Region Jnkpings ln Qulturum
plus.rjl.se/qulturum

Mer om förbättringskunskap

När det gäller utvecklings- och förbättringsarbeten, till skillnad från traditionell forskning, handlar det om att vi är ute efter att förbättra ett arbetssätt, en process eller verksamhet. Vi granskar och analyserar det vi har. Vi behöver inte, som i traditionell naturvetenskaplig forskning, ha ett slumpmässigt urval, en begränsad tid eller en grupp att jämföra med. Vi gör en intervention (testar en förändring) och följer vad som händer med mätningar över tid. Vi behöver inte vänta till testperioden är förbi, utan vi kan så snart vi kan utläsa något av våra mätningar (till exempel en trend) göra en förändring.

Det vi också gör är att vi tar hänsyn till hur verksamheten ser ut, i vilket kontext den process eller dylikt vi granskar befinner sig i. Det spelar nämligen en viktig roll. Vad behövs då för att gå från teori till praktik? Paul Batalden har visat detta med den här ekvationen: Källa: Batalden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Generaliserbar vetenskaplig evidens = här tar vi bort olikheter för att göra resultaten generaliserbara.

Speciella kontext = här tar vi reda på vad som finns i den aktuella kontexten. Du vill veta så mycket som möjligt för att förstå den plats och verksamhet det handlar om.

Uppmätta förbättrade prestationer = Här är du intresserad av stabiliteten i systemet. Du söker det som är intressant. OBS: Mätningar är bara en del, de innehåller inte helheten.

Till detta måste vi ha en förbättrings-/ handlingsplan och vi får fram resultat (uppmätta prestationer som förhoppningsvis innebär förbättringar) som visar vad som fungerar i en specifik verksamhet, men som även andra kan lära av.

Så här skulle det kunna se ut om bilden fördes över till ett praktiskt exempel, från teori till praktik, från ord till handling:

 

Från teori till praktik

De 14 pusselbitarna syftar på Landstinget i Jönköpings läns arbete med Säker vård - alla gånger, som innehåller 14 områden som vi riktar in arbetet på.

Lära för att förbättra

Lärande för förbättringar kan också beskrivas som David Kolb gör i den här figuren:

Förbättrande och experimentellt lärande. Källa David Kolb

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Batalden påpekar att ALLA måste delta och bidra i ansträngningarna att arbeta mot de övergripande målen. Han ger också exempel på vad som kan studeras i förbättringsarbetet:

Källa Batalden

 

Två kunskapsområden
Det krävs två kunskapsområden för att lyckas åstadkomma hållbara förändringar i vården, professionell kunskap och förbättringskunskap. Var och en innehåller olika teorier och vetenskapsdiscipliner som tillsammans adderar till värdet i de förbättringar vi åstadkommer. Tillsammans ger de ökat värde för dem vården är till för.

Det krävs två typer av kunskap (Batalden)

 

Uppdaterad: 2016-06-09
Rolf Bardon, Qulturum, Verksamhetsnära funktion