Region Jnkpings ln Sjukgymnastik
plus.rjl.se/sjukgymnastik

Juvenil idiopatisk artrit (JIA), Länssjukhuset Ryhov – Sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer för vårdgivare

Innehåll på sidan

Bakgrund

Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA) är en sjukdom som kännetecknas av långvarig ledinflammation. De typiska tecknen på ledinflammation är smärta, svullnad och begränsad rörlighet. Idiopatisk betyder att man inte känner till vad som orsakar sjukdomen och ”juvenil” betyder sjukdomen startar före 16 års ålder. 1/3 blir helt friska, 1/3 kommer att ha besvär då och då och 1/3 kommer att ha kvar besvär in i vuxenlivet. 2/3 av de insjuknade barnen är flickor och 1/3 är pojkar (1).

JIA är en ovanlig sjukdom. I Sverige finns cirka 2000 barn/ungdomar med JIA och i Jönköping läns cirka100 barn/ungdomar. Dessa sköts av barnreumateamet vid Barn- och ungdomsmedicinska kliniken som alltså har en länsfunktion för dessa barn.

Man tänker sig att en kronisk ledinflammation är en följd av ett onormalt svar (vars orsak är okänd) av vårt immunsystem som delvis förlorat sin förmåga att skilja “främmande” från “själv” och till följd av detta angriper de egna lederna.
Av den anledningen kallas sjukdomar som JIA också för autoimmuna, som betyder just att immunförsvaret angriper kroppens egna organ.
Men, exakt vad som orsakar JIA och de flesta kroniska inflammatoriska sjukdomar är okänt (2).

Man misstänker JIA när sjukdomen startat före 16 års ålder, ledinflammationen (artriten) varat i mer än 6 veckor (framför allt för att utesluta olika former av mer kortvariga artriter som kan följa på en virusinfektion) och att orsaken är okänd (vilket betyder att alla andra sjukdomar som kan orsaka en ledinflammation har uteslutits) JIA inkluderar alla former av långvarig artrit av okänd orsak som
börjar under barndomen. Inom JIA hittar man många olika former av artrit (3).

JIA delas upp i flera grupper:

  • Oligoartikulär JIA kännetecknas av att under de första 6 månaderna av sjukdomen är färre än 5 leder drabbade och att systemsymptom saknas.
  • Polyartikulär JIA kännetecknas av att 5 leder eller fler är inflammerade under de första 6 månaderna av sjukdomen och att systemsymptom saknas.
  • Systemisk JIA kännetecknas förutom av ledinflammation av systemsymptom och hög slängande feber (systemisk betyder att olika organ i kroppen kan drabbas).
  • Psoriasisartrit kännetecknas av artrit tillsammans med psoriasis eller vissa speciella symptom som kan ses vid psoriasis.
  • Entesitrelaterad artrit. Entesit betyder inflammation vid sen- och muskelfästen. Denna form är vanligen en fåledssjukdom som drabbar i första hand de stora lederna i benen samtidigt som entesit förekommer (4).

Ledsjukdom hos barn/ungdomar är en annan ledsjukdom än hos vuxna.
Polyartikulär RF positiv JIA, som orsakar cirka 70% av reumatoid artrit hos vuxna, drabbar färre än 5% av barnen med JIA. Den oligoartikulära formen som finns framför allt hos förskolebarn och som utgör cirka 50 % av JIA finns inte hos vuxna. Systemisk JIA är typisk för barn och ses sällan hos vuxna (3).
 

Indikationer för sjukgymnastisk utredning

Vården vid JIA utgår från det barnreumatologiska teamet där sjukgymnasten har en viktig roll. Vid misstanke på ledsjukdom eller diagnostiserad ledsjukdom där man befarar en påverkan på funktionen eller där man redan ser en funktionsbegränsning ska barnet/ungdomen remitteras till barnsjukgymnast på Länssjukhuset Ryhov.
 

Sjukgymnastisk utredning

Sjukgymnasten analyserar konsekvenser och förbättrar förutsättningen för rörelse. Man undersöker barnets/ungdomens rörelseförmåga, smärta(5) muskelkraft och kondition. Barnets/ ungdomens egen uppfattning hur det går att klara sig i vardagen, hemma, i skolan och på fritiden. Även föräldrarnas syn på begränsningar och problem ger en bild av vilken målsättning man bör ha för sjukgymnastisk behandling.

