Region Jnkpings ln Vårdval i Jönköpings län
plus.rjl.se/vardval

Utvecklingsdag visade kraften i primärvården

På Utvecklingskraft primärvård presentade representanter från länets 52 vårdcentraler sina förbättringsarbeten och utbytte erfarenheter med varandra.
– Det kändes jättepositivt. Det blev väldigt mycket utbyte, och då kände vi att vi hade lyckats, säger Pernilla Söderberg på Landstingets vårdvalsenhet.

I vårdcentralernas uppdrag enligt regelbok för vårdval, ingår att arbeta med systematiskt förbättringsarbete.
I de handlingsplaner som vårdcentralerna lämnat in till vårdvalsenheten, ska de arbeta med de avvikelser som noterats i samband med uppföljningsbesök, men är i övrigt fria att arbeta med de förbättringsarbeten de själva väljer.
Pernilla Söderberg– Vi vill att de ska lämna in fyra förbättringsarbeten. Totalt har vi fått in 318 PGSA-hjul och 273 förbättringsområden, alltså mer än vad vi begärt, säger Pernilla Söderberg.
Det handlar inte bara om att redovisa sina arbeten till Landstinget för att få den kvalitetsersättning som är kopplad till uppdraget, utan minst lika viktigt är att sprida sina erfarenheter till andra.

Vill ha ett lärande

– Landstingets förhållningssätt är att det inte bara ska vara ett kontrollsystem utan också ett lärande. Genom att dela med sig av erfarenheterna får man dels bekräftelse på vad man gjort, dels krafter för att fortsätta med sitt arbete. Hela vår ansats är att stödja och hjälpa. Dessutom är det roligt att träffa andra och se olika angreppssätt.
Därför arrangerade vårdvalsenheten tillsammans med Qulturum en heldag där cirka 120 medarbetare från de 52 vårdcentralerna möttes för föredrag och posterutställning.
Pernilla Söderberg inledde dagen med att beskriva hur hon och Ewa Werner, utvecklingsledare på Qulturum, har granskat alla förbättringsarbetena.
– Vi blev riktigt rörda. Ni har gjort ett fantastiskt arbete. Ni har arbetat med alla de 13 områden som vi identifierade i våras och har hållit fast vid den plan ni angav, förklarade hon och räknade upp områden som till exempel tillgänglighet, bemötande, ekonomi, rehabilitering och läkemedelsgenomgångar.
Hälso- och sjukvårdsdirektör Mats Bojestig tog vid och pratade om kunskapsstyrning och synen på hur kontroller ska kombineras med lärande.

Hur ska vi följa upp?

– När styrformen för primärvården ändras är det inte utan en viss ängslan man funderar på vart det ska ta vägen. Därför har vi diskuterat mycket hur vi ska följa upp primärvården för att veta om det fungerar, förklarar han.
Det som är lätt att mäta görs det förstås kontroller av.
– Men vi har valt en modell där uppföljning bygger på lärande. Det handlar om att ta tag i svagheter och förbättra, vilket är säkrare än att följa upp resultat. Därför utsätter vi er för PGSA-hjulet, men vi har varit noggranna med tekniken här.
Han pekade på den årliga uppföljning av vårdcentralerna som primärvårdens fouenhet gör och resultatet i den nationella rapporten Öppna jämförelser, som verktyg och underlag för den enskilda vårdcentralen.
– Sedan gör ni er egen strategiska analys om vilka områden ni ska satsa på.
Mats Bojestig fortsatte med funderingar kring hur en verksamhet säkrar att det finns rätt kompetens, att rätt saker görs och hur man möter en aktiv och informerad patient.

Mats Bojestig

Hälso- och sjukvårdsdirektör Mats Bojestig talade om kunskapsstyrning och förklarade hur viktigt det är med lärande, något som denna dag var ett bra exempel på.

Stödja egenvård

– Vi kanske skulle stödja mer hur man tar hand om sin egen vård, sa han, och tog dialysenheten på Länssjukhuset Ryhov som ett exempel.
Han pekade även på olika processer, som kommande införande av telefonnumret 1177, diagnosregistreringen i primärvården och behovet av att ofta följa upp sina egna resultat.
– Allt vi gör påverkar vårt resultat. Samtidigt har vi en tendens att prata mer om vår organisation än om vårt arbete, ansåg han.
Mats Bojestig tycker att det görs ett fantastiskt arbete i Landstingets verksamheter.
Han nämner till exempel Faktadokumenten, som börjar närma sig 200 stycken.
– Det senaste handlar om när en patient ska besöka primärvårdsjouren eller akutmottagningen. Vi ska också arbeta vidare med specialistsjukvården, till exempel när en patient med hjärtinfarkt är aktuell för en medicinavdelning eller regionsjukvård.

Gruppredovisning

Redovisningen av utvecklingsarbeten genomfördes i sju grupper.

Utmaningar för primärvården

För primärvården pekade han också på flera utmaningar:
– Hälsoläget bland invånarna varierar mellan kommunerna, även inom samma kommun. Vi måste titta mer på hur ni vårdcentraler arbetar mot just era invånare. Primärvård handlar mycket om att förstå sin befolkning och frågan är hur vi tar oss dit.
Efter vårdcentralernas redovisningar av sina utvecklingsarbeten i grupper gav Ewa Johansson, vårdutvecklare på kvinnokliniken i Värnamo, konkreta exempel på sitt arbete, bland annat skapandet av ett kvalitetsråd.
Dagen avslutades av Landstingets utvecklingsdirektör Göran Henriks som talade om behovet av att designa sin framtid. Han beskrev också det arbete som pågår inom koloncancerprojektet för att minska väntetiderna för diagnos, en kedja som primärvården är en viktig länk i.
Målsättningen är att Utvecklingskraft primärvård blir ett årligt återkommande arrangemang.
– Det behövs en sådan här dag för att sprida goda idéer, säger Pernilla Söderberg.

Mikael Bergström

Utvecklingskraft primärvård

Utvecklingskraft primärvård 14 december 2011 arrangerades av vårdvalsenheten på Landstingets kansli och Qulturum. Här kan du läsa mer:

 

Uppdaterad: 2014-01-02
Jenny Abrahamsson, Folkhälsa och sjukvård