Region Jnkpings ln Folkhälsa
plus.rjl.se/folkhalsa

Psykisk hälsa

Sektion Folkhälsa arbetar med psykisk hälsa. Psykisk hälsa handlar om hur människor ska uppleva sin tillvaro som meningsfull, använda sina resurser väl, vara delaktiga i samhället och ha förmåga att hantera livets vanliga motgångar.

Hälsogapet mellan olika samhällsgrupper ökar vilket gör att insatserna för psykisk hälsa måste vara både generella, befolkningsinriktade  men även riktade till riskgrupper. Sektion Folkhälsa arbetar för att förebygga psykisk ohälsa i samverkan med andra aktörer.

Insatser/metoder som pågår för barn och unga

 

DISA (din inre styrka aktiveras)

DISA är en generell metod som vänder sig till flickor och pojkar från skolår 7 och uppåt för att förebygga stress och psykisk ohälsa.
Skolpersonal utbildas till handledare i DISA i syfte att stärka den psykiska hälsan bland eleverna. Eleverna får verktyg för att kunna minska sin stress, öka sin koncen-trationsförmåga samt öka sin förmåga att hantera tankar och känslor.DISA (nytt fönster)

Mindfulness i skolan (medveten närvaro)

Mindfulness är en forskningsbaserad metod som ökar den medvetna närvaron och som bl.a. bidrar till minskad stress och oro, ökar förmågan att hantera känslor samt ger ökat fokus och koncentrationsförmåga. 
Utbildningen vänder sig till dig som möter barn och ungdomar 4-18 år. Mindfulness i skolan kan även användas på fritidshem, ungdomsmottagningar m.m.
Utbildare: Mindfulnessinstruktör Anne Wilderoth.
Tel: 010-243 50 28. Mindfulness (nytt fönster)

Vem är jag?

Vem är jag?  är en arbetsbok om självbild och identitet och vänder sig till barn och ungdomar från förskolan till gymnasiet. Boken innehåller övningar att använda i gruppform.
Vem är jag? - en arbetsbok om identitet och självbild på Barndialogens webbplats (nytt fönster)

Dansa utan krav!

Dansa utan krav är ett dansprojekt för tjejer 13-19 år, som dansar för att må bättre. Danstillfällena innehåller uppvärmning, danskoreografi, eget skapande, avslappning och reflektion.
Dansa utan krav! på Barndialogens webbplats (nytt fönster)

More to life-caféer

Mötesplatsen More to life-caféer är för unga  mellan 20 och 29 år och som vill få ut mer av livet. Träffarna sker i grupp och berör ämnen som  mat och fysisk aktivitet. Vi tar upp relationer och livskvalitet, hur man bryter invanda mönster och hur man blir medveten om förbättringar. Det presenteras verktygen hur man går från ord till handling och sätter upp mål i livet.
More to life-caféer, 1177 Vårdguiden (nytt fönster)

A perfect Lover

A perfect lover är en teatermonolog om att göra debut till varje pris. Vem är man när man älskar och vem vill man vara? Hur skapas sexuell identitet i mötet med andra? Pjäsen är tänkt att fungera som ett komplement till sex- och samlevnadsundervisningen på gymnasiet och är en unik och uppskattad pjäs som berör eleverna på djupet och öppnar upp för samtal.
A perfect lover på Barndialogens webbplats (nytt fönster)

Insatser/metoder som pågår för vuxna

 

Självhjälpsgrupper

Metoden självhjälpsgrupper utgår ifrån tron på människors egen kraft, vilja och förmåga till förändring. Värdegrunden för självhjälpsgruppen är tre ord: Frivillighet - baseras på individens egen vilja, Likvärdighet - på samma nivå, Ömsesidighet - delar ömsesidigt erfarenheter, alla har något att ge.
Projekt självhjälpsgrupper 2015 - 2016 (nytt fönster)

Existentiell folkhälsa

Existentiella frågor handlar om hur vi tänker, känner och handlar i våra liv. Vårt förhållningssätt har betydelse för hur vi mår fysiskt och psykiskt och påverkar hur vi uppfattar livet. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) finns det åtta dimensioner som påverkar vår existentiella hälsa.
Hopp och optimism – optimism beträffande sig själv och sin familj men även samhället och världen
Vänlighet mot andra – inkluderar även vikten av att vara vänlig mot sig själv
Inre frid – i motsats till vrede och aggressivitet. Det går att se skillnader mellan unga och gamla där den inre friden verkar öka med ålder. Att kunna försona sig med sig själv och hitta ett inre lugn.
Andlig styrka - varifrån kommer den inre andliga styrkan, utifrån människan själv, från gud eller från meditation och bön.
Upplevelse av förundran – stora och små ting såsom universum, andra människor, måla eller en fysisk prestation
Kontakt med en andlig entnicitet eller kraft – ateisterna upplevde detta exkluderande. Hur man tolkade perspektivet skilde sig mycket åt
Helhet och integration – svårigheter med definition och gränsdragningar mellan medvetande, kropp och själ.
Kontroll – kan ha en liten grad av kontroll beträffande dagliga beslut och val, känslor och andligt utövande. Ibland är kontrollen kopplat till ödet och upplevs som förutbestämt där människors svårigheter kan vara helt utanför deras kontroll. Avsaknaden av kontroll relaterades ofta till samhället och sociala strukturer
Existentiell folkhälsa

Äldres psykiska hälsa

 

Våld i nära relationer

Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att den skrämmer, smärtar, skadar eller kränker, får personen att göra något mot sin vilja, eller avstå från att göra något. Våld i nära relationer avser alla typer av våld som förekommer mellan närstående. Det kan vara i en parrelation eller i relationer mellan syskon, i familjen och släktingar. Kännetecken för den här typen av våld är att den utsatte har starka emotionella band och/eller är beroende av förövaren vilket försvårar möjligheterna till motstånd eller att bryta upp. Där våld förekommer i en nära relation påverkas alla parter av det. Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem och forskning visar att människor som lever med våld har en större psykisk och fysisk ohälsa än andra.

Olika former av våld:

Fysiskt våld är varje form av oönskad fysisk beröring och fysisk handling som skadar och orsakar fysisk smärta. Det kan vara allt från slag till knuffar och luggningar.
Sexuellt våld är när någon blir tvingad att delta i eller se på sexuella handlingar mot sin vilja.
Psykiskt våld är kränkningar med ord och handlingar. Psykiskt våld kan ta sig många olika uttryck. Det kan handla om verbala kränkningar, isolering, hot och kontroll av olika slag. Det psykiska våldet kan också vara materiellt som aggressiva handlingar riktade mot materiella ting som skapar oro och rädsla. Det kan även vara utagerande svartsjuka och att bli förföljd/terroriserad av en partner eller före detta partner.
Ekonomiskt förtryck av en närstående ses också som våld. Det kan uttryckas genom ekonomiska hot, begränsningar av gemensamma ekonomiska tillgångar eller att tvinga någon att utföra ekonomiska olagligheter.
Materiellt våld handlar om att våldsutövaren slår i dörrar eller väggar, eller slår sönder saker, på ett sätt som är skrämmande och/eller kränkande. Kan också handla om att våldsutövaren förstör ägodelar som är särskilt viktiga för partnern.
Latent våld Även om fysiska våldshandlingar sällan inträffar kan våldet vara ständigt närvarande i kraft av sin möjlighet. Detta kan uttryckas exempelvis genom kroppsspråk, gester eller uttalanden.
Försummelse kan vara avsiktliga handlingar som kan leda till lidande, ohälsa och sjukdom, så som exempelvis felaktig medicinering eller undanhållande av nödvändig medicin samt att inte få hjälp med hygien eller måltider.

Utsatt för våld eller hot om våld - Vart vänder man sig i Jönköpings län?, 1177 Vårdguiden (nytt fönster)

Insatser sker som regel genom stöd till etablerade stödfunktioner i samhället, till exempel ungdomsmottagningar, skolor, vårdcentraler och kan vara i form av utvecklingsarbete, utbildningar och uppföljningar.

 

Kontakt

Veronica Ottosson
Folkhälsoutvecklare
Region Jönköpings län
010-24 350 38, 070-389 81 42

Uppdaterad: 2017-08-07
Veronica Ottosson, Folkhälsa och sjukvård, Verksamhetsnära funktion