  • Ledrörlighet mäts med Goniometer (6) och Myrinmätare (7) och genom att iaktta hur ett barn rör sig kan man också få en uppfattning om ledstatus.
  • Eventuell smärta mäts med en Visuell Analog Skala (8).
  • Benlängd mäts med graderade plattor.
  • Eventuell svullnad mäts med måttband.
  • Kondition beskrivs med ord.
  • Muskelstyrka mäts med 0-5 skalan (9).
  • Vardagsaktiviteter mäts med Child Health Assessment Questionnaire (CHAQ) (10).
     

Indikationer för sjukgymnastiska behandlingsåtgärder

Sjukgymnastik ska sättas in då barnet/ungdomen uppvisar inskränkt rörlighet, smärta, nedsatt muskelkraft och nedsatt kondition. Sjukgymnastik är en mycket viktig del i behandlingen. Den bör påbörjas tidigt och utföras regelbundet för att bibehålla rörelseomfång, minska smärta, muskelmassa, muskelstyrka och för att undvika, begränsa eller korrigera omformade leder (11-14). Rörelseträning har också en positiv effekt på inflammation i muskulaturen (15, 16).
 

Sjukgymnastiska behandlingsåtgärder

Rörlighet/Styrka/ Kondition

Träning av rörlighet, styrka och kondition sker med fördel i en varm bassäng (17). Vattnet ger avlastade rörelser och ger också en smärtlindring. Bassängträning upplevs också ofta som lustfylld och lockar till spontan lek och aktivitet. Träning kan också ske i gymnastiksal och kan då vara ett sätt att uppmuntra till fortsatt träning utanför sjukhuset. Redskap ska var lätta och belastning ska vara låg.

Smärta

Smärta kan behandlas med rörelseträning och bassängträning. Transkutan Elektrisk Nerv Stimulering (TENS), värmebehandling och kryobehandling har en mer tillfällig lindring. Akupunktur är ytterligare en smärtlindrande metod (18).
Träningen ska ske inom smärtgränsen, det vill säga ska inte kvarstå till nästa dag.

Hjälpmedel

Vid behov skrivs remiss till TeamOlmed för inlägg och skor i samarbete med behandlande läkare. Även kryckkäppar lämnas ut av sjukgymnast. Arbetsterapeut provar ut och ger råd om övriga hjälpmedel.

Egenträning

Informerar och uppmuntrar till träning på egen hand t.ex. genom att hitta en träningsform man utföra tillsammans med en kamrat. Värmebehandling och TENS är behandlingsformer som enkelt kan utföras i hemmet.

När sjukdomen är i ett lugnt skede ska barnet/ungdomen delta i skolgymnastik och även delta i andra former av fysiska aktiviteter såsom simning, cykling och längdskidåkning. Nu när det finns alltmer effektiva läkemedel kan många av barnen/ungdomarna med JIA även delta i mer krävande idrotter.
Vid behov görs skolbesök tillsammans med arbetsterapeut.

Sjukgymnasten ska informera om Unga Reumatiker där man kan få kontakt med andra barn/ungdomar med JIA och möjlighet att delta i deras aktiviteter.

Unga Reumatiker

För de barn/ungdomar som inte bor i närheten av Länssjukhuset Ryhov och bedöms behöva sjukgymnastiska behandlingsåtgärder kontaktas kollegor på hemorten.
 

Patientsäkerhet

Patientsäkerheten säkras genom

  • Information, till exempel att barnen inte ska springa i bassängområdet då golvet blir halt när det är blött
  • En adekvat övervakning av personalen över barnen i bassängen och i gymnastiksalen
  • Motverka infektion, till exempel inte bassängträna med öppna sår eller vid förkylning enlig PM för hygienföreskrifter gällande bassängträning.

