Region Jnkpings ln Smittskydd och vårdhygien
plus.rjl.se/smittskydd

Kvarsittande kateter i urinblåsan (KAD)


Detta är ett underlag för utformningen av egna lokala rutiner för respektive enhet.

Urinvägsinfektion är en av de komplikationer som kan uppkomma i samband med KAD-behandling. För varje dygn med KAD ökar risken att få en urinvägsinfektion med 10%.

Dokumentation

Behandling med KAD och byte av KAD ska alltid ordineras av läkare. Följande ska dokumenteras i patientens journal:

  • Ansvarig läkare
  • Indikation
  • När KAD är satt
  • Typ av kateter samt mängd vätska i kuffen
  • Kateterstorlek
  • När KAD ska bytas/tas bort
  • Om KAD ska vara kopplad till urinuppsamlingspåse eller vara "proppad".

Denna dokumentation ska alltid föras vidare om patienten överflyttas till annan vårdgivare/vårdform.

Inläggning av KAD

Steril/ren metod, bedövning och fixering, se:

Katetrisering av urinblåsan, handboken för hälso- och sjukvården (Vårdhandboken, nytt fönster)

Urinuppsamlingssystem

För att fördröja bakteriekolonisationen av urinkateter och urin ska kopplingen mellan kateter och urinuppsamlingssystem brytas så sällan som möjligt.

  • Innan KAD läggs in ska alltid en bedömning göras av förväntad liggtid. Slutet urinuppsamlingssystem ska användas vid mer än ett dygns förväntad liggtid. Med slutet urinuppsamlingssystem menas tömningsbar urinpåse.
  • Urinuppsamlingspåsar är alltid för engångsbruk vare sig den är tömbar eller inte.
  • Patient med urinpåse med kort slang för dagbruk seriekopplar till natten en icke tömbar urinpåse. På morgonen kopplas den icke tömbara påsen loss. Klipp sönder påsen i botten och töm ut urinen. På vårdinrättning töms urinen i spoldesinfektor och i hemmet i toaletten. Den kasserade påsen sorteras som brännbart avfall.
  • Då KAD ska vara ”proppad” används lämpligen en kateterventil vilket minskar kontamineringsrisken av kateteröppningen. Dessutom underlättar det för patienten när urinblåsan ska tömmas och möjlighet finns att koppla urinuppsamlingspåse för nattbruk till ventilen.
  • Byt påse så sällan som möjligt. Dock måste patientens välbefinnande tillvaratas. Detta innebär t ex att om påsen blir blöt vid dusch eller luktar starkt av urin, ska den bytas. Byte av tömbar urinuppsamlingspåse ska ske aseptiskt. Följ basala hygienrutiner.

Blåssköljning/spolning av KAD

Blåssköljning/spolning av KAD görs efter ordination med ordinerad mängd vätska. Vanligen används Nacl. Arbeta aseptiskt och anslut alltid ny påse efter avslutad behandling.
Förtydligande angående spolning av kvarsittande urinvägskateter

KAD och urinprovtagning

Vid urinprovtagning används steril spruta och så tunn kanyl som möjligt. Desinfektera före punktion. Stick sedan nedanför förgreningen av katetern. Tillverkarens rekommendation angående stickbarhet i katetermaterialet skall alltid följas. Normalt avråder man från att sticka i helsilikonmaterial eftersom det finns en risk att materialet spricker. I sådana fall kan urinuppsamlingspåse med provtagningsport vara ett bra alternativ och finns upphandlad.


Läs vidare

Provtagningshandbok, mikrobiologen, urinprov.

Referenser

Katetrisering av urinblåsan, handboken för hälso- och sjukvården (Vårdhandboken, nytt fönster)

Att förebygga vårdrelaterade infektioner - Ett kunskapsunderlag, Socialstyrelsen.

SOSFS 2015:10; Socialstyrelsens föreskrift om Basal hygien i vård och omsorg

Ansvarig

Karoline Johansson
Hygiensjuksköterska

036-32 50 82

Upprättat av

Gunhild Rensfeldt
Hygiensjuksköterska

Version

Reviderat
2016-01-05
Fastställt
2005-04-11

Mer information

KAD - bara när det behövs

*Länken fungerar bara inom Landstinget i Jönköpings län.

Uppdaterad: 2016-08-18
Per-Olof Svensson, Folkhälsa och sjukvård, Verksamhetsnära funktion