Region Jnkpings ln Sjukgymnastik
plus.rjl.se/sjukgymnastik

Höftplastik - Region Jönköpings län – Sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer för vårdgivare

Innehåll på sidan

Bakgrund

Läs mer om vad höftledsartros innebär och hur man kan gå tillväga för att få råd och hjälp på 1177.se

Indikationer för höftprotesoperation (1-2)

  • Oacceptabel smärta karaktäristisk för höftledsartros (vilosmärta, belastningssmärta)
  • Allvarlig funktionsinskränkning på grund av smärtan (ex nedsatt gångsträcka, svårigheter att gå i trappor)
  • Radiologiskt verifierad artros med ledspringesänkning över 50 %
  • Erhållen konservativ behandling otillräcklig

Målet med proteskirurgi är att skapa en smärtfri höftled med bra rörlighet och stabilitet för förbättrad funktion och ökad livskvalité. Det finns begränsningar efter operationen och i regel avråds från tyngre fysisk aktivitet där t.ex. stötar är en del i belastningen. Lämpliga aktiviteter kan istället vara promenader, cykling, simning, golf.

Operationstekniker

Den vanligaste operationsmetoden är att man gör ett bakre snitt i höften. I undantagsfall förekommer det främre snitt och då gäller särskild regim.

Indikationer för sjukgymnastiska behandlingsåtgärder

De flesta patienter som opereras med höftplastik träffar sjukgymnast eller sjukgymnastassistent vid inskrivning 1-2 veckor före operationen.

Sjukgymnastiska behandlingsåtgärder preoperativt

Inskrivningsbesöket är ett tillfälle för patienten att ställa frågor och kan bl.a. innehålla:

  • Information om anatomi, operationsteknik och postoperativ regim. Enligt regimen för bakre snitt får patienten max flektera 90°, inte adducera eller inåtrotera i höftleden. Full belastning efter smärtgräns tillåts om inget annat anges i operationsberättelsen.
  • Förflyttningsträning ur/i säng på ett för patienten höftvänligt sätt. Vid bakre snitt görs förflyttningar ur/i säng vanligtvis mot opererad sida.
  • Genomgång av initial postoperativ träning enligt höftprogram.
  • Trombosprofylax.
  • Information om vikten av eget ansvar för daglig träning och den postoperativa mobiliseringen.
  • Information och säkerställande att patienten är införstådd med målsättningar samt när hemgång är planerad.
  • Eventuell utprovning av gånghjälpmedel och gångträning.

Vid operation genom främre snitt gäller omvänt att patienten ska undvika extension, abduktion och utåtrotation. Aktiv abduktion skall inte tränas första 6 veckorna eftersom de främre delarna av gluteus medius avlöses från trochanter major, därefter fritt. Vid främre snitt görs förflyttningar ur/i säng vanligtvis mot icke opererad sida. Övriga punkter lika som ovan.

Inskrivningsbesöket kan i Cosmic åtgärdkodas som QV001

Genom att få skriftlig och muntlig information om ingreppet innan operationen ges patienten en bättre möjlighet att förstå fördelarna och riskerna med en höftplastik (3). De kan då ha mer realistiska förväntningar på operationen och blir mer nöjda efteråt. Dessutom kortas vårdtiden om patienten är väl förberedd på vad som gäller postoperativt (4). När patienten redan innan operationen fått se vilken avdelning de ska ligga på och vet vad som väntar minskas oro och ångest (5).

Sjukgymnastiska behandlingsåtgärder postoperativt

Alla patienter som opereras med höftplastik träffar sjukgymnast postoperativt under vårdtiden. Vid behov sker överrapportering till primärvårdssjukgymnast/ kommunsjukgymnast.

Det finns inte tillräckligt med evidens som stärker att alla patienter ska överrapporteras för fortsatt träning hos sjukgymnast. För många räcker det med hemövningarna och att komma igång med vardagsaktiviteter och promenader (6-8). Just gångträningen är viktig eftersom den har stor effekt på höftfunktionen och styrkan (9).

Sjukgymnasten/sjukgymnastassistenten ger innan hemgång, patienten en praktisk genomgång av träningsprogram och postoperativ regim. Förflyttning ur/i säng tränas på ett höftvänligt sätt (se ovan regim för bakre- och främre snitt). Gång med adekvat gånghjälpmedel och anpassad trappgång tränas.

Vid hemgång ska patienten vara:

  • Införstådd med den postoperativa regimen enligt information
  • Ha god gångteknik med 2 kryckkäppar alternativt rollator
  • Ha förmåga att självträna efter skriftligt program
  • Vara självständig och trygg vid förflyttningar
  • Vara införstådd i vart man kan vända sig vid ev. frågor eller fortsatt träning. (tillägg)

Innan hemgång sker även kontroll av benlängd och vid behov korrigering med korkkil. Patientens känsla av förlängning av det opererade benet beror ofta på att det preoperativt funnits en flexions- och adduktionskontraktur som tillsammans med tunnare ledbrosk ger en anatomisk och funktionell förkortning av benet (10, 11).

För patienter som är i behov av vårdplanering sker efter patientens samtycke rapportering i Meddix enligt SBAR för vidareförmedling av funktionsförmåga. Patienter som opererats bilateralt, vid samma tillfälle samt patienter med en hög aktivitetsnivå erbjuds överrapportering till sjukgymnast i primärvården för fortsatt rehabilitering utifrån patientens behov och funktion. Denna rehabiliteringskontakt startar cirka 6 veckor postoperativt eller enligt särskilt önskemål från överrapporterande sjukgymnast.

Träning kan i Cosmic åtgärdkodas enligt följande:

Förflyttningsträning QM007
Gångträning QM015
Trappträning QM017
Genomgång av program QV011
Rörlighetsträning QG001
Styrketräning QG003

Övriga åtgärdskoderkoder:

Hjälpmedelsförskrivning QT005
Andningsgymnastik QD012

Patientsäkerhet

Efter operation med höftplastik föreligger risk för djup ventrombos, andningskomplikationer och höftluxation. För att eliminera risker informeras och instrueras patienten praktiskt med:

  • Aktiva fotpumpningar varje vaken timma
  • Andningsgymnastik, första dygnet efter operation varje vaken timma
  • Tidig postoperativ mobilisering och gång med tillåten belastning av det opererade benet (11)
  • Höftregim
  • Vikten av att använda utprovade hjälpmedel postoperativt och initialt använda gånghjälpmedel
  • Alternativa framåtböjningar, utan hjälpmedel, som inte provocerar höftledsluxation
  • Vid sidliggande på friska sidan ha en kudde mellan knäna
  • Vikten av att fortfarande vara aktiv hemma med träning och gång och att växla mellan aktivitet och vila
  • Att använda stadiga skor och plocka bort lösa mattor samt övrig fallprevention

Fallprevention

Mätetal och mål

100 % av patienterna som genomgår planerad höftplastik ska träffa rehabpersonal både pre- och postoperativt.

Målet avseende funktionell status postoperativt är att 100 % av patienterna ska vara självständiga vid förflyttning ur/i säng samt klara adekvat gånghjälpmedel och vid behov anpassad trappgång innan hemgång.

Mätning av vårdtid redovisas via Diver.

Andra förslag på mätningar är pre-postoperativ mätning med FAS, patientnöjdhet samt mätning om patienten kvarstannar p.g.a. avsaknad av rehabpersonal under exempelvis helger.

Mer att läsa kring höftprotes finns under Svenska höftprotesregistret www.shpr.se

Mer att läsa kring fallprevention finns under www.vardhandboken.se och rubriken fallprevention.

Referenser

  1. Lidgren L, Johnell O. Nationellt Kompetenscentrum för Ortopedi. Indikationer för behandling inom ortopedi.   [updated 2005; cited 2011-01-03].
  2. K E Dreinhöfer, P Dieppe, T Stürmer, D Gröber‐Grätz, M Flören, K‐P Günther, W Puhl, and H Brenner. Indications for total hip replacement: comparison of assessments of orthopaedic surgeons and referring physicians.  Ann Rheum Dis. 2006 October; 65(10): 1346–1350.  Published online 2006 January 26
  3. Suva D, Lubbeke A, Hudelson P, Lataillade L, Hoffmeyer P. [Patient information before hip replacement: positive effects of group-session patient education prior to total hip replacement]. Rev Med Suisse. 2007 Dec 19;3(138):2878-81.
  4. McGregor AH, Rylands H, Owen A, Dore CJ, Hughes SP. Does preoperative hip rehabilitation advice improve recovery and patient satisfaction? J Arthroplasty. 2004 Jun;19(4):464-8.
  5. Spalding NJ. Reducing anxiety by pre-operative education: make the future familiar. Occup Ther Int. 2003;10(4):278-93.
  6. Minns Lowe CJ, Barker KL, Dewey ME, Sackley CM. Effectiveness of physiotherapy exercise following hip arthroplasty for osteoarthritis: a systematic review of clinical trials. BMC Musculoskelet Disord. 2009;10:98.
  7. Unlu E, Eksioglu E, Aydog E, Aydog ST, Atay G. The effect of exercise on hip muscle strength, gait speed and cadence in patients with total hip arthroplasty: a randomized controlled study. Clin Rehabil. 2007 Aug;21(8):706-11.
  8. Tribe KL, Lapsley HM, Cross MJ, Courtenay BG, Brooks PM, March LM. Selection of patients for inpatient rehabilitation or direct home discharge following total joint replacement surgery: a comparison of health status and out-of-pocket expenditure of patients undergoing hip and knee arthroplasty for osteoarthritis. Chronic Illn. 2005 Dec;1(4):289-302.
  9. Hesse S, Werner C, Seibel H, von Frankenberg S, Kappel EM, Kirker S, et al. Treadmill training with partial body-weight support after total hip arthroplasty: a randomized controlled trial. Arch Phys Med Rehabil. 2003 Dec;84(12):1767-73.
  10. Sobiech M, Jablonski M, Gorzelak M, Turzanska K, Posturzynska A, Drelich M. Postoperative limb lengthening following Total Hip Arthroplasty (THA) through a posterior approach - a challenge for the orthopaedist or physiotherapist? Ortop Traumatol Rehabil. 2010 Sep-Oct;12(5):420-9.
  11. Brander V, Stulberg SD. Rehabilitation after hip- and knee-joint replacement. An experience- and evidence-based approach to care. Am J Phys Med Rehabil. 2006 Nov;85(11 Suppl):S98-118; quiz S9-23.

Ansvarig

Maria Karlsson
sjukgymnast

Version

Reviderat
2014-06-02
2011-12-28
2011-06-16
2008-01-15

Fastställt
2006-09-20

Marianne Svensson
Verksamhetschef
Rehabiliterings- och beteendemedicinska enheten
Länssjukhuset Ryhov

Utarbetat av sjukgymnaster

Anne Fältström
Sjukgymnastiken
Länssjukhuset Ryhov

Barbro Ulvenlöv
Sjukgymnastiken
Länssjukhuset Ryhov

Petra Bengtsson Ahlkvist
Samrehab
Värnamo sjukhus

Johanna Tryggvesson
Samrehab
Värnamo sjukhus

Jonas Nilsson
Samrehab
Värnamo sjukhus
 

Mer information

 

 

Uppdaterad: 2016-10-28
Marie Fahlström, Rehabiliteringscentrum, Psykiatri och rehabilitering