Region Jnkpings ln Region Plus
plus.rjl.se för vårdpersonal, samverkanspartners m.fl.

Administrering

Innehåll:


En sjuksköterska, läkare eller tandläkare som iordningställt ett läkemedel har själv ansvaret för administreringen av läkemedlet till patienten (SOSFS 2000:1, 4 kap. 1§)

Om det är nödvändigt till följd av tekniska krav, sterilitetskrav eller liknande, får en annan sjuksköterska, läkare eller tandläkare än den som iordningställt ett läkemedel ta ansvar för att administrera det till patienten (SOSFS 2000.1 4 kap 2§).

Ansvarsfördelning och tillvägagångssätt vid administrering av patientdos ska klart framgå av den lokala rutinen för läkemedelshantering.

Sjukhusfysiker får administrera patientdos av perorala radioaktiva läkemedel och sjukgymnast får administrera läkemedel som ska ges till patient i samband med fysioterapi. Biomedicinsk analytiker får administrera läkemedel till patient i samband med blodtappning eller provtagning.

Studerande som genomgår verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom hälso- och sjukvården får administrera läkemedelsdos till patient under tillsyn av sådan hälso- och sjukvårdspersonal som har befogenhet att iordningställa patientdos enligt gällande författning.

Inom annan hälso- och sjukvård än sluten vård och ambulanssjukvård kan sjuksköterska delegera administrering av läkemedelsdos till patient åt annan befattningshavare endast under förutsättning att det är förenligt med god och säker vård av patienten. Se punkt 1.9.

Läkemedelsintag ska fördelas så jämnt som möjligt över dygnet. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att intervallet mellan dagens sista och påföljande dags första doser inte blir för stort. Följande tider rekommenderas för intagning av läkemedel:
klockan 08 vid dosering 1 gång dagligen
klockan 08 och 20 vid dosering 2 gånger dagligen
klockan 08, 14 och 20 vid dosering 3 gånger dagligen.
I många fall krävs andra tider för intag. Detta bör framgå tydligt av läkarordinationen.

Tips för iordningställande och administrering av läkemedel

Identitetskontroll

Den som administrerar läkemedel är enligt gällande författning skyldig att förvissa sig om att rätt patient får rätt läkemedel vid rätt tidpunkt. Kontroll av rätt patient kan ske genom identitetsband eller genom att patienten själv uppger sitt namn. Inom kommunal vård och primärvård ska arbetsbeskrivning för identifiering av patient/boende finnas beskrivet i den lokala rutinen för läkemedelshantering.

Signering

Varje administrerad läkemedelsdos inom sluten vård ska signeras i ordinationslistan.

Inom öppen vård ska de delar av patientens läkemedelshantering som inte är egenvård, signeras på signeringslista. Det är viktigt att det i efterhand går att konstatera att den boende fått rätt läkemedel vid rätt tidpunkt och på rätt sätt. Signeringslistan räknas som journalhandling och ska enligt patientdatalagen (2008:355 kap 3 §17) sparas i 10 år efter sista anteckningen, om inget annat anges i lokala rutiner.

Omedelbart före administrering av parenteralt läkemedel ska den som sätter en infusion eller ger en injektion kontrollera, att förpackningen inte skadats och att lösningens utseende inte avviker från det normala. Under droppets gång bör dropphastigheten kontrolleras, eftersom den kan ändras. Samma infusionsflaska/påse får användas högst 12 timmar.
Insticksstället bör inspekteras minst en gång per arbetspass. En venkateter ska ligga inne kortast möjliga tid och bör bytas regelbundet (48-72 timmar). Mycket svårstuckna patienter och barn kan ha katetern längre om det ser oretat ut. För detaljerade anvisningar, se Vårdhandboken. Överflyttning av aggregat ökar alltid risken för mikrobiologisk kontamination. Infusionsaggregaten bör bytas med aseptisk hantering varje dygn. För märkning av infarter, se Vårdhandboken

Information och uppföljning

Vid överlämnandet ska patienten få relevant information om läkemedlet, t ex om hur det ska intas (under tungan, till/mellan måltider). Tabletter och kapslar bör alltid intas med minst ett halvt glas vätska och inte i liggande ställning. Varje tillfälle måste tas tillvara för att utbilda och motivera patienten för sin fortsatta behandling. Den ansvariga sjuksköterskan ska göra sig underrättad om både positiva och negativa effekter av läkemedlet men också om det finns några problem i samband med intaget (smak, sväljbarhet etc).

I de fall en patient inte fått en ordinerad läkemedelsdos ska detta dokumenteras i originalhandling tillsammans med orsaken till utebliven administrering. Detta är viktigt, för att behandlande läkare ska få kännedom om eventuella problem med medicinintaget och kunna ta ställning till fortsatt terapi.
I särskilda boendeformer och hemsjukvård bekostar den enskilde själv sina läkemedel. Då den enskilde inte kan eller vill betala för ordinerade läkemedel ansvarar sjuksköterskan för att ge information om risker och konsekvenser av utebliven läkemedelsbehandling till patient eller, då det inte är möjligt, till närstående. Information till närstående ges efter medgivande från patienten. Då det inte är möjligt att inhämta medgivande ska en menprövning ske innan närstående informeras. Då den enskilde har förvaltare alternativt god man som har uppdrag att svara för ekonomi ska denne informeras om att läkemedel inte betalats. Förvaltare samt god man med uppgift att sörja för person ska informeras om risker och konsekvenser med utebliven läkemedelsbehandling. Sjuksköterskan ansvarar för att läkaren snarast underrättas om utebliven läkemedelsbehandling. Läkaren ska dokumentera uppgiften i patientjournalen. I omvårdnadsjournalen ska sjuksköterskan dokumentera vilken information som givits samt vilka personer som fått informationen.

Självmedicinering

I sluten vård överlämnas läkemedel i regel för ett intagningstillfälle åt gången.
För att träna eget läkemedelsansvar kan patienten i vissa fall självständigt få sköta sin medicinering under vårdtiden, s.k. självmedicinering. För att självmedicinering ska kunna tillämpas på vårdenheten ska lokala rutiner, godkända av verksamhetschefen, finnas utarbetade. Rutinerna ska beskriva hur bedömning görs, hur patienten informeras, hur uppföljning sker och hur det dokumenteras. Se samverkansrutiner Praktisk tillämpning av Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård SOSFS 2009:6. Det ska, i anslutning till patientens sängplats, finnas ett låsbart skåp (garderob, sängbordslåda etc.), där patientens läkemedel kan förvaras under vårdtiden. För mer information, se Självmedicinering på sjukhus.

Riklinjer för läkemedelshanetring

Denna sida ingår i Riktlinjer för läkemedelshantering

Mer information

Självmedicinering på sjukhus

Uppdaterad: 2017-06-21
Kristin Krigsman, Läkemedelsförsörjning, Verksamhetsstöd och service