Region Jnkpings ln Sjukgymnastik
plus.rjl.se/sjukgymnastik

Kranskärlssjukdom, Region Jönköpings län – Sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer för vårdgivare

Innehåll på sidan

Bakgrund

Indikationer för sjukgymnastisk utredning

Indikationer för sjukgymnastiska behandlingsåtgärder

Sjukgymnastiska behandlingsåtgärder

Patientsäkerhet

Målnivå och mätetal

Referenser

Bakgrund

Kranskärlssjukdom, det vill säga kärlkramp eller hjärtinfarkt är en av våra stora folksjukdomar och en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Kranskärlssjukdom innebär att en sjuklig förändring uppstått i väggen i ett eller flera av hjärtats kranskärl. Riskfaktorer såsom hög ålder, manligt kön, ärftlighet, rökning, högt blodtryck, fysisk inaktivitet, blodfettsrubbningar, diabetes, och övervikt ökar risken för insjuknande (1). Regelbunden fysisk aktivitet och träning är av stor vikt och påverkar flera av dessa riskfaktorer positivt vilket minskar risken för insjuknande och återinsjuknande. (2).

För mer information om kärlkramp och hjärtinfarkt var god se 1177.se.

Indikationer för sjukgymnastisk utredning

Fysisk träning i behandlingen av patienter med kranskärlssjukdom ger i jämförelse med vanlig vård minskad mortalitet, större sänkning av total kolesterol och triglyceridnivå, systoliskt blodtryck och lägre nivåer av självrapporterad rökning. Även livskvalitet påverkas positivt av fysisk träning inom hjärtrehabilitering jämfört med vanlig vård (3).

Enligt socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2015 ges följande rekommendation: “Hälso och sjukvården bör erbjuda fysisk träning inom hjärtrehabilitering till personer med krankärlssjukdom (prioritet 2)” (4).

Vid ett individuellt polikliniskt besök görs bedömning av fysisk funktion för att kunna lägga upp adekvat fysisk träning. Träningsperioden avslutas med samma test för att utvärdera resultatet och för fortsatt rekommendation om träning (2).

Skattning av fysisk aktivitetsnivå

Under 2016 kommer sjukgymnastiska variablar som skattning av fysisk aktivitetsnivå, kondiotionstest och muskelfunktionstest att registreras i nationella kvalitetsregistret SEPHIA. Referenser för skattning av fysiskt aktivitetsnivå inväntas från SEPHIA.

Upplever du dig begränsad i vardagslivet på grund av din nuvarande fysiska kapacitet?

Haskell

Självskattning av fysisk aktivitet 0-100, 0= sämsta tänkbara

Frändin/Grimby. (5).

Konditionstest (PD009)

Submaximalt cykeltest (6, 7).

Muskelfunktionstest (PG003)

Muskelfunktionstest för övre extremitet görs tidigast 6 veckor efter sternotomi.

Axelflexion (8).

Tåhävning (8).

Övriga tester

6 minuters gångtest (9).

Timed stands test (10).

Indikationer för sjukgymnastiska behandlingsåtgärder

Se indikationer för sjukgymnastik utredning.

Sjukgymnastiska behandlingsåtgärder

Sjukgymnastiska behandlingsåtgärder varierar beroende på vilken rehabiliteringsfas patienten befinner sig i.

Sjukhusfas

Information om fysisk aktivitet och träning efter hjärtinfarkt, PCI, CABG och kranskärlssjukdom med konservativ behandling.

Efter CABG görs uppföljning av rörelseträning för nacke och axlar, andningsgymnastik, mobilisering samt eventuellt utprovning av gånghjälpmedel.

Lokal tillämpning - I Värnamo förskrivs FaR på promenader innan hemgång om det bedöms lämpligt.

Rehabiliteringsfas

Inom några veckor efter utskrivning kallas patienten till sjukgymnast på respektive sjukhus för bedömning av fysisk funktion och fysisk träning i hjärtgrupp i 3-6 månader (11). Kontakt förmedlas av sjukgymnast på vårdavdelning alternativt via hjärtmottagning.

Hjärtrehabiliteringen innehåller även en multiprofessionell hjärtskola/eftervårdsprogram.

I vissa fall exempelvis personer med lång resväg, kan det bli aktuellt med remiss till sjukgymnast inom primärvården. Detta föregås alltid av en bedömning av sjukgymnast inom sjukhusets hjärtrehabilitering (12).

Konditionsträning (QD016)

Konditionsträning är träning som engagerar stora muskelgrupper. Exempel på sådana aktiviteter är cykelträning, motionsgymnastik eller gång på gångband. Träningen kan läggas upp som intervall eller distansträning. Intensiteten kan variera mellan 40-80 % av maximal syreupptagningsförmåga, det vill säga 12-16 enligt Borgs RPE. Träningen bör pågå 30-60 minuter per tillfälle, 3-5 gånger per vecka. (13).   

Perifer muskelträning (QG003)

Muskelstärkande fysisk aktivitet utförs med till exempel fria vikter, träningsmaskiner eller gummiband motsvarande 13-16 enligt Borgs RPE-skala (14). Träningen utförs med 8-10 övningar med 10-15 repetitioner i 1-3 set. Denna träning ska ingå i behandlingen och är speciellt lämplig vid uttalad nedsättning av den fysiska prestationsförmågan. (2).

Kombination av konditionsträning och perifer muskelträning

Konditionsträning och perifer muskelträning kombineras ofta i kliniken (15).

Träningsupplägg vid kranskärlssjukdom

Enligt socialstyrelsen nationella riktlinjer ska träning erbjudas inom hälso- och sjukvårdens hjärtrehabilitering. Studier visar att träning bör bedrivas minst 2 gånger per vecka i åtminstone 3 månader. (3, 15, 16).

Träningen inleds alltid med uppvärmning i 6-10 minuter. Ansträngningsgrad 10-12 enligt Borgs RPE-skala (7, 14).

Efter uppvärmningen följer konditionsträning och perifer muskelträning.

Avslutningsvis sker nedvarvning 6-10 minuter (2).

I samråd med patienten planeras fortsatt träning utanför sjukvården. Recept på fysisk aktivitet (FaR) förskrivs.

Underhållsfas

Uppföljning av självträning enligt FaR sker tre månader efter avslutat deltagande i hjärtrehabilitering via enkät eller telefon. 

Patientsäkerhet

Hälften av alla hjärtkomplikationer sker under de första två månaderna efter insjuknande i akut kranskärlssjukdom. Det är därför av stor vikt att den första rehabiliteringsperioden sker under övervakning av sjukgymnast med kunskap om HLR/S-HLR. (2, 4). Det ska finnas tillgång till hjärtlarm, akututrustning och hjärtvakt.

Exklusionskriterier för fysisk träning är instabil angina, och/eller nytillkomna symtom som är gravt invalidiserande, allvarliga hjärtrytmstörningar liksom otillräckligt reglerad hypertoni och pågående infektion med allmänpåverkan.

Toleransen för arytmier reduceras generellt vid hypoglykemi (sänkt blodsockerhalt) och/eller dehydrering. Dessa faktorer är därför viktiga att beakta vid all form av träning och i synnerhet hos hjärtsjuka personer.

Vid aortastenos och instabil angina får värdering ske individuellt men utgångspunkten är att merparten av dessa patienter kan träna perifer muskelträning (2).

Andra kontraindikationer kan vara okompenserad hjärtsvikt, aktiv myokardit, okontrollerad diabetes, nyligen genomgången lungemboli och obstuktiv hypertrof kardiomyopati (14).

