Region Jnkpings ln Smittskydd och vårdhygien
plus.rjl.se/smittskydd

ESBL-bildande tarmbakterier (Enterobacteriaceae), läkarinformation, Landstinget i Jönköpings län

Anmäls endast av det mikrobiologiska laboratoriet. Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad.

 Obs! För ESBLCARBA-producerande bakterier - se separat smittskyddsblad.

Vad är ESBL?

ESBL - extended spectrum betalactamases - är en grupp enzymer som bryter ner betalaktamantibiotika (penicilliner och cefalosporiner). ESBL-produktion delas upp i ESBLA eller ESBLM av det mikrobiologiska laboratoriet men för behandlande läkare handläggs de på samma sätt. Enzymerna finns hos gramnegativa tarmbakterier, oftast E. coli eller Klebsiella pneumoniae. Själva enzymerna orsakar ingen sjukdom. ESBL-bildande bakterier är sjukdomsframkallande i samma grad som icke ESBL-bildande bakterier och kan således orsaka allt ifrån nedre urinvägsinfektion till allvarlig sepsis. Bärarskap utan kliniska symtom är vanligast. Det är om/när en infektion väl utvecklats och antibiotikabehandling krävs som antibiotikaresistensen föranleder andra behandlingsval. ESBL-bärarskap får aldrig fördröja eller förhindra att patienten får det omhändertagande som hans eller hennes tillstånd kräver.

 1. Diagnostik

ESBL-producerande Enterobacteriacae identifieras i första hand med bakteriologisk odling och sedvanlig resistensbestämning.

2. Smittvägar

Smittvägen är vanligtvis fekal-oral, via händerna eller livsmedel och vatten. Utlandsresor utgör en risk för smitta eftersom ESBL-producerande bakterier oftare förekommer utomlands. I vårdmiljö kan patienter förutom i tarmen också vara koloniserade med ESBL-producerande bakterier i luftvägar, urinvägar eller sår och således utgöra en risk för direkt och indirekt kontaktsmitta.

3. Bärarskap

ESBL-producerande bakterier koloniserar tarmen kort efter fekal-oral smitta. Det finns få studier angående duration av bärarskap men i en svensk studie var 40 % av personerna fortfarande bärare efter ett år. Bärarskapet kan bli långvarigt och det finns ingen accepterad rutin för att med säkerhet avgöra när en person inte längre är bärare. Kontroll av avföringsprov behövs oftast inte.

4. Patienten - åtgärder vid nytt fall

Patienten ges inga förhållningsregler enligt smittskyddslagen och har ingen infomationsplikt gentemot anhöriga, arbete eller skola/barnomsorg.

  • Informera patienten noggrant om vikten av att meddela nya vårdgivare (hälso- och sjukvård, kommunal vård och tandvård) om ESBL-bärarskap när antibiotikabehandling, sjukhusvård eller kirurgiskt ingrepp är aktuellt. Se även patientinformationsbladet.
  • Vid behov av antibiotikabehandling kan infektionsläkare kontaktas för diskussion om antibiotikaval.
  • Ta relevanta odlingar innan antibiotikabehandling påbörjas.
  • Journalmärkning enligt lokala rutiner.
  •  Vid diagnosklassificering anges först diagnoskod för typ av infektion, därefter kod för bakterieart och sist U82.2 Resistens pga betalaktamaser med utvidgat spektrum. Om patienten endast har ett bärarskap utan klinisk infektion anges Z22.1 Bärare av andra patogena tarmbakterier.

5. Anmälan

Fynd av ESBL-bildande tarmbakterier i en bakteriologisk odling anmäls av bakteriologiska laboratoriet till smittskyddsläkaren senast dagen efter att bakterierna påvisats. Det krävs ingen klinisk anmälan av behandlande läkare.

6. Kriterier för laboratorieanmälan enligt smittskyddslagen

Misstänkt fall      Inte aktuellt
Bekräftat fall      Ett laboratorieverifierat fall av ESBL-producerande Enterobacteriaceae /ESBLA eller ESBLM)

Ytterligare information finns på:

www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/esbl/

 

Adressen till Smittskyddsläkaren i ditt län är Smittskydd Vårdhygien, Länssjukhuset Ryhov, 551 85 Jönköping. Telefon kontorstid 036-32 23 34.
 

Ansvarig

Peter Iveroth
smittskyddsläkare

036-32 23 34

Version

Reviderat

2013-03-27

Fastställt

2013-01-23

Uppdaterad: 2013-04-02
Birgitta Isaksson, Folkhälsa och sjukvård, Verksamhetsnära funktion