Region Jnkpings ln Odontologiska Institutionen
plus.rjl.se/oi

Hygieninstruktioner och metodbeskrivningar inom tandvården

Basala hygienrutiner

Allmänt

 Basala hygienrutiner är smittförebyggande åtgärder som vidtas vid kontakt med patienter. Basala hygienrutiner ska användas i alla situationer där känd eller okänd smitta ska förebyggas.

 

Basala hygienrutiner omfattar

  • handhygien
  • skyddshandskar
  • munskydd och skyddsglasögon/visir
  • skyddsförkläde/skyddsrock
  • punktdesinfektion

Rätt klädd och rena händer

  • Personal ska vara noga med den personliga hygienen.
  • Personal ska inte bära ringar, armbandsur och armband under arbete. Smycken och klockor samlar bakterier och är i vägen vid handtvätt och desinfektion av händer och underarmar. Ha kortklippta naglar i vårdarbete. Långa vassa naglar riskerar att åstadkomma hål i handskar.
  • Använd inte nagellack, och inte artificiella naglar. Både nagellack och limskarvar blir säte för rikliga mängder av bakterier.
  • Använd handkräm för att förebygga nariga och torra händer.
  • Noggrann handhygien är en av de viktigaste åtgärderna för att förebygga smittspridning.
  • Är håret långt, sätt upp det eller knyt om det i nacken, så att det inte besvärar patienten.
  • Tänk på att det är besvärande för patienter och arbetskamrater om det luktar rök, svett, parfym, rakvatten eller liknande.
  • Kläder, smycken, tatueringar, med mera som uttrycker eller som signalerar en kränkning av andra människor på grund av kön, etniskt ursprung, sexuell läggning eller handikapp får inte förekomma på arbetstid.

Ref. Landstingets policy om kränkande särbehandling 1999-03 

 

Handhygien

Den ojämförligt viktigaste av alla smittförebyggande åtgärder är en god handhygien.

 

Handhygienen kan indelas i:
A rengöring vid synlig smuts (handtvätt med tvål och vatten)
B desinfektion vid vårdarbete, dvs. avlägsna delar av transient (tillfällig) flora (hygienisk handdesinfektion)
C preoperativ handdesinfektion, dvs. avlägsna transient och delar av resident (bofast) flora (kirurgisk handdesinfektion)

En god handhygien är en förutsättning för fungerande renrutiner.

A Handtvätt

  • Skölj händer och underarmar under rinnande vatten.
  • Massera händer och underarmar med flytande tvål.
  • Skölj av tvållösningen noggrant.
  • Klapptorka med torkpapper tills händerna är riktigt torra.
  • Gör därefter handdesinfektion.

B Hygienisk handdesinfektion

 

Använd riklig mängd handdesinfektionsmedel minst 2 ml, som fördelas över händerna inklusive fingertopparna och underarmarna se handdesinfektion.

  • Låt handdesinfektionsmedlet torka genom att massera händerna.
  • Händerna ska alltid desinfekteras med alkoholbaserat desinfektionsmedel innan man tar på handdskar och efter att handskarna tagits av.

Handdesinfektionsmedel har visat sig vara skonsamt för händerna tack vare ett återfettande innehåll. Mikroorganismer avdödas och hudepitelet skadas ej.

Flaskor/behållare med handdesinfektionsmedel skall finnas lätt tillgängliga, lämpligt placerade i behandlingsrum, rengöringsrum, förråd, korridor, toaletter och personalrum.

C Kirurgisk handdesinfektion

Preoperativ handdesinfektion = kirurgisk handdesinfektion

Operationshandskar punkteras ofta under operation. Det är därför viktigt med noggrann preoperativ handdesinfektion med medel som har kvardröjande effekt.

Vid kirurgi på patient med blodburen smitta och vid implantationskirurgi med hög infektionsrisk bör dubbla handskar användas.

Undvik att använda nagelborste eftersom den kan skada huden. Använd nagelpetare vid behov.

Före dagens första operationen

  • Skölj händer och underarmar under rinnande vatten.
  • Tvätta händer och underarmar med tvål under minst en minut, skölj noga.
  • Tvätta sedan händerna upp till där handsken skall sluta.
  • Rengör naglar vid behov.
  • Skölj noga bort tvålrester under rinnande vatten.
  • Torka torrt.
  • Desinfektera händer och underarmar med ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel.
  • Använd minst 3 ml desinfektionsmedel, det vill säga så mycket att huden är fuktig i 2 minuter.
  • Gnid in händer och underarmar under minst 2 minuter.

Mellan två operationer i direkt följd, annars rutinen för kirurgisk handdesinfektering

  • Torka händer och underarmar.
  • Desinfektera händer och underarmar med ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel.
  • Använd minst 3 ml desinfektionsmedel, det vill säga så mycket att huden är fuktig i 2 minuter.
  • Gnid in händer och underarmar under minst 2 minuter.

Skyddshandskar

 Handskar kan tänkas skydda mot smittspridning genom att minska graden av nedsmutsning på händerna, men ersätter aldrig handdesinfektion. Skyddseffekten mot virus är god. Använd handskar vid risk för direktkontakt med blod, blodtillblandade kroppsvätskor eller annat smittat material.

 

  • Använd handskar vid patientarbete.
  • Om inte handskar används är det viktigt att huden på händerna är hel utan sprickor eller sår.
  • Händerna ska alltid desinfekteras med alkoholbaserat desinfektionsmedel innan handskar tas på. Låt desinfektionsmedlet avdunsta. Desinfektera händerna efter det hansken tagits av.
  • Handskar ersätter inte handtvätt eller handdesinfektion. Orena handskar kan jämföras med orena händer som kan föra smitta vidare. Handskar kan sprida smitta för att man förlorar känslan av att känna sig ren.
  • Berör inte omväxlande smutsigt och rent även om handskar används.
  • Byt handskar efter handhavande med kemtekniska produkter och spill från tandfyllnadsmaterial (exempelvis bonding). Handskarnas barriäreffekt minskar med användningstid och kemisk påverkan (1-2 minuter innan bonding penetrerar handsken).
  • Handskar byts mellan varje patient och ska inte tvättas eller desinfekteras.
  • Tänk på att handskar kan gå sönder under arbetets gång. Desinfektera i så fall händerna med handdesinfektionsmedel.
  • Återkommande användning av latexhandskar kan ge hudproblem i form av överkänslighetsreaktioner. Eftersom risken av att drabbas av sådana ökar med användningsfrekvensen ska inte latexhandskar användas slentrianmässigt.

För alla handskar gäller att det blir fuktigt och varmt inne i handsken. Huden "luckras upp" och blir känsligare för angrepp av ämnen som kan ge överkänslighetsreaktioner, vare sig de kommer från handsken eller redan finns på handen, t ex rengöringsmedel/tvål. Dessa ämnen kan redan finnas på handen t ex tvål, komma från handsken eller passera genom handsken t ex härdplaster.

En använd skyddshandske = en oren hand.

Ref. KDM, Kunskapscenter för dentala material VII:19 s 3-8 Socialstyrelsen, Stockholm 2004.

Skyddsglasögon eller visir

  • Ska alltid användas vid patientarbete.
  • Glöm inte att rengöra och desinfektera visir och glasögon regelbundet med ytdesinfektionsmedel. Kan köras i diskdesinfektor.
  • Används också alltid i rengöringsrum när risk för stänk eller splitter föreligger.

Munskydd

  • Skall vara av TYPE II kvalitet och skydda mot stänk. I viss mån kan det motverka droppsmitta.
  • Skall täcka både mun och näsa.
  • Sätt på munskydd först, sprita sedan händerna och tag därefter på handskarna.
  • Byt munskydd om det blivit genomfuktat.
  • Byt efter varje patient. Sätt aldrig munskyddet under hakan.
  • Tänk på att inte röra munskyddet under patientarbete.

Skyddsförkläde/skyddsrock

Använd alltid skyddsförkläde av plast (eller skyddsrock) vid patientnära arbete och risk för stänk.

Plastfökläde är "enpatients" och slängs direkt efter användandet.

 

Hörselskydd

Använd gärna hörselskydd. Dessa skall rengöras regelbudet. Tvätta med rengöringsmedel och vatten eller desinfektera med ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt.

 

Punktdesinfektion

Punktdesinfektion innebär att genast torka upp misstänkt smittsamt spill. Rengör och desinfektera den förorenade ytan med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt.

Tillvägagångssätt vid punktdesinfektion

Använd alltid handskar vid punktdesinfektion för att skydda händerna dels mot grov nedsmutsning och dels mot kemiska medel.

  • Torka upp spill med torkpapper som läggs direkt i plastpåse.
  • Ta nytt torkpapper och lägg det på den förorenade ytan.
  • Fukta papperet med alkoholbaserat desinfektionsmedel med rengörande effekt.
  • Den förorenade ytan bearbetas mekaniskt.
  • Lägg torkpapper och handskar i plastpåsen.
  • Tillslut påsen och lägg den i hushållsavfall/brännbart.
  • Gör därefter noggrann handdesinfektion.

I samband med att alkoholbaserat rengöringsmedel med rengörande effekt avdunstar har det en avkylande effekt. Man bör därför inte hälla det alkoholbaserat rengöringsmedel med rengörande effekt på handen utan direkt på torkpapperet liggande på ytan/utrustningen som ska rengöras och desinfekteras.

Den som är närvarande då spill inträffar är också ansvarig för att spill tas om hand på rätt sätt.

 

Arbetskläder

  • Arbetskläder ska endast användas inom arbetsplatsen.
  • Kläderna ska vara kortärmade vid patientnära arbete. Patientnära arbete innebär all undersökning och behandling av patient.
  • Om man lämnar kliniken iförd arbetskläder används skyddsrock.
  • Arbetskläderna byts dagligen och alltid om de förorenats av kroppsvätskor eller blivit blöta.
  • Smutstvätt läggs av personalen direkt i tvättsäckar.
  • Smutstvätt ska under förvaringen på kliniken samlas på ett ställe.
  • Transport av rena arbetskläder till annan klinik ska ske i ren plastpåse och hänga kvar i lämpligt skåp till nästa gång om de ej är färdiga för tvätt. Ska de tvättas så slängs transportplastpåsen efter det att tvätten lagts i insamlingssäck för vidarebefordran till tvätt.
  • Om arbetskläder mot förmodan inte tvättas på certifierad tvättinrättning, ska dessa tvättas i program som håller 60 grader i minst 10 minuter.
  • Arbetskläder får aldrig tas med hem och tvättas med den personliga tvätten.
  • Se Kläder,hygien och doft- Landstingets riktlinjer

Huvudduk, slöja och ärmbeklädnad

  • Användning av huvudduk jämställs med det egna håret. Det  innebär att tvätt ska ske dagligen och snibbar skall stoppas in under arbetsdräkten för att inte hänga ned.
  • Så kallad väpnarhuva eller operations mössa kan också användas.
  • Hela ansiktet måste vara obeslöjat vid arbete/praktik i Landstinget, för att möjliggöra kommunikation och kontakt (undantag gäller självfallet vid operationer och liknande). Burka och liknade beslöjningar kan därför inte tillåtas.
  • Långärmad personalblus är ej tillåten inom tandvårdsarbete ej heller egna långärmade kläder under personalblusen.

Tatuering och piercing

  • En utläkt tatuering har ingen betydelse ur hygiensynpunkt men en färsk tatuering kan innebära ökad smittfara.
  • Piercing jämställs med tatuering. Ett oläkt eller irriterat piercinghål utgör smittrisk.

Allmänt om personlig hygien

  • Personal ska vara noga med den personliga hygienen.
  • Personal ska inte bära ringar, armbandsur och armband under arbete. Smycken och klockor samlar bakterier och är i vägen vid handtvätt och desinfektion av händer och underarmar. Ha kortklippta naglar i vårdarbete. Långa vassa naglar riskerar att åstadkomma hål i handskar.
  • Använd inte nagellack, och inte artificiella naglar. Både nagellack och limskarvar blir säte för rikliga mängder av bakterier.
  • Använd handbalsam för att förebygga nariga och torra händer.
  • Noggrann handhygien är en av de viktigaste åtgärderna för att förebygga smittspridning.
  • Är håret långt, sätt upp det eller knyt om det i nacken, så att det inte besvärar patienten.
  • Tänk på att det är besvärande för patienter och arbetskamrater om det luktar rök, svett, parfym, rakvatten eller liknande.
  • Kläder, smycken, tatueringar, med mera som uttrycker eller som signalerar en kränkning av andra människor på grund av kön, etniskt ursprung, sexuell läggning eller handikapp får inte förekomma på arbetstid.

Om Hygieninstruktioner och metodbeskrivningar

 

 

 

Uppdaterad: 2017-01-19
Helén Jansson, Avdelningen för pedodonti Jönköping, Folktandvården