Region Jnkpings ln Smittskydd och vårdhygien
plus.rjl.se/smittskydd

Amöbainfektion, läkarinformation

Amöbainfektion (Entamoeba histolytica)

Anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom. Smittskyddsläkarnas information. (BS)


1. Laboratoriediagnostik

För diagnostik tas fecesprov till mikroskopi (cystor och maskägg) enligt lokala laboratorieanvisningar. Upprepad provtagning ger fler positiva fynd än enstaka prov. Vid stark klinisk misstanke på amöbadysenteri utan fynd av cystor rekommenderas undersökning av färsk feces för påvisning av trofozoiter. Serologi är användbar vid invasiv sjukdom.

Med mikroskopi kan man ej differentiera mellan cystor av den patogena Entamoeba histolytica och den apatogena Entamoeba dispar. Endast fynd av trofozoiter med intracellulära erytrocyter indikerar E. histolytica. På sektionen för parasitologisk diagnostik på Smittskyddsinstitutet (SMI), Stockholm, kan speciesdifferentiering utföras med hjälp av PCR-teknik. Studier både i Sverige och utomlands har visat att E. dispar, som är betydligt vanligare än E. histolytica, svarar för ca 90 % av diagnostiserade E. histolytica/dispar fall.

2. Smittvägar

Fekal-oral smitta. Fekalt förorenade livsmedel och vatten är möjliga smittvägar (fr.a. Asien, Afrika, Latinamerika). Kan också smitta via händer eller fekalt förorenade föremål.

3. Inkubationstid

Troligen beroende av smittdos. Några dagar upp till månader, vanligen 2 – 4 veckor.

4. Patienten

Följande rekommenderas i avvaktan på förenklad diagnostik, som kan skilja mellan den patogena E. histolytica och den apatogena E. dispar. Det syftar till att undvika en överbehandling av ofarlig E. dispar, men samtidigt till att undvika en underbehandling av E. histolytica när risker för den smittade själv eller dennes omgivning kan föreligga.

Personer med symtom som föranlett provtagning för misstänkt amöbainfektion och med fynd av cystor eller trofozoiter behandlas med antibiotika liksom asymtomatiska cystbärare bland deras närkontakter. Enbart fynd av cystor vid rutinkontroll hos symtomfri person (oftast E. dispar) motiverar som regel ej behandling. För val av antibiotika, konsultera v.b. infektionsspecialist. Minst ett kontrollprov bör tas, tidigast en vecka efter avslutad behandling.

Hygienråd som vid fekal-oral smitta (om behandling ges), se patientinformation. Amöbainfektion klassas ej som allmänfarlig, varför besök och medicin ej är kostnadsfria och avstängning enligt smittskyddslagen ej kan komma ifråga. Normalt kan stabilt symtomfri patient även med riskyrke arbeta som vanligt. Avstängning kan göras av miljö- och hälsoskyddsförvaltningen/motsvarande enligt livsmedelslagen. Förskolebarn med diarré ska inte vistas på daghem. Bassängbad skall undvikas tills man är helt symtomfri.

5. Smittspårning/Åtgärder (endast aktuellt när E. histolytica bedöms föreligga)

Fråga efter utlandsresa, tidpunkt, resmål, daghemskontakt, symtom hos andra i familjen/omgivningen. Telefonanmäl till smittskyddsenheten vid misstanke om vattenburen smittspridning och vid ansamlig av fall. Provta symtomatiska hushållskontakter och daghemskontakter eller andra misstänkt smittade. Behandla påträffade bärare. Vid misstanke om inhemsk livsmedelsburen/vattenburen smitta, kontakta kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltning/motsvarande.

6. Anmälan

Anmäls till Smittskyddsläkaren och Smittskyddsinstitutet (SMI) på därför avsedd blankett (http://www.sminet.se/) senast dagen efter diagnos. Telefonanmälan till Smittskyddsläkaren om utbrott befaras.

7. Kriterier för klinisk anmälan enligt smittskyddslagen.

Laboratorieverifierade fall av E. histolytica. Asymtomatiska fall av cystbärarskap anmäls inte om E. dispar bedöms föreligga.


 

 

 

Ansvarig

Peter Iveroth
smittskyddsläkare

036-32 23 34

Version
 

Reviderat
 

Fastställt
2005-08-24

Uppdaterad: 2014-07-11
Birgitta Isaksson, Folkhälsa och sjukvård, Verksamhetsnära funktion