Region Jnkpings ln Sjukgymnastik
plus.rjl.se/sjukgymnastik

Pneumoni hos vuxna, Länssjukhuset Ryhov – Sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer för vårdgivare

Innehåll på sidan

Bakgrund

Varje år insjuknar cirka 1 % av Sveriges befolkning i pneumoni. Incidensen ökar bland äldre personer. Av de insjuknade vårdas 22-42 % inneliggande på sjukhus, övriga behandlas i öppenvården. Vanliga symtom är feber, hosta, dyspné, nytillkommen uttalad trötthet och andningskorrelerad bröstsmärta. Symtombilden varierar från helt opåverkad patient till svår septisk chock [1, 2].
Pneumoni förekommer även som en komplikation efter exempelvis kirurgiska ingrepp, vid respiratorvård, vid neurologiska och neuromuskulära sjukdomar och vid andra kroniska sjukdomar som involverar andningsorganen. Rökning utgör också en riskfaktor för att drabbas av pneumoni [1].
 

Indikationer för sjukgymnastisk utredning

Sjukgymnastisk bedömning av patienter med pneumoni görs då något eller några av nedanstående problem föreligger:

  • Immobiliserad patient
  • Rikligt med slem och/eller problem med slemmobilisering och slemevakuering
  • Andningsrelaterad smärta
  • Underliggande grundsjukdom som påverkar andningsorganen

För patienter med underliggande grundsjukdom som påverkar andningsorganen är en sjukgymnastisk bedömning särskilt viktig.
Vid sputumprov kan sjukgymnasten vara behjälplig med slemmobilisernade och slemevakuerande övningar i kombination med inhalation av hypertont natriumklorid (5 %)

Sputumprov

Sjukgymnastisk utredning

Den sjukgymnastiska utredningen innebär ställningstagande till hur ovanstående symtom påverkar patienten och i vilken grad patienten är i behov av sjukgymnastisk behandling. Vid pneumoni är det vanligt med en ökad andningsfrekvens och minskad andetagsvolym [1, 2]. Detta ökar risken för atelektaser, sekretstagnation och försämrat gasutbyte. Även trötthet och immobilisering påverkar andetagsvolymen negativt [4].

Det är viktigt att ta hänsyn till patientens allmäntillstånd då ett ökat andningsarbete är energikrävande. Det kan förkomma att patienten sjunker i syresättning under ett ökat andningsarbete/muskelarbete i samband med den sjukgymnastiska behandlingen. Kontrollera syresättning innan påbörjad behandling för att kunna bedöma ansträngningsgrad för patienten. Syresättningen bör inte understiga 92 % [1, 2]. För patienter med annan underliggande sjukdom, till exempel KOL och neuromuskulära sjukdomar, kan lägre syresättning tolereras. Andningsträning och mobilisering bör ske efter samråd med ansvarig läkare.
 

Indikationer för sjukgymnastiska behandlingsåtgärder

Sjukgymnastisk behandling är aktuellt för patienter med pneumoni som vårdas på sjukhus då patienten har något eller några av problemen enligt ovan [3].

Sjukgymnastiska behandlingsåtgärder

Många patienter har tillräcklig hjälp av information och instruktioner om mobilisering, lägesändring och andningsgymnastik med motståndsandning.
Mer nedsatta patienter, patienter med rikligt med slem och patienter med underliggande grundsjukdom kan vara i behov av mer omfattande sjukgymnaståtgärder [1, 3].
 

Lägesändring och rörelse

I ryggliggande pressar bukinnehållet mot diafragma och bröstkorgen arbetar mot tyngdkraften. Den funktionella recidualkapaciteten (FRC) blir då lägre än normalt. Vid lågt FRC faller de små luftvägarna samman och risken för atelektas och sekretstagnation ökar [4]. Att variera ställning och komma upp och röra på sig är en viktig del i andningsgymnastiken och är det bästa sättet att öka andetagsvolymerna.

FRC-kurva vid mobilisering

Patienter med pneumoni uppmanas att sitta uppe och gå promenader efter ork. Patienter som ligger mer till sängs uppmanas att byta läge och sida regelbundet. Sängbundna pneumonipatienter bör vändas regelbundet (helst varje timme) för att motverka sekretstagnation, utveckling av atelektaser och försämrat gasutbyte [1, 2].
 

Tidig mobilisering i samband med pneumoni är viktig för att korta vårdtiden [6,7].

Tidigt mobiliseringsschema vid pneumoni
 

Andningsövningar

Syftet med andningsövningar vid pneumoni är att underlätta andningsarbetet, förbättra ventilationsdistributionen och därmed syresättningen, underlätta slemmobilisering/evakuering och minska risken för atelektaser.

Sluten läppandning eller motståndsandning med hjälp av PEP-redskap är exempel på andningsövningar som används vid pneumoni. Som PEP-redskap används vanligen PEP-flaska, mini-PEP eller PEP-mask, där motståndet bör ligga mellan 10-20 cm H2O. Med sluten läppandning blir motståndet cirka 5 cm H2O [4, 5].

Patienten instrueras att andas 10-15 andetag mot motstånd, helst i sittande. Viktigt att ta hänsyn till patientens ork så att sittandet inte tar för mycket kraft från andningsträningen. Medtagen patient kan ha bättre nytta av andningsträning i liggande med höjd huvudända eller sidliggande.

Slemmobilisering-/evakuering

För att mobilisera och evakuera slem finns lite olika tekniker att tillgå. Vanligast är motståndsandning med någon form av PEP-redskap kombinerat med hosta/huffing. Motståndsandningen hjälper till att öppna upp små luftvägar och tillfälligt höja FRC. Detta ger tillfälligt större volym luft i lungorna och en ökning av lungans elastiska återfjädringstryck med bättre ventilationsfördelning som följd [4].
Att huffa är ett något skonsammare sätt att evakuera slem än hosta. Huffing är en forcerad utandning med öppen glottis [4]. Som guidning kan patienten vara hjälpt av thoraxkompressioner. Ofta kombineras huffing och hosta för att ge god effekt, där huffing används för mobilisering och hostan för evakuering.

Patienten instrueras att andas 10-15 andetag mot motstånd och därefter huffa och/eller hosta upp slemmet . Detta upprepas i tre omgångar eller tills det inte hörs slemljud. Avsluta alltid med några djupa andetag för att öppna upp de luftvägar som stängts till på grund av det stora negativa tryck som uppstår vid hosta.

Att dricka rikligt kan underlätta upphostning då det hjälper till att göra slemmet mindre segt.
 

Patientsäkerhet

Hygien

Noggrann handhygien i samband med hosta och slemevakuering. Gäller både patient och behandlare.

Handskar och plastförkläde används vid all patientkontakt.
Använd skyddsrock, handskar och munskydd (FFP3/FFP2) vid smittsamma pneumonier, till exempel mykoplasma, influensavirus, RS-virus, adenovirus, Mycobacterium tuberculosis.

Andningshjälpmedel - vårdhygieniska riktlinjer för rengöring

Referenser

1. Vårdprogram för Samhällsförvärvad Pneumoni, infektion.net (pdf, nytt fönster)

2. Hedlund J, Stralin K, Ortqvist A, Holmberg H. Swedish guidelines for the management of community-acquired pneumonia in immunocompetent adults. Scand J Infect Dis2005;37(11-12):791-805.

3. Lim WS, Baudouin SV, George RC, Hill AT, Jamieson C, Le Jeune I, et al. BTS guidelines for the management of community acquired pneumonia in adults: update 2009. Thorax2009 Oct;64 Suppl 3:iii1-55.
4. Olséni L WP. Sjukgymnastik vid nedsatt lungfunktion.: Studentlitteratur; 2003.

5. Bjorkqvist M, Wiberg B, Bodin L, Barany M, Holmberg H. Bottle-blowing in hospital-treated patients with community-acquired pneumonia. Scand J Infect Dis1997;29(1):77-82.

6. Yang M, Yuping Y, Yin X, Wang BY, Wu T, Liu GJ, Dong BR. Chest physiotherapy for pneumonia in adults. Cochrane Database Syst Rev. 2010 Feb 17;(2):CD006338.

7. Mundy LM, Leet TL, Darst K, Schnitzler MA, Daunagan WC. Chest 2003 Sep;124(3):883-9.
 

Ansvarig

Lotta Bjerde
Sjukgymnast
Sjukgymnastiken
Länssjukhuset Ryhov
 

Version

Reviderat
2013-05-25
2010-01-21
2009-03-31

Fastställt
2006-09-29

Marianne Svensson
Verksamhetschef
Rehabiliterings- och beteendemedicinska enheten
Länssjukhuset Ryhov

Utarbetat av sjukgymnaster

Lotta Bjerde
Sjukgymnastiken
Länssjukhuset Ryhov

Ann Engqvist
Sjukgymnastiken
Länssjukhuset Ryhov

Anders Johansson
Sjukgymnastiken
Länssjukhuset Ryhov

Mer information

Uppdaterad: 2015-12-29
Marie Fahlström, Rehabiliteringscentrum, Psykiatri och rehabilitering