Målnivå och mätetal

  • Ökad eller bibehållen prestationsförmåga gällande kondition och muskelstyrka
  • Ökad eller bibehållen självupplevd fysisk kapacitet.
  • Ökad aktivitetsnivå enligt Frändin/Grimby
  • Uppfyllelse av patientens personliga mål.
  • Deltagande i fysisk träning inom specialiserad hjärtrehabilitering efter hjärtinfarkt ska vara mer än, eller lika med, 60 % (4).  

Andra mätetal avvakta Sephia

Referenser

  1. Zipes DP, Libby P, Bonow RO. Braunwald's Heart disease: a textbook of cardiovascular medicine. Vol 1–2. Amsterdam: Elsevier; 2014.

  2. FYSS- kapitel KRANSKÄRLSSJUKDOM. Hämtad från: http://fyss.se/wp-content/uploads/2015/02/FYSS-kapitel_Kranskärlssjukdom.pdf) 2015-12-15.

  3. Heran BS, Chen JM, Ebrahim S, Moxham T, Oldridge N, Rees K, et al. Exercise-based cardiac rehabilitation for coronary heart disease. Cochrane Database Syst Rev. 2011(7):CD001800.

  4. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2015 Stockholm; Socialstyrelsen:2015.

  5. Frändin K, Grimby G. Assessment of physical activity, fitness and performance in 76-year-olds. Scand J Med Sci Sports. 1994;4:41-6.

  6. Michelsen S. Reproducibility of cumulative work, heart rate and blood pressure response during stepwise versus continuous load increment during a maximal bicycle ergometer test. Scand J Clin Lab Invest. 1990 Jun;50(4):409-15

  7. Borg G. Borg's percieved exertion and pain scales. New York: Human Kinetics; 1998.

  8. Cider A, Carlsson S, Arvidsson C, Andersson B, Sunnerhagen KS. Reliability of clinical muscular endurance tests in patients with chronic heart failure. Eur J Cardiovasc Nurs. 2006 Jun;5(2):122-6. PubMed PMID: 16257580. Epub 2005/11/01. eng.

  9. Guyatt GH, Sullivan MJ, Thompson PJ, Fallen EL, Pugsley SO, Taylor DW, et al. The 6-minute walk: a new measure of exercise capacity in patients with chronic heart failure. Can Med Assoc J. 1985 Apr 15;132(8):919-23. PubMed PMID: 3978515. Pubmed Central PMCID: PMC1345899. Epub 1985/04/15. eng.

  10. Newcomer  NL,  Krug  HE,  Manhowald  ML.  Validity  and  reability  of  the  timed-stands  test  for  patients  with  rheumatoid  arthritis  and  other  chronic  disieases.  J  Rheumatol  1993;  20:21-7

  11. Haykowsky M, Scott J, Esch B, et al. A meta-analysis of the effects of exercise training on left ventricular remodeling following myocardial infarction: start early and go longer for greatest exercise benefits on remodeling. Trials. 2011;12:92.

  12. Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig, handbok för vårdgivare, chefer och personal; Stockholm: Socialstyrelsen; 2012

  13. Kenny WL, Wilmore JH, Costhill DL. Physiology of sport and exercise. Champaign, IL: Human Kinetics; 2011.

  14. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet, statens folkhälsoinstitut. FYSS- fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, kapitel 28, kranskärlssjukdom, Ståhle A., Cider Å2008

  15. Marzolini S, Oh PI, Brooks D. Effect of combined aerobic and resistance training versus aerobic training alone in individuals with coronary artery disease: a meta-analysis. Eur J Prev Cardiol. 2012;19(1):81-94.

  16. Sandercock, GR, Cardoso, F, Almodhy, M, Pepera, G. Cardiorespiratory fitness changes in patients receiving comprehensive outpatient cardiac rehabilitation in the UK: a multicentre study. Heart. 2012.

Uppdaterad: 2017-09-19
Marie Fahlström, Rehabiliteringscentrum, Psykiatri och rehabilitering