Att tänka på vid bassängbehandling

Klädsel i bassäng
 

Referenser

1. Gowdie PJ, Tse SM. Juvenile idiopathic arthritis. Pediatr Clin North Am. 2012 Apr;59(2):301-27.
2. Prakken B, Albani S, Martini A. Juvenile idiopathic arthritis. Lancet. 2011 Jun 18;377(9783):2138-49.
3. http://www.printo.it/pediatric-rheumatology/information/Svezia/1.htm.   [cited 2013 Mars 22].
4. Hagelberg S. Barnreumatologi. Lund: Studentlitteratur; 2008.
5. Anthony KK, Schanberg LE. Pain in children with arthritis: a review of the current literature.
Arthritis Rheum. 2003 Apr 15;49(2):272-9.
6. Brosseau L, Balmer S, Tousignant M, O'Sullivan JP, Goudreault C, Goudreault M, et al. Intra- and intertester reliability and criterion validity of the parallelogram and universal goniometers for measuring maximum active knee flexion and extension of patients with knee restrictions. Arch Phys Med Rehabil. 2001 Mar;82(3):396-402.
7. Malmstrom EM, Karlberg M, Melander A, Magnusson M. Zebris versus Myrin: a comparative study between a three-dimensional ultrasound movement analysis and an inclinometer/compass method: intradevice reliability, concurrent validity, intertester comparison, intratester reliability, and intraindividual variability. Spine (Phila Pa 1976). 2003 Nov 1;28(21):E433-40.
8. Price DD, McGrath PA, Rafii A, Buckingham B. The validation of visual analogue scales as ratio scale measures for chronic and experimental pain. Pain. 1983 Sep;17(1):45-56.
9. Janda V, Schmid C, Schmid H. Muskelfunktionsdiagnostik : muskeltest, undersökning av förkortade muskler, undersökning av hypermobilitet. Lund: Studentlitt.; 1977.
10. Ruperto N, Ravelli A, Pistorio A, Malattia C, Viola S, Cavuto S, et al. The Italian version of the Childhood Health Assessment Questionnaire (CHAQ) and the Child Health Questionnaire (CHQ). Clin Exp Rheumatol. 2001 Jul-Aug;19(4 Suppl 23):S91-5.
11. Spamer M, Georgi M, Hafner R, Handel H, Konig M, Haas JP. [Physiotherapy for juvenile idiopathic arthritis]. Z Rheumatol. 2012 Jul;71(5):387-95.
12. van Brussel M, van der Net J, Hulzebos E, Helders PJ, Takken T. The Utrecht approach to exercise in chronic childhood conditions: the decade in review. Pediatr Phys Ther. 2011 Spring;23(1):2-14.
13. Long AR, Rouster-Stevens KA. The role of exercise therapy in the management of juvenile idiopathic arthritis. Curr Opin Rheumatol. 2010 Mar;22(2):213-7.
14. Klepper SE. Exercise and fitness in children with arthritis: evidence of benefits for exercise and physical activity. Arthritis Rheum. 2003 Jun 15;49(3):435-43.
15. Oberg T, Karsznia A, Gare BA, Lagerstrand A. Physical training of children with juvenile chronic arthritis. Effects on force, endurance and EMG response to localized muscle fatigue. Scand J Rheumatol. 1994;23(2):92-5.
16. Gualano B, Sa Pinto AL, Perondi B, Leite Prado DM, Omori C, Almeida RT, et al. Evidence for prescribing exercise as treatment in pediatric rheumatic diseases. Autoimmun Rev. 2010 Jun;9(8):569-73.
17. Fragala-Pinkham MA, Dumas HM, Barlow CA, Pasternak A. An aquatic physical therapy program at a pediatric rehabilitation hospital: a case series. Pediatr Phys Ther. 2009 Spring;21(1):68-78.
18. Feldman DE, Duffy C, De Civita M, Malleson P, Philibert L, Gibbon M, et al. Factors associated with the use of complementary and alternative medicine in juvenile idiopathic arthritis. Arthritis Rheum. 2004 Aug 15;51(4):527-32.

 

Ansvarig

Annika Lagerstrand

Version

Reviderat
2013-03-22
2009-04-20

Fastställt
2006-09-28

Fastställt av
Marianne Svensson
Verksamhetschef
Rehabiliterings- och beteendemedicinska enheten
Länssjukhuset Ryhov

 

 

Uppdaterad: 2015-07-29
Marie Fahlström, Rehabiliteringscentrum, Psykiatri och rehabilitering