Region Jnkpings ln Smittskydd och vårdhygien
plus.rjl.se/smittskydd

MRB Provtagning patienter

Definition

Med multiresistenta bakterier (MRB) menar man bakterier som blivit motståndskraftiga mot flera antibiotika som normalt är verksamma mot dem. Sverige har ett gynnsamt läge globalt sett då resistensutveckling bland olika bakterier har skett i en mer långsam takt än på annat håll. En förutsättning för god vård är vaksamhet mot MRB, dels för att förhindra smittspridning och dels för att försäkra att den drabbade patienten får rätt behandling. Att lyckas förhindra spridning av MRB sparar både patientlidande och vårdresurser.

Vårdhygien i Landstinget i Jönköpings län avser med MRB:
Meticillin Resistenta Staphylococcus aureus (MRSA), bakterier som bildar Extended Spectrum Beta Lactamases (ESBL och ESBL-carba) samt Vancomycin Resistenta Enterokocker (VRE). Rutiner avseende hygien, handläggning och provtagning av dessa tre bakterier har likheter och samlingsbegreppet MRB används för att förenkla för vårdpersonalen i sitt dagliga arbete.

Även andra bakterier kan utveckla multiresistens. Kontakta enheten för smittskydd/vårdhygien för individuell bedömning.

Spridning

Multiresistenta bakterier sprids via kontaktsmitta, främst indirekt kontaktsmitta via personalens händer och förorenade föremål. Direkt smitta mellan vårdtagare kan också förekomma. Risken för smittspridning är störst innan smittämnet upptäckts hos vårdtagaren. Spridning i vårdmiljö gynnas av försenad upptäckt, bristande hygienrutiner och av att man oftast är bärare/spridare utan att ha symptom.
Därför måste alla med vårdtagarnära arbete tillämpa basala hygienrutiner.

 

Screeningodling av vårdtagare

I slutenvården

Vid planerad och akut inläggning på sjukhus screenodlas alla vårdtagare med riskfaktorer enligt tabellen nedan.
Vårdtagare som har återkommande besök/inläggningar odlas vid första vårdtillfället. Därefter en gång per år och när nya riskfaktorer tillkommer. Detta gäller även behandlande dagvårdsverksamheter, t.ex. inom dialys, onkologi.

Inför planerad operation ska vårdtagare med riskfaktorer screenas före ingreppet. Det underlättar planeringen på operationsavdelningen och vårdavdelningen. Screenodlingen gäller i 90 dagar men det är önskvärt att proverna tas i så nära anslutning till operationsdagen som möjligt. Vid inläggningen ska eventuella nya riskfaktorer bedömas.

Checklista för screening

I öppenvården

En ökad odlingsfrekvens inför antibiotikabehandling av sår och UVI är önskvärd i öppenvården.
Vård utomlands är en risk för bärarskap av MRB. Dessutom är tidigare bärarskap av MRB en risk. Varje mottagning bör beakta detta, göra en individuell bedömning och screenodla vårdtagare när detta kan ha betydelse för fortsatt vård.

Remiss vid screeningodling

Ansvarig läkare vid provtagningen är vårdtagarens behandlande läkare och det ska framgå på remissen. Enheten för smittskydd/vårdhygien står för laboratoriekostnaderna för MRB-screening. 
RoS: Kategori Mikrobiologi/Bakterier, Svamp/Resistenta bakterier (MRB). Ange provmaterial och provlokalisation. Beställning av analys på olika provmaterial och provlokalisationer kan göras i samma beställning. Ange efterfrågad information.
Pappersremiss: Beställ på fri rad i ruta Allmän bakteriologisk odling. Ange frågeställning MRB och epidemiologiska data som t.ex. vård utomlands.

MRB screening är inte detsamma som rutinodling för andra sjukdomsalstrande bakterier.


Om man samtidigt vill ha svar på andra sjukdomsalstrande bakterier MÅSTE man beställa vanlig odling separat (kan göras på samma pappersremiss eller beställning i Ros) och skicka ett extra prov. T.ex. vid ett sår som förvärvats utomlands, skicka två odlingspinnar och beställ både MRB och vanlig sårodling. Enligt samma princip föranleder en utlandsförvärvad diarré 2 prov (en till vanlig fecesodling och en till MRB-screen). Undantag är urinodling där MRB och andra bakterier hittas i samma prov.

 

MRB screening vid slutenvård eller upprepade vårdkontakter i öppenvård:

RISKFAKTORER ODLA FRÅN RUMSPLACERING i väntan på odlingssvar

Rodnade, irriterade, infekterade eller svårläkta sår, abcesser och eksem (trasig hud.)

• Aktuell hudskada
• Näsa, svalg, rektum

Vid infekterad hud bör vårdtagaren placeras i enkelrum. Individuell riskbedömning vid varje tillfälle.
 

Infarter t.ex. KAD, stomi, peg, trachealkanyl.

(CVK eller PVK endast om det finns infektionstecken vid insticksstället.)

• Aktuella infarter. (CVK-/ PVK-instick om infekterat.)
• Urin om vårdtagaren har KAD.
• Näsa, svalg, rektum.
Vid infekterade infarter bör vårdtagaren placeras i enkelrum. Individuell riskbedömning vid varje tillfälle.
Vårdad utomlands, inneliggande eller polikliniskt, senaste 6 månaderna. • Näsa, svalg, rektum.
• Vid diarré; feces.
• Vid UVI-symtom; urin.
Vårdtagare som vårdats utomlands, inneliggande eller polikliniskt, placeras i enkelrum.
Nyanländ till Sverige inom de senaste 24 månaderna. • Näsa, svalg, rektum.
• Vid diarré; feces.
• Vid UVI-symtom; urin.
Vårdtagare med någon av de andra MRB-riskfaktorerna placeras i enkelrum. Kan annars samvårdas.
Diarrésjukdom med debut under eller upp till 6 månader efter utlandsvistelse. • Näsa, svalg, rektum.
• Vid diarré; feces.
• Vid UVI-symtom; urin.
Vårdtagare som har diarré placeras i enkelrum.
 


Mikrobiologens provtagningshandbok, Screening för multiresistenta bakterier (MRB).

I väntan på svar

Vårdtagare som screenodlas p.g.a. vård utomlands, diarré eller stora vätskande sår placeras alltid i enkelrum. Övriga vårdtagare som screenas placeras efter individuell riskbedömning på lämplig sal.

För vårdtagare som placeras i enkelrum tillämpas vårdrutiner som vid MRSA.


Provtagning

Copanpinne;

En pinne för båda näsvingarna. En pinne långt bak i svalget. En pinne rektalt.
En pinne för varje lokal som t.ex. infarter och sår. Vid infarter rullas pinnen där infarten penetrerar huden.
Om odlingsplatsen är torr fuktas Copanpinnen med NaCl före provtagningen.
Vid sårodling, rengörs såret först och sedan tas odlingen i sårkanten mot frisk vävnad.

Urinprov;

Graderat skruvkorksrör med 8 ml urin. Vid KAD desinfekteras katetern nedanför förgreningen och punkteras med steril spruta, urinen aspireras. Utan KAD ska vårdtagaren lämna mittstråleprov.

Fecesprov;

Copanpinne rullas i feces.

Bärarskapets längd

Hur länge en person är koloniserad med en multiresistent bakterie är individuellt. Om eventuella riskfaktorer elimineras finns förutsättningar för vårdtagaren att göra sig av med bakterien. Avskrivning av bärarskap av MRB kan göras efter tre negativa prov med minst ett år mellan första och tredje provet. Se lokal riktlinje.

Avskrivning av MRB

Fördjupning MRB.

Vårdhygieniska riktlinjer vid MRB

 

 

Ansvarig

Andreas Lägermo
hygiensjuksköterska

036-32 59 77

Sofia Wetterbrandt
hygiensjuksköterska

036-32 59 91

Version

Reviderat
2013-11-12
 

Fastställt
2008-09-08

Lathund MRB-screening

MRB-checklista (150220)

MRB-checklista som patient kan fylla i själv (150220)

MRB-sticka, för utskrift (150813)
Instruktion för utskrift av MRB-sticka

Inplastad sticka kan också 
beställas från:
Tryckeri Ryhov


Vaktmästeriet, Värnamo sjukhus

Lena Ottosson/ Elinor Rydell, Höglandssjukhuset
,
 

 

 

Uppdaterad: 2016-10-28
Sofia Wetterbrandt, Folkhälsa och sjukvård, Verksamhetsnära funktion