Landstinget i Jnkpings ln Smittskydd och vårdhygien
plus.rjl.se/smittskydd

Blodburen smitta i förskola/skola

Gäller vid infektion med hepatit B, hepatit C och hiv.

Risk för smitta

Hepatit B, hepatit C och hiv smittar inte via kramar, pussar eller tårar. Avföring, urin, kräkning eller nässekret som inte är blodtillblandat smittar inte. Blod på oskadad hud medför ingen smittrisk.

Det finns barn med blodburen smitta som inte är känd inom sjukvården. Därför ska alltid blod betraktas som smittsamt och hanteras enligt riktlinjerna nedan. Åtgärderna vid kontakt med blod i förskola och skola är gemensamma för hepatit B, hepatit C och hiv. Det är därför inte nödvändigt att ha kännedom om vilken blodburen smitta som är aktuell i det enskilda fallet.
Blodlaborationer med humant blod ska inte förekomma inom undervisningen i skolan. 

Åtgärder vid incident med blod

Allt blod betraktas som smittsamt. Använd alltid skyddshandskar.

Stick eller skärskada – skölj rikligt med vatten, desinfektera med handdesinfektionsmedel.

Blod på huden – Skölj rikligt med vatten, desinfektera med handdesinfektionsmedel.

Blodstänk i öga eller mun – skölj rikligt med vatten.

Blod på ytor eller föremål – torka upp med engångsmaterial, desinfektera med ytdesinfektionsmedel, förpacka materialet i plastpåse, förslut väl och släng i vanliga sopor.

Vid incident med blod där blodigt föremål skurit/stuckit genom hud eller när blod kommit i kontakt med slemhinna/sårig hud ska vårdnadshavare till berörda barn omgående kontaktas. Uppmana vårdnadshavaren att kontakta Infektionskliniken som har rutiner för att hantera akuta incidenter med risk för blodburen smitta. Det innebär bedömning, provtagning och eventuell medicinsk behandling. Kontakten ska tas inom ett dygn, dagtid.

Telefonnr infektionsjouren Infektionskliniken Jönköping 036-32 90 95

Förskolechef och skolhälsan (om sådan finns tillgänglig) kontaktas också omgående. Skolhälsan dokumenterar händelsen och skriver avikelserapport enligt lokal rutin.

 

Handläggning inför start i förskola – vem gör vad? 

Det är önskvärt med god framförhållning eftersom det kan finnas behov av information och ibland erbjudande av vaccination mot hepatit B.

Behandlande läkare

  • Ska informera vårdnadshavare om att denne inför förskolestarten bör informera förskolechef om att barnet har en blodburen smitta. Samråd kan ske mellan vårdnadshavare, behandlande läkare och smittskyddsläkare om vem som ger informationen.
  • Ska i god tid informera smittskyddsläkare om att förskolestart planeras.

Vårdnadshavaren

  • Bör inför förskolestarten informera förskolechef om att barnet har en blodburen smitta. Vilken blodburen smitta som är aktuell behöver inte uppges. Samråd ska ske mellan vårdnadshavare, behandlande läkare och smittskyddsläkare om vem som ger denna information.
  • Vid byte av förskola bör vårdnadshavaren meddela i god tid så att motsvarande förberedelser kan göras.

Smittskyddsläkare

  • Kan, i samråd med behandlande läkare, bistå med information till vårdnadshavare, förskolechef och personal på förskolan.
  • Vid hepatit B-smitta ska smittskyddsläkaren ta ställning till om det är aktuellt med vaccination till övriga i barngruppen och personal.
  • Informerar förskolechef om smittan utan att röja barnets identitet, om vårdnadshavaren önskar det.
     

Förskolechef

  • Samråder med vårdnadshavare och vid behov även med smittskyddsläkare om förskoleplaceringen. Samråd bör även ske om någon övrig personal ska informeras om barnets smitta.
  • Ansvarar för att all personal har kunskap om blodburen smitta och att skriftliga rutiner finns.
  • Vårdnadshavare till andra barn i gruppen informeras enbart då hepatit B-vaccination blir aktuell. Smittskyddsläkaren ansvarar för denna information utan att barnets identitet röjs.
  • Så snart förskolechef får kännedom om att ett nytt barn planeras börja i förskolegrupp med känd hepatit B-smitta, ska förskolechef i samråd med smittskyddsläkare, informera vårdnadshavare om erbjudande av vaccination.

 

Handläggning inför skolstart – vem gör vad? 

Det är önskvärt med god framförhållning eftersom det kan finnas behov av information. Vaccination mot hepatit B är endast aktuellt i undantagsfall.

Behandlande läkare

  • Ska informera vårdnadshavare om att rektor i god tid inför skolstart bör meddelas att eleven har en blodburen smitta. Samråd bör ske mellan vårdnashavare, behandlande läkare och smittskyddsläkare om vem som ger informationen.
  • Ska informera vårdnadshavare om att skolhälsan måste informeras. Samråd bör ske mellan vårdnadshavare och behandlande läkare om vem som informerar.
  • Bör informera smittskyddsläkare om skolstarten.

Vårdnadshavaren

  • Ska informera skolhälsan. Samråd bör ske mellan vårdnadshavare och behandlande läkare om vem som informerar.
  • Bör inför skolstart meddela rektor att barnet har en blodburen smitta. Vid behov kan samråd ske mellan vårdnadshavare, behandlande läkare och smittskyddsläkare. I de fall då vårdnadshavaren önskar att rektor informeras utan att elevens identitet röjs, är det lämpligt att informationen lämnas av skolhälsan.
  • Vid byte av skola bör vårdnadshavaren i god tid meddela behandlande läkare, så att motsvarande förberedelser kan göras i den nya skolan.

Smittskyddsläkare

  • Kan i samråd med behandlande läkare, bistå med information till vårdnadshavare och rektor.

Rektor

  • Samråder med vårdnadshavare och smittskyddsläkare om någon i skolpersonalen behöver informeras.
  • Rektor är ansvarig för att all personal har kunskap om blodburen smitta och att skriftliga rutiner finns.
  • Vårdnadshavare till andra elever i klassen informeras inte.

Skolhälsan

  • Kan ge allmän information till personal om blodburen smitta och kan vara ett stöd för elev och vårdnadshavare.
  • I de fall vårdnadshavaren önskar att rektor informeras utan att elevens identitet röjs, kan skolhälsan ge denna information.

 

Medicinsk information 

Barn med hepatit B, hepatit C eller hiv har vanligen inga symtom av sin infektion. Enstaka barn behöver medicinsk behandling. De har regelbundna besök hos sin behandlande läkare. 

Hepatit B
Hepatit B smittar via blod, från mor till barn vid förlossning och sexuellt.

I världen har hepatit B stor spridning. I vissa delar av Afrika och Asien är 10-20% av befolkningen kroniska smittbärare. Siffran i Sverige är under 1%. Det finns bra vaccin mot hepatit B och i många länder inkluderas numera detta vaccin i barnvaccinationsprogrammet. I Jönköpings län erbjuds vaccinet i samband med barnvaccinationsprogrammet till självkostnads pris sedan 2006. I Sverige rekommenderas förebyggande vaccin till grupper med högre risk än andra att utsättas för hepatit B-smitta; familjemedlemmar samt sexualpartners till smittade, intravenösa missbrukare, sjukvårdspersonal, barn och vårdare som vistas i samma grupp inom barnomsorgen som smittade barn (<6 år). Vaccinet kan med god effekt ges till personer som nyss utsatts för smitta för att undvika smittöverföring.

Hepatit B-virus kan läka ut spontant. Framför allt om smittan sker i vuxen ålder. Kroniskt bärarskap innebär en risk att infektionen med tiden orsakar leverinflammation med skrumplever och förhöjd risk för levercancer. Många smittade förblir dock symtomfria smittbärare. Mediciner som dämpar inflammationen finns.

Hepatit C
Hepatit C smittar via blod. Till skillnad från hepatit B sker sällan smitta vid förlossning eller sexuellt.

Hepatit C-virus kan läka ut spontant, men de flesta smittade blir kroniska bärare. Kroniskt bärarskap innebär en risk att infektionen med tiden orsakar en leverinflammation med skrumplever och förhöjd risk för levercancer. Många smittbärare är symtomfria. Precis som hepatit B har hepatit C stor spridning i världen, men förekomsten i Sverige är låg. Det finns medicinsk behandling och många botas från sin infektion och blir smittfria. Vaccin finns inte.

HIV
Hiv smittar via blod, från mor till barn vid förlossning eller amning och sexuellt.

Hiv är ett virus som orsakar en immunbristsjukdom. Ingen spontan läkning sker. Under många år är den smittade helt symtomfri, men med åren ökar risken att utveckla svåra infektioner om ingen behandling sker. Medicinsk behandling finns och insätts tidigt för att undvika sjukdomsutveckling. Vaccin saknas.

Lagar och föreskrifter 

Smittskyddslagen
Hepatit B, Hepatit C och HIV klassas enligt smittskyddslagen som allmänfarliga sjukdomar (SFS2004:168). Detta innebär att den smittade måste följa de förhållningsregler som den behandlande läkaren meddelar med stöd av smittskyddslagen.
Observera! Vid incident träder den smittades eller vårdnadshavarens upplysningsplikt in enligt smittskyddslagen.

Offentlighets- och sekretesslagen
Enligt offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400) krävs vårdnadshavarens eller den unges medgivande för informationsutlämnande till förskola och skola.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter
Förskola och skola omfattas av Arbetsmiljöverkets föreskrift Skydd mot blodsmitta (AFS 1986:23), vilket innebär skyldighet att ha rutiner för incidenter som innebär risk för smittöverföring under skoltid.

 

Referenser

Folkhälsomyndigheten, Smittsamma sjukdomar, www.folkhalsomyndigheten.se

Smittskyddslagen (SFS 2004:168)

Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400)

Mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan, överkänslighet, AFS 2012:7, Arbetsmiljöverket, http://www.av.se/lagochratt/afs/afs2005_01.aspx

Rekommendationer för profylax mot hepatit B, www.socialstyrelsen.se

 

Ansvarig

Ing-Marie Einemo
Smittskyddssjuksköterska

036-32 23 04

Version

2014-11-10

Fastställt

2012-02-21

 

Dela denna sida:

Facebook Epost Twitter Pusha Delicious Google Vad är det här?
Uppdaterad: 2014-11-10
Ing-Marie Einemo, Folkhälsa och sjukvård, Landstingets kansli