsfusioner i Jönköpings sjukvårdsområde.

Epidemiologi

Antalet patienter som genomgår planerade ländryggsfusioner vid Länssjukhuset Ryhov är cirka 150 per år. Av dessa tillhör cirka 50 stycken Jönköpings sjukvårdsområde [1].

Prevention

Ryggbesvär kan förebyggas genom ett antal olika handhavande i ett tidigt skede, så som t.ex. regelbunden fysisk aktivitet, riktad ryggträning, råd om ergonomi, rökstopp, egenvårdsråd. Detta görs idag av sjukgymnasten på vårdcentralen och i samband med att patienten hör av sig till vårdcentralens telefonrådgivning [2].

För att uppnå ett gott operationsresultat är det viktigt att patienten är i så gott fysiskt och psykiskt skick som möjligt före operationen. Detta innebär att patienten är välinformerad, trygg och får så god preoperativ träning som möjligt.

Behovsinventering

Funktionellt hälsostatus

  • Förbättrad gångförmåga
  • Förbättrad funktionsförmåga
  • Förbättrad arbetsförmåga

Kliniskt

  • Smärtlindring

Tillfredsställelse

  • Ökad livskvalité
  • Förbättrad förmåga att delta i sociala aktiviteter
  • Förbättrad förmåga att återgå i tidigare fritidsaktiviteter

Patientmedverkan

Patienten erhåller med kallelsen till operation en patient-broschyr (finns att rekvirera från ortopedmottagningen, Länssjukhuset Ryhov 036-32 15 10) innehållande information om operationen, regim postoperativt och arbetsåtergång. Patienten får även muntlig information av sjukgymnasten i primärvården. Vidare information kan även sökas av patienten själv på Internet, t.ex. på "Svenska ryggföreningens", och Socialstyrelsens hemsida [3,4].

Översiktlig vårdkedjebeskrivning

Beskrivning (Word, nytt fönster)

Behandlingsåtgärder

Rehabiliteringsgången följes enligt flödesschema (bilaga 1) och sjukgymnastisk riktlinjer för rehabilitering av fusionsopererade ländryggspatienter (bilaga 6).

Preoperativt

Åtgärd: Rapportering från sjukgymnast på ortopeden till distriktssjukgymnast när patienten sätts upp för operation. Väntetid för operation varierar. Patienten kallas till distrikts-sjukgymnast för bedömning, statustagning, preoperativ utvärdering med DRI (Disability Rating Index) [5], smärt-skattning med VAS (Visuell Analog Skala) [6] EQ-5D (hälsoenkät) (bilaga 2) [7] och PSFS (Patient-Specifik Functional Scale) (bilaga 3) [8], vid behov preoperativ styrketräning och preoperativ information.

3 - 4 veckor preoperativt

Åtgärd: Patienten tar telefonkontakt med distrikts-sjukgymnasten när han/hon fått kallelse till operation. Vid denna kontakt finns möjlighet att diskutera eventuella oklarheter.

Vid inskrivning

Åtgärd:  Ortopedavdelningens inskrivningssjuksköterska ansvarar för att patienten får den skriftliga sjukgymnast-informationen vid inskrivningen cirka 2 veckor före operationen (bilaga 4).

Postoperativt

0 - 6 veckor postoperativt (mobiliseringsfas)

Postoperativt på avdelningen

Restriktioner:  Ska inte använda däverten. Max 70° flexion i höftleden i sittande och stående (gäller fusion nivå L4L5,  L5/S1) eller max 90° (vid fusioner i ländryggens övre del, nivå Th12-L1, L1-L2, L2-L3, L3-L4). Fri flexion i höften i liggande. Ska endast sitta korta stunder.

Vid fusion nivå L4-l5, L5-S1 liggande transport hem. Ska inte köra bil första 3 månaderna, inte åka sittande i bil första 6 veckorna efter operation

Vid fusion Th12-L1, L1-L2, L2-L3, L3-L4 sittande transport hem (obs liggande vid lång resväg). Ska inte köra bil första 3 månaderna, får åka sittande i bil direkt efter operation.

Instrumenterade: Korsett enligt ordination av operatören (framförallt vid operation flera nivåer).
Ickeinstrumenterade: Korsett dygnet runt i 6 månader eller enligt ordination av operatören.
  
Åtgärd dag 1 postop:  Trombosprofylax och andnings-gymnastik. Mobilisering till stående i gåbord vid sängen med 
avdelningspersonal, förflyttning i och ur säng via sidliggande.

Åtgärd dag 2-till hemgång: Gångträning med gåbord allt längre sträckor, successiv avveckling av gåbordet till gång utan hjälpmedel alternativt tidigare gånghjälpmedel.
Skriftligt träningsprogram med övningar för aktivering av muskelkorsetten och benmuskulaturen, (bilaga 4) Trappträning. Genomgång av regim.

Efter hemgång - 6 veckor

Åtgärd:  Dagliga promenader. Skriftligt träningsprogram med övningar för aktivering av muskelkorsetten och ben-muskulaturen (bilaga 4).

 

6 veckor - 3 månader (uppbyggnadsfasen)

Restriktioner: Max 70° flexion i höftleden i sittande och stående (gäller fusion nivå L4-L5, L5-S1) eller max 90° (vid fusioner i ländryggens övre del, nivå Th12-L1, L1-L2, L2-L3, L3-L4). Fri flexion i höften i liggande. Ska endast sitta korta stunder.
Får åka bil men ska inte köra förrän efter 3 månader (vid fusion i ländryggen oavsett nivå). Gäller om inte operatören meddelar något annat.

Instrumenterade: Korsett enligt ordination av operatören (framförallt vid operation flera nivåer).
Ickeinstrumenterade: Korsett dygnet runt i 6 månader eller enligt ordination av operatören.
 
Åtgärd:  Återbesök hos distriktssjukgymnast, stegring av hemträningsprogram (bilaga 5). Vid behov samtal om eventuell arbetsåtergång.
Instrumenterade: Eventuellt bassängträning.

3 månader - 6 månader (rehabiliteringsfas)

Instruktioner:  Fri flexion i höften och fritt sittande. Fritt åka och köra bil.
Restriktioner ickeinstrumenterade: Korsett dygnet runt i 6 månader eller enligt ordination av operatören.

Åtgärd:  Stegrad träning hos distriktssjukgymnast 3 månader postoperativt om patientens förlopp successivt har förbättrats under den postoperativa tiden. Återbesök till operatören 3-4 månader postoperativt. Vi osäkerhet om stegring av träning, avvakta detta återbesök. Följande träning gäller om inte operatören meddelat annat:

  • Stegrad träning med kroppen som motstånd typ funktionella övningar.
  • Vid yttre belastning typ dragapparat ska bålen stabiliseras.
  • Vid träning i sekvensutrustning ska bålen stabiliseras i neutralläge.
  • Eventuell cykelträning.
  • Ickeinstrumenterade: eventuellt bassängträning.

6 månader - (återgångsfas)

Åtgärd:  Fri träning efter patientens förmåga. Utförs hos sjukgymnast vid behov.
                                    
 

12 månader

Åtgärd: Slutlig utvärdering med DRI [5], smärtskattning med VAS [6], EQ-5D [7]  och PSFS [8] vid besök hos distrikts-sjukgymnast. (bilaga 2, 3, 6)

Patientsäkerhet

Risk för utebliven läkning föreligger om patienten inte följer angivna restriktioner och för att motverka detta ges skriftlig och muntlig information pre- och postoperativt.

Referenser

  1. Ortopedkliniken Länssjukhuset Ryhovs diagnosgregister.
  2. SBU-rapport, Ont i ryggen, ont i nacken. Volym I och II. Stockholm 2000.
  3. Svenska Ryggföreningen (RYFS), (nytt fönster)
  4. Socialstyrelsen (nytt fönster) Uppföljning av ländryggskirurgi.
  5. Salen BA, Spangford EV, Nygren AL, Nordemar R. The Disability Rating Index: an instrument for the assessment of disability in clinical settings. J Clin Epidemiol 1994 Dec;47(12):1423-35.
  6. Zanoli G, Stromqvist B, Jonsson B. Visual analog scales for interpretation of back and leg pain intensity in patients operated for degenerative lumbar spine disorders. Spine. 2001 Nov 1;26(21):2375-80.
  7. Kovacs FM et al. Correlation between pain, disability, and quality of life in patients with common low back pain. Spine. 2004 Jan 15;29(2):206-10.
  8. Westaway MD, Stratford PW, Binkley JM. The patient-specific functional scale: validation of its use in persons with neck dysfunction. J Orthop Sports Phys Ther. 1998 May;27(5):331-8.
  9. Richardson C et al. Therapeutic exercise for spinal segmentel stabilization In low back pain. Churchill Livingstone 1999.

B - Målbeskrivning och redovisning av tidigare mätningar

Mätetal och målnivå

Funtionellt hälsostatus

  • Nedsatt funktions- och gångförmåga utvärderas preoperativt och i samband med avslutad behandlings-period hos distriktssjukgymnast med hjälp av DRI [5] (bilaga 2).
  • Återgång i eventuellt arbete utvärderas genom samtal med patienten.

Kliniskt

  • Smärtreducering mäts genom skattning på VAS [6] (bilaga 2) och preoperativt följs upp i samband med avslutad behandlingsperiod hos distriktssjukgymnast.

Kostnad

  • Vore önskvärt att kunna mäta tidsåtgång för denna  patientgrupp beräknat i antalet kontakttillfällen hos  sjukgymnast både i sluten- och öppenvården.
  • Resor
  • Patientavgift, behandling och bassäng
  • Avgifter för theraband

En utvärdering av ovan angivna variabler planeras att göras efter att de första 50 patienterna är opererade och färdigrehabiliterade. Målsättningen är att få en gemensam databas för primärvården där de olika primärvårds-gymnasterna själv kan mata in värdena för varje enskild patient och titta på resultat både på patient- och gruppnivå. Denna databas är under planering. Ansvar för utvärderingen  har RKO-sjukgymnast i primärvården och slutenvården.
Inga tidigare mätningar har gjorts på denna patientgrupp. Följande målvärden kan dock antagas:

Kliniskt

90 % ska ha ett lägre värde på smärtskattning på VAS [6] (bilaga 2) efter avslutad rehabiliteringsperiod jämfört med preoperativt.

Funktionellt hälsostatus

80 % av patienterna ska ha ett lägre värde på variabel 1-7 samt 9 på DRI [5] (bilaga 2) efter avslutad rehabiliterings-period jämfört med preoperativt.

 

Tillfredsställelse

90 % ska skatta högre värde på EQ-5D [7] (bilaga 2) efter avslutad rehabiliteringsperiod jämfört med preoperativt.
90 % ska skatta ett högre värde på PSFS [8] (bilaga 3) efter avslutad rehabiliteringsperiod jämfört med preoperativt.

Ansvariga

Andreas Frostemark
Norrahammars vårdcentral


Kristin Hultman
Sjukgymnastiken Ryhov

Version

Reviderat
2007-01-31
2006-03-03
2005-06-13

Fastställt
2004-11-04

Bilagor

  1. Rehabiliteringsriktlinjer för patienter som genomgått fusionsoperation i ländrygg
  2. Enkät (Word, nytt fönster)
  3. PSFS (Word, nytt fönster)
  4. Råd, (Word, nytt fönster)
  5. Träningsprogram (Word, nytt fönster)
  6. Vårdprogram (Word, nytt fönster)
Uppdaterad: 2015-07-29
Marie Fahlström, Rehabiliteringscentrum, Psykiatri och rehabilitering