Region Jnkpings ln Säker vård - alla gånger
plus.rjl.se/sakervard

Fördjupning av riktlinjen - undernäring

Åtgärdspaketet innehåller åtgärder för att snabbt upptäcka risk för undernäring, utreda identifierade risker, behandla problemet, utvärdera effekter av behandling och kommunicera åtgärderna till nästa vårdgivare. Tillsammans förväntas vidtagna åtgärder att dels förstärka varandras effekt för att motverka risken för undernäring, dels minska effekterna av undernäring. Alla åtgärder ska journalföras löpande.

Riskidentifiering och riskbedömning

Alla patienter ska riskbedömas. Detta ska göras inom ett dygn efter inskrivningen genom en samlad bedömning av olika data.

  • Fråga patienten, dennes närstående eller tidigare vårdenhet om:
    1) Har du gått ned i vikt? – Ofrivillig viktförlust oavsett tidsförlopp och omfattning.
    2) Kan du äta som vanligt? – Ätsvårigheter, t.ex. aptitlöshet, tugg- och sväljningsproblem och motoriska funktionsnedsättningar.
  • Mät längd och vikt och räkna ut Body Mass Index. BMI=vikt i kg/längd x längd i m. Patienter under 65 år är underviktiga om BMI är mindre än 20. Patienter över 65 år är underviktiga om BMI är mindre än 22.

Risk för undernäring föreligger om patienten har en eller flera av dessa riskfaktorer. Det är viktigt att påpeka att dessa faktorer bara kan identifiera risken för undernäring. Ett lågt BMI utan viktförlust och ätsvårigheter behöver inte betyda ett behandlingskrävande nutritionsproblem.

Det finns olika formulär för att identifiera och bedöma risken för undernäring, t.ex. NRS-2002 (Nutritional Risk Screening – 2002) eller MUST (Malnutrition Universal Screening Test). De lämpar sig för akutsjukvård. MNA-SF (Mini Nutritional Assessment – Short Form) är anpassat för äldre individer, det vill säga 65 år och äldre. Varje verksamhet kan själv bestämma om man vill använda något av instrumenten. Förutsättningen är att det innehåller en sammanvägd bedömning av viktförlust, ätsvårigheter och BMI.

Utredning

En strukturerad utredning ska göras av patienter som bedöms riskera undernäring för att identifiera om problemet verkligen finns, bedöma undernäringens allvarlighetsgrad och identifiera bakomliggande orsak. Det handlar vanligen om sjukdom eller effekter av behandlingen. Syftet är att ta ställning till vilka åtgärder som är motiverade för den aktuella individen.

Utredning ska vara en teambaserad aktivitet där resultatet av en medicinsk utredning, en omvårdnadsutredning och en nutritionsutredning vägs samman med rehabiliteringspersonalens observationer och analyser. Några problem och symtom som kan medföra ökad risk för undernäring
och som bör identifieras och utredas är:

  • bristande aptit och illamående
  • mag-tarmrelaterade symtom, t.ex. gasbesvär, diarré och magsmärta
  • ökat energibehov vid hög fysisk aktivitet (t.ex. vandrande beteende vid demens), förhöjd muskeltonus (till följd av t.ex. kramper eller skakningar) eller ökat andningsarbete
  • funktionella svårigheter att äta, t.ex. på grund av motoriska handikapp, tugg- och sväljproblem (dysfagi) eller synhandikapp
  • trötthet eller nedsatt motivation, t.ex. på grund av oro och ångest eller depression

Förebyggande och behandlande åtgärder

Åtgärder som syftar till att förebygga och behandla undernäring ska vara evidensbaserade. Alla åtgärder ska journalföras löpande. Patienter som är i riskzonen för att utveckla undernäring eller redan är undernärda bör ha en vårdplan med bland annat planerat nutritionsstöd och ätstödjande åtgärder.

Behandling av undernäring innebär i första hand att öka energiintaget genom att på individuell basis ordinera:

  • energi- och proteinrik kost
  • konsistensanpassad kost
  • extra mellanmål som är energi- och näringsrika
  • näringsdrycker och andra kosttillägg – ordineras med avseende på typ, tid och mängd
  • individuellt anpassad måltidsordning
  • sondmatning och/eller parenteral nutrition till patienter för vilka oral tillförsel inte täcker behovet

Många personer behöver ätstödjande åtgärder, t.ex. påminnelser och uppmuntran, guidning, hjälp att hälla upp dryck, lägga upp mat på tallriken och dela denna, och vissa behöver matas eller få äta i en anpassad måltidsmiljö. Vidare kan sittställningen behöva anpassas.

En förutsättning för den bästa möjliga effekten är att dessa individuella åtgärder också kompletteras med generella åtgärder, som sammanfattningsvis består av:

  • regelbunden utbildning av den patientvårdande personalen om risken för och konsekvenserna av undernäring och om åtgärder för att förebygga och behandla undernäring.
  • fortlöpande prevention och behandling av vårdkomplikationer som kan medföra en ökad risk för undernäring, t.ex. inflammation och ätsvårigheter.
  • en god måltidsordning som erbjuder mellanmål mellan huvudmålen och som innebär att nattfastan inte överskrider 11 timmar. Nattfasta är tiden mellan det sista målet på kvällen och det första på morgonen.
  • kost som håller hög sensorisk kvalitet och fyller de nationella kvalitetskraven på innehåll av energi och näringsämnen och som kan anpassas efter olika medicinska eller individuella behov och önskemål.

Dokumentation

Riskbedömning, utredning, förebyggande och behandlande åtgärder och resultat ska journalföras enligt patientdatalagen. En korrekt dokumentation är viktig för patientsäkerheten. Den är dessutom en förutsättning för att kunna kvalitetssäkra tillämpade åtgärder.

Uppföljning

Upprepa bedömningen av risk för undernäring så snart patientens tillstånd förändras. Insatta åtgärder ska följas upp kontinuerligt. Inom den slutna akutsjukvården ska vikten mätas minst en gång per vecka.

Information och informationsöverföring

Patienten och närstående ska vara delaktiga i vården. I dialog med patienten och dennes närstående förklaras och diskuteras risker och åtgärder för att förhindra uppkomsten av och för att behandla undernäring. Det är viktigt att all personal är lyhörd för varje patients individuella behov och önskemål och att denne medverkar i de aktuella åtgärderna. Förutsättningen för ett gott resultat är att patienten accepterar de förebyggande och behandlade åtgärderna.

Informera och rapportera till eventuella övriga vårdenheter om aktuella förebyggande och behandlande åtgärder.

Område 9: Förebygg undernäring i samband med vård

Uppdaterad: 2014-08-28
Michaela Brusberg, Primärvård gemensamt, Vårdcentralerna Bra Liv