Region Jnkpings ln Region Plus
plus.rjl.se för vårdpersonal, samverkanspartners m.fl.

Ordination av läkemedel

Innehåll:



Bestämmelser om läkares, tandläkares, legitimerade tandhygienisters och barnmorskors behörighet att ordinera läkemedel finns i 2 kap. 3,4 och 6-10 §§ Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit.

Bestämmelser om sjuksköterskors behörighet att ordinera läkemedel finns i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2001:16) om kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel. Bestämmelser om sjuksköterskors behörighet att ordinera läkemedel avsedda för vaccination finns i 10§ nedan (SOSFS 2000:1, 3 kap. 10§).

Läkemedel ska normalt ordineras skriftligt. En korrekt angiven skriftlig ordination är en förutsättning för att undvika förväxlingar och feldoseringar.

Följande ordinationstyper finns:

  • Stående ordination, som antingen är en kontinuerlig ordination eller en ordination vid behov och avser en planerad behandling.
  • Med tillfällig ordination menas ordination av läkemedel som ges vid ett enstaka behandlingstillfälle.
  • Ordination genom skriftliga generella direktiv.

Läkemedelsordinationen ska omfatta:

  • läkemedlets namn
  • läkemedelsform
  • styrka
  • administrationssätt
  • dosering i antal eller volym per doseringstillfälle
  • doseringsintervall/tidpunkter för administrering

I de fall det är nödvändigt för att ordinationen av ett visst läkemedel ska bli entydig får doseringen enligt författningen anges som mängd verksam substans per läkemedelsdos. Sådana läkemedel ska finnas förtecknade i den lokala rutinen för läkemedelshantering.
För att undvika missförstånd kan den som ordinerar i mängd verksam substans även ange antal eller volym per doseringstillfälle.
Om nödvändiga anvisningar av betydelse för ordinationen av utrymmesskäl inte får plats i ordinationshandlingen, kan där hänvisas till fastställda behandlings- eller spädningsscheman.
I ordinationssammanhang ska förkortningen för internationella enheter alltid skrivas som E med hänsyn till risk för feltolkning.

Ordinationslista

Inom sluten vård ska läkemedelsordinationerna föras in i en särskild ordinationshandling. Den som ordinerar läkemedel ska med sitt signum i ordinationshandlingen bekräfta varje ordination och ändring av tidigare införda ordinationer (SOSFS 2000:1 3 kap. 3§).

Inom sluten vård ska alla ordinationer anges i en särskild ordinationshandling, ordinationslista, som kan vara elektronisk eller av papper. Ordinationslistan ska ge en samlad bild av patientens ordinerade och tillförda läkemedel. Hänvisning kan göras till behandlingsschema (t ex diabetes- eller cytostatikalista) och dessa ska finnas angivna i vårdenhetens lokala rutin för läkemedelshantering.
Detta innebär att:

  • såväl stående som tillfälliga ordinationer återfinns på samma dokument.
  • ordinationslistan utgör både ordinationshandling och dispenseringsunderlag.
  • ordinationslistan är verifikationen för utförd läkemedelsbehandling.

Det förekommer att patienter flyttas mellan olika vårdenheter inom ett sjukhus och därför är det nödvändigt att rutiner för ordinationshandlingarna utformas enhetligt inom sjukhuset.
Manual för Cosmic Läkemedel finns utarbetade inom Region Jönköpings län och ska vara väl kända av vårdenhetens läkare och sjuksköterskor eller motsvarande. Vid överflyttning från en vårdenhet till en annan inom sluten vård ska ordinationslistan avslutas på första vårdenheten.

Ordination gäller från förmiddagsronden till nästa rondtillfälle (vanligen ett dygn senare), d.v.s. morgondosen klockan 08.00 ska ges enligt föregående dags ordination om inget annat är angivet. Om läkaren inte vill att morgondosen ska ges nästa dag ska detta framgå i ordinationslistan.

En så kallad synonymlista sammanställs av Läkemedelskommittén två gånger per år. Listan är avsedd att vara en hjälp vid byte av ett ordinerat preparat till ett synonymt läkemedel och upptar utbytbara läkemedel. För att sjuksköterska på vårdenheten ska få byta preparat enligt synonymlistan utan läkarkonsultation krävs ett godkännande av respektive verksamhetschef, alternativt medicinskt ansvarig läkare. Godkännandet ska finnas i vårdenhetens lokala rutiner för läkemedelshantering.

Läkemedelslista

Inom annan hälso- och sjukvård än sluten vård ska den sjuksköterska eller läkare som ansvarar för vården av en patient svara för att aktuella läkemedelsordinationer finns samlade på ett ordinationskort eller på annan ordinationshandling. Kortet eller handlingen ska signeras och det ska framgå vem som ordinerat respektive läkemedel (SOSFS 2000:1, 3 kap. 4§).

Ordinationskort, som är en ordinationshandling för dosdispensering av läkemedel på apotek, eller annan ordinationshandling, till exempel en läkemedelslista, ska signeras av ansvarig sjuksköterska eller läkare.

Vid förskrivning av läkemedel till patient ska patienten få en läkemedelslista. På läkemedelslistan ska uppgifter om aktuella läkemedel, dosering och indikation framgå. Läkemedelslistan är ett hjälpmedel för patienten, anhörig, sjukvårdspersonal och för personal inom kommunal omsorg. Läkemedelslista kan skrivas ut från Cosmic eller skrivas för hand på läkemedelslista framtagen av Läkemedelskommittén. För patienter anslutna till ApoDos gäller dosreceptet (ordinationskortet) som läkemedelslista.

För att undvika felmedicinering ska inaktuella läkemedelslistor som patienten har makuleras när en ny läkemedelslista erhålls. Används läkemedelslistan som delningsunderlag ska den arkiveras enligt lokala rutiner för läkemedelshantering.

Muntlig ordination och telefonordination

En läkare eller tandläkare får ordinera läkemedel muntligt i situationer där patienten behöver omedelbar behandling. Ordinationen ska i efterhand dokumenteras i patientens ordinationshandling och bekräftas med läkarens eller tandläkarens signum ( SOSFS 2000:1, 3 kap. 5§).

Läkemedel får ordineras per telefon om den som ordinerar läkemedlet är förhindrad att komma till patienten. Ordinationer per telefon ska tas emot, dokumenteras och signeras i ordinationshandlingen av en sjuksköterska. Namnet på den som ordinerat läkemedlet och tidpunkten för ordinationen ska anges (SOSFS 2000:1, 3 kap. 6§).

I akuta behandlingssituationer kan en tillfällig ordination göras muntligt eller per telefon av läkare eller tandläkare till sjuksköterska. Muntliga ordinationer och ordination per telefon ska i efterhand signeras. Det kan också ske skriftligt genom att dokumentation skickas över via post, telefaxmeddelande eller elektronisk post, förutsatt att säkra rutiner för överföring av journaluppgifter används.

Generella direktiv

Endast läkare får ordinera läkemedel enligt generella direktiv. I de generella direktiven ska anges indikationerna och kontraindikationerna samt doseringen och antalet tillfällen som läkemedlet får ges till en patient utan att en läkare kontaktas. Ordinationer enligt generella direktiv ska utfärdas restriktivt och omprövas regelbundet. Anvisningar för ordinationer enligt generella direktiv ska finnas i den lokala instruktionen för läkemedelshantering (SOSFS 2000:1, 3 kap. 9§).

Vid ordination enligt skriftliga generella direktiv får läkemedel ges på angivna indikationer, efter att en behovsbedömning gjorts av sjuksköterska, och utan att läkare kontaktas vid varje enskilt tillfälle. För patient som vid upprepade tillfällen får läkemedel genom generell förskrivning bör stående ordination övervägas.

De generella direktiven gäller för en vårdenhet och ska hållas aktuella genom årlig revidering. Verksamhetschefen eller medicinskt ansvarig läkare utsedd av verksamhetschefen fastställer de generella direktiven på respektive vårdenhet.

Exempel på generella skriftliga direktiv.

Vårdenhetens generella direktiv kan innehålla ett begränsat antal läkemedel som endast får ges enligt generella direktiv av vissa på vårdenheten namngivna sjuksköterskor som fått särskild utbildning kring dessa läkemedel. Det kan gälla läkemedel som ges på HIA vid a-HLR eller på dialysenheten under hemodialysbehandling. Arbetsbeskrivningar kring detta ska finnas i enhetens lokala rutiner för läkemedelshantering.

Läkemedel som får dosjusteras - Personligt direktiv

Vissa läkemedel kan dosjusteras av specialutbildad sjuksköterska på mottagning i öppen vård. Det kan t ex röra sig om dostitrering av ACE-hämmare eller insulin, där en korrekt bedömning av patientens symtom och värden är en förutsättning för att kunna verkställa ordinationen på rätt sätt.
En arbetsbeskrivning över vilka läkemedel som får dosjusteras, inklusive aktuell indikation, eventuell kontraindikation och aktuella doser, ska finnas i vårdenhetens rutiner för läkemedelshantering. Ett personligt direktiv ska utfärdas individuellt för en namngiven sjuksköterska efter genomgången specialutbildning.
Dosjustering av läkemedel enligt det personliga direktivet ordineras av sjuksköterskan i patientens läkemedelslista. En dialog om patientens tillstånd och behandling ska kontinuerligt föras mellan sjuksköterskan och den för patienten ansvariga läkaren.
Ett ”personligt direktiv” ska liksom generella direktiv utfärdas av verksamhetschefen eller av denne utsedd ansvarig läkare, och omprövas årligen.

Exempel på justering av dosering

Vaccination

En sjuksköterska som har genomgått specialistutbildning till distriktssköterska eller specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar eller en utbildning som av verksamhetschefen bedöms som likvärdig med någon av specialistutbildningarna är behörig att ordinera läkemedel för vaccination efter de vaccinationsprogram som finns kring
1. profylax till vuxna mot difteri och stelkramp
2. vaccination mot pneumokocker
3. vaccination mot influensa
4. vaccination av barn
5. profylax mot hepatit B, profylax med vaccin och immunoglobulin, före och efter exposition
6. preventiva insatser mot tuberkulos
7. vaccination mot humant papillomvirus (HPV).
Resevaccination kan endast ordineras av läkare.

En sjuksköterska som genomgått någon annan utbildning som innefattar kunskapsområdet är behörig att ordinera läkemedel för vaccination enligt 1-3, 5 och 6 till vuxna om verksamhetschefen bedömer så.

Bedömning och rutiner kring vaccination ska finnas i vårdenhetens lokala rutiner för läkemedelshantering.

Varning, överkänslighet

Inför ordination ska förskrivaren ta hänsyn till eventuella varningar och överkänsligheter hos patienten. Allergi och överkänslighet som kan leda till allvarliga eller livshotande tillstånd ska markeras i patientjournalen enligt ”Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården” (SOSFS 2008:14). Ansvarig läkare avgör om observationen är en varning eller överkänslighet och ansvarar för att varningsmarkering görs. Varningsmarkeringen ska finnas synlig på ordinationshandlingen.

Biverkningar

Den som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvården skall till Läkemedelverket snaras rapportera samtliga allvarliga biverkningar, samtliga oförutsedda biverkningar samt sådana biverkningar som synes öka i frekvens (LVFS 2006:4 10§)

Det är viktigt att man vid all läkemedelsbehandling observerar tecken på biverkningar och rapporterar gjorda iakttagelser. Misstanke om läkemedelsbiverkningar ska anmälas till den läkare som ordinerat läkemedlet.
Biverkan av läkemedel är varje skadlig och oönskad effekt som uppkommer vid doser, vilka normalt ges i terapeutiskt, preventivt eller diagnostiskt syfte.
Det är viktigt att all personal som har kontakt med patienten är observant på läkemedelsbiverkningar och rapporterar gjorda iakttagelser. Observerad eller av patient meddelad läkemedelsbiverkning noteras i sjuksköterskans journal samt meddelas läkaren. Förskrivaren ska sedan rapportera till Läkemedelsverkets biverkningsenhet.

För samtliga läkemedel ska följande rapporteras:

  • dödsfall
  • livshotande reaktioner
  • biverkningar som leder till permanent skada eller långvarig funktionsnedsättning
  • biverkningar som leder till sjukhusvård, eller förlängning därav
  • nya oväntade biverkningar och interaktioner
  • biverkningar som tycks öka i frekvens eller allvarlighetsgrad.

Däremot behöver banala biverkningar av äldre mediciner inte rapporteras.
Även förgiftningar med och missbruk av nya läkemedel räknas som biverkningar vad gäller rapporteringskrav enligt EU:s regler. Samma rapporteringsregler gäller biverkningar av naturläkemedel och läkemedel använda till djur. För kosmetika/hygienprodukter ska alla biverkningar rapporteras.
Rapportera alla biverkningar av inte godkända läkemedel, d v s licenspreparat och läkemedel under klinisk prövning.
Kunskaperna om lämpliga åtgärder vid extravasal injektion är knapphändiga. Det är av stor vikt att varje fall av extravasal injektion av cytostatika, vidtagna åtgärder och effekten av dessa rapporteras.
Inträffade överkänslighetsreaktioner som anafylaktisk chock, astma eller allvarliga hudreaktioner vid behandling med läkemedel ska alltid anmälas.
Anmälan görs på särskild blankett som finns på Rapportera biverkningar på Läkemedelsverkets hemsida.

Risk för överkänslighetsreaktioner finns framför allt vid behandling med penicillin allergen sulfa vaccin dextran immunglobulin lokalanestetikum jodhaltiga kontrastmedel. På mottagning och vårdavdelning, där behandling utförs som är förenad med ökad risk för överkänslighetsreaktioner, ska akutbricka, akutväska eller akutvagn finnas jämte utrustning för att ge konstgjord andning.

Överdosering och förgiftning

Vid överdosering av vissa läkemedel kan, förutom vanliga åtgärder vid förgiftningar, specifika antidoter sättas in. Antidoter finns på ett flertal ställen inom Jönköpings län. Förteckning över innehåll i närmaste antidotförråd bör finnas tillgänglig tillsammans med lokala rutiner för läkemedelshantering.
Detaljerade anvisningar om medel vid läkemedelsbetingade förgiftningar finns i FASS i avsnittet Överdosering av läkemedel.
Behandling av vissa icke läkemedelsbetingade förgiftningar beskrivs i Läkemedelsboken (LB) i avsnittet Förgiftningar samt i häftet Förgiftningar Behandlingsanvisningar och Antidotlista, som är ett särtryck ur LB.
Giftinformationscentralen (telefon 08-331231 eller via SOS 112) ska kontaktas vid minsta tveksamhet vid behandling av inträffade förgiftningar och vid användning av antidoter.

Riktlinjer för läkemedelshantering

Denna sida ingår i Riktlinjer för läkemedelshantering

Uppdaterad: 2017-09-20
Kristin Krigsman, Läkemedelsförsörjning, Verksamhetsstöd och service