Region Jnkpings ln Qulturum
plus.rjl.se/qulturum

Allt mer forskning 
i Landstinget i Jönköping län

 
Deltagarna vid mötet i Gränna samlade utanför Gyllene Uttern.På några få år har Landstinget i Jönköpings län blivit ett forskningslandsting.
Forskningsenheten Futurum har i år en budget på 40 miljoner kronor och sponsrar 70 medarbetare som forskar.

 
I slutet av 1990-talet tog Landstinget i Jönköpings län två viktiga steg mot att bli ett forsknings– och utvecklingslandsting. Politikerna beslutade att prioritera forskning och utbildning som en av de viktigaste framtidsfrågorna. Ett avtal slöts med Hälsouniversitetet i Linköping. Klinisk patientnära forskning har sedan 1980-talet stöttats av Landstinget i Jönköpings län. Redan tidigare fanns en tradition att stötta klinisk patientnära forskning, men i begränsad utsträckning.
– Idag ger vi ekonomiska bidrag till 70 anställda, doktorandstipendier eller betalda forskarmånader, säger professor Bo-Eric Malmvall, Futurum.

Modellandsting

Nyligen slöts ett internationellt avtal där Landstinget är en av fyra parter. De övriga är Linköpings Universitet, Dartmouth Medical School i USA samt Landstinget i Östergötland. Även Hälsohögskolan i Jönköping och Kalmar läns landsting väntas bli parter i avtalet.Landstingen i Jönköpings län och Östergötland, som båda vunnit många kvalitetspriser, kommer att stå som modeller för tvärprofessionell utveckling, utbildning och forskning både i Sverige och USA. Hälsouniversitetet står för nyskapande av interprofessionella moment i grundutbildningar och Dartmouth har kommit långt i det som kallas mikrosystemtänkande, se faktaruta.

Ett viktigt syfte med avtalet är att skapa och testa nya synsätt för utveckling samt att forma en ny utbildningsmodell för de olika vårdyrkena.

– Förbättringskunskap, som vi har arbetat mycket med i Landstinget, är på väg in på schemat i utbildningarna. Vi tar alltså inte bara emot studenter utan är med och påverkar utbildningarnas innehåll också, säger Bo-Eric Malmvall.
– Nytt i avtalet är också att vi inkluderar utbildningssystemet i förbättringen av hälso- och sjukvården, säger överläkare Boel Andersson-Gäre på Futurum.

”Ideologen” Paul Batalden på Dartmouth Medical School förklarar varför förbättringskunskap är så viktigt:
– Alla inom vården har två jobb när de kommer till arbetet. Att göra sitt jobb och att förbättra sitt jobb.

Internationell uppmärksamhet

Nyligen publicerade den internationella tidskriften Quality Management in Health Care åtta förhandsgranskade artiklar om kvalitetsarbetet i Landstinget i Jönköpings län. Artiklarna är skrivna av 18 olika medarbetare i Landstinget och handlar bland annat om systemförbättringar, konceptet bra mottagning, den lyckade influensavaccineringen i länet och om mag/tarmenheten i Eksjö, som fick priset Guldskalpellen i höstas. 
 

– Tidskriften ville göra nästan ett helt jönköpingsnummer, berättar Bo-Eric Malmvall. De har kommit till oss inte tvärtom. Det är en ansedd tidskrift bland de som arbetar med kvalitetsförbättringar i vården.

Professor Duncan Neuhauser från Universitetet i Cleveland och Boel Andersson-Gäre har varit ansvariga redaktörer för jönköpingsnumret.

Eksjö-läkare doktorerar

En av författarna är Martin Rejler, ST-läkare på medicinkliniken, Höglandssjukhuset i Eksjö. Han har fått del av Futurums forskningsmånader och hoppas på ett doktorandstipendium.
– Mitt ämne är förbättringskunskap. Hittills ett ovanligt ämne i Sverige för en avhandling, säger Martin Rejler.
 

Martin arbetar på den prisbelönade mag/tarmenheten. Han studerar vilka kvalitetsmått som kan vara relevanta att använda vid behandling av patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar. Hur arbetet kan systematiseras. Vad patienterna får ut av vården och vad skattebetalarna får för pengarna.

– Mina studier ligger i gränslandet mellan verksamhetsutveckling och forskning. Det passar väl på den här typen av sjukhus och inställningen på kliniken är positiv. Det är aldrig några sura miner när jag vill vara ledig för forskning, säger Martin Rejler.

Lärande och förnyelse som forskningsprofil

Som om detta inte vore nog har Landstinget tillsammans med fyra andra parter skapat en multiprofessionell forskargrupp, Kollegium Qulturum. Den består av nationella och internationella forskare inom områdena pedagogik, informatik, organisations- och ledarkunskap.


Kollegium Qulturum ska vinna kunskap ur och vidareutveckla de erfarenheter som har erhållits under tio års utvecklings- och förbättringsarbete, som har drivits av Qulturum, Landstingets utvecklingsenhet. Qulturum har totalt utbildat 3 500 medarbetare och 500 team, från Landstinget i Jönköpings län, men även från andra landsting och kommuner, efter sin modell för livslångt lärande och ständiga förbättringar.

Nu är "lärande och förnyelse" ett eget tvärprofessionellt forskningsprofilområde i den fortsatta utvecklingen.

Kollegium Qulturum har sökt 18,8 miljoner kronor hos Vinnvård för projektet "Bridging the Gaps". Syftet är att hitta nya samverkansformer mellan forskning och praktik, som kan bygga broar över det gap som finns idag.

Huvudsökande är Qulturum och Futurum. De andra sökandena  är Växjö Universitet, Högskolorna i Jönköping, Uppsala Clinical research Center, UCR, som är ett samarbete mellan Uppsala Universitet och Landsting, Linköpings Universitet samt Dartmouth Medical School.

Vinnvård avgör om projektet ska få pengar tidigast på försommaren. Vinnvård är ett nytt forskningsprogram i samverkan mellan Vinnova, Vårdalstiftelsen och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting.

Kvalitetsresan vetenskapligt granskad

I en av artiklarna i Quality Management granskas Landstingets modell för kvalitetsarbete ur ett patientperspektiv. Den är skriven av Anthony Staines från Universitetet i Lyon, som även arbetar med certifieringar av sjukhusen i Schweiz, och doktor John Övretveit från Karolinska Institutet. 
 

Deras huvudtes är att det krävs uthållighet i kvalitetsarbetet innan patientresultaten kommer. Det beror på att det finns många trösklar att ta sig över, exempelvis skapa medvetenhet i organisationen om problemen, chefernas vilja och engagemang, frigjorda resurser till förbättringsarbete, utbildning av personal, beslut om vad som ska mätas, insamling av data och testning av kvalitetsverktygen.

Det finns inget linjärt samarbete mellan kvalitetsarbete och patientresultat, anser författarna. Men exemplet Landstinget i Jönköpings län visar att med mycket kvalitetsarbete så ligger patientresultaten genomgående på den övre halvan vid en jämförelse med andra landsting och regioner.

De framgångsfaktorer inom Landstinget, som författarna pekar på är frånvaro av omorganisationer, stabilt ledarskap, kvalitet som affärsidé, ett verkligt, inte bara språkligt, engagemang för ständiga förbättringar samt förståelse för systemtänkande.

Fakta Qulturum

Landstingets utvecklingsenhet Qulturum erbjuder stöd i arbetet med att förändra system, snarare än traditionella kurser.
 

Qulturum vill vara en mötesplats för alla som vill vara med och utveckla och förbättra svensk hälso- och sjukvård.

Utvecklingsprogrammen genomförs i nära samarbete med medarbetare inom hälso- och sjukvården – oftast i arbetslag där alla yrkeskategorier är representerade. plus.rjl.se/qulturum (nytt fönster).

Fakta Futurum

Futurum – akademin för hälsa och vård, Landstinget i Jönköpings län har två huvudsakliga uppgifter:
● Att stimulera och finansiera klinisk forskning och forskarutbildning.
● Att stimulera och underlätta för Landstingets vårdenheter att erbjuda god klinisk praktik för olika studentkategorier.


Från Hälsouniversitet i Linköping kommer studenter från läkarlinjen, barnmorskeutbildningen samt sjukgymnast- och logopedutbildningarna.

Från Hälsohögskolan i Jönköping kommer studenter från sjuksköterskeutbildningen och utbildningar till arbetsterapeut, socionom, ortopedingenjör, biomedicinsk analytiker och medicinsk bildvetare. Från Internationella Handelshögskolan i Jönköping kommer vårdadministratörer.

Futurum arbetar med sju forskningsprofilområden; akuta buk, mag- och tarmsjukdomar, nutrition, barns hälsa och vård, hjärt- och kärlsjukdomar, infektioner, lärande, förnyelse och kommunikation inom hälso- och sjukvård, nack- och ryggsjukdomar samt odontologi.

Primärvårdens FoU-enhet ingår i Futurum. Uppgiften är att stimulera, stödja och underlätta forskning och utvecklingsarbete i primärvården. plus.rjl.se/futurum (nytt fönster)

Fakta mikrosystem

Ett mikrosystem inom hälso- och sjukvården består av den arbetsgrupp som arbetar närmast patienten tillsammans med patienten själv, den teknik man använder, exempelvis IT samt de mål man har för vården. Teorierna bygger på forskning kring enheter, som presterar mycket bra resultat. 
 

När exempelvis ett blodprov ska tas kan medarbetaren göra det på bästa sätt, men samtidigt fundera på hur processen kan förbättras för att minska obehaget för patienten, underlätta den egna arbetsmiljön och se till att svaret blir så säkert som möjligt. Man gör sitt arbete här och nu, men ser också till att det görs bättre imorgon.

TEXT: Olle Hall, 2008

Kontakt

Göran Henriks, Qulturum

Boel Andersson-Gäre, huvudsökande "Bridging the Gaps"

Bo-Eric Malmvall, Futurum

Text till bilden:

Från vänster övre raden: utvecklingsdirektör Göran Henriks, professor Paul Batalden, Dartmouth-Hitchcoch Institute, USA,  produktionschef Henrik Schildt, vårdprocesscentrum Öst i Linköping, Boel Andersson-Gäre, chef på Futurum och landstingsdirektör Sven-Olof Karlsson, Jönköping. Nedre raden: docent Hans Rutberg, chefläkare vid Universitetssjukhuset i Linköping, vårddirektör Tommy Skau, Östergötland, FoU-samordnare Susanne Kvarnström, Östergötland, landstingsdirektör Åke Rosandher, Östergötland och Eva Idvall, docent och forskare vid FoU-enheten i Kalmar.

 

Uppdaterad: 2016-06-09
Rolf Bardon, Qulturum, Verksamhetsnära funktion