Region Jnkpings ln Vårdval i Jönköpings län
plus.rjl.se/vardval

Förbättringsarbeten med stor bredd

Tillgängligheten, bemötande, skapande av vårdteam och satsning på rehabilitering.
Det finns stor spännvidd i de förbättringsarbeten som länets vårdcentraler har gjort.

Här följer några exempel.

Malin Lundberg, Nässjö Läkarhus

Malin Lundgren, sjukgymnast på Nässjö Läkarhus, berättade för sin grupp om hur man arbetat för att skapa effektivare preventionsflöden.

Nässjö Läkarhus

I syfte att skapa ett effektivt preventionsflöde på vårdcentralen delades under tre veckor en enkät ut bland patienter. Av 62 komplett ifyllda bedömdes 26 svarande vara i riskzonen för sin hälsa och bjöds in till en timmes behandlingssamtal, något som elva patienter nappade på.
– Detta visar att det kan vara svårt att motivera preventiva insatser, säger Malin Lundgren, sjukgymnast på Nässjö Läkarhus.
Under 2011 har man utvecklat det preventiva flödet vilket lett till nytt arbetssätt och nya patientgrupper med hälsosamba och stationsgympa. Vårdcentralens hälsoutvecklare ska nu skapa planer för hälsosamtal och hälsokurvor.

Susanne Bergander, Eksjö vårdcentral

Susanne Bergander, verksamhetschef på Eksjö vårdcentral, beskrev hur en omorganisation bland distriktssköterskorna befriat dem från att ha med telefon vid hembesök, vilket lett till större fokus på patienten.

Eksjö vårdcentral

Distriktssköterskorna upplevde att telefonerna var ett hinder för att kunna ha tillräckligt fokus på patienterna vid hembesök. Genom en omorganisation finns nu alltid distriktssköterska på mottagningen. Därför kan distriktssköterskorna göra hembesök utan telefon, något som enligt en enkätundersökning gett en stor förbättring i möjligheten att engagera sig i patienten vid hembesöket.
– Genom det här har vi blivit av med en stor stressfaktor, säger Susanne Bergander, verksamhetschef för Eksjö vårdcentral.

Anders Tengblad, Rosenhälsan

Rosenhälsan i Huskvarna har satsat på hemblodtrycksmätning. Distriktsläkare Anders Tengblad beskrev att det första försöket blev så bra att man sedan fortsatt, hittills totalt för 58 patienter.

Rosenhälsan, Huskvarna

Rosenhälsan har satsat på ökad användning av hemblodtrycksmätning genom att köpa in tio mätare. Efter en försöksperiod med nio patienter har man beslutat att fortsätta och hittills har 58 patienter lånat mätare i upp till tre veckor.
Erfarenheterna är goda och patienterna är positiva. Patienten tar sitt blodtryck två gånger på morgonen och två gånger på kvällen och ett genomsnittsvärde räknas ut.
– Stressen minskar vid blodtrycksmätning hemma och patienten blir mer delaktig i sin vård, säger distriktsläkaren Anders Tengblad.

Hanna Östlin och Christina Pettersson, Aroma

Hanna Östlin  och Christina Petersson, distriktssköterskor på Aroma vårdcentral i Vetlanda, berättade om hur distriktssköterskorna börjat utreda bensår för att förbättra omhändertagandet av patienterna.

Vårdcentralen Aroma, Vetlanda

För att förbättra omhändertagandet av patienter med bensår har distriktssköterskor börjat utreda bensår.
– Vi upplevde att bensår tar mycket tid av vårt arbete. Eftersom det inte är så prioriterat av läkare dröjer det ofta med diagnos, säger distriktssköterskan Christina Petersson.
Efter att ha hospiterat på kärlmottagningen på Höglandssjukhuset började de utföra mätningar av ankeltryck för att utreda bensår.
– Alla våra bensårspatienter har nu diagnos och vi har fått en intern metodgång som fungerar.
Arbetet har betydelse för patienterna på flera sätt.
– En patient visade sig ha lite för mycket kompression, så där fick vi backa lite. En annan patient har haft bensår i många år, men vi har lyckats minska del till hälften.

Tranås vårdcentral

Tranås vårdcentral har satsat på ett sårteam. Hur arbetet fungerar beskrev distriktssköterskorna Helena Lätth och Katarina Krafte samt undersköterskan Helena Strandgren.

Tranås vårdcentral

Sedan starten 2006 har en effektiv sårmottagning byggts upp genom det sårteam som bildats och utvecklat rutiner och strategier för sårvård.

Sedan starten har 275 sår behandlats. Under 2010 och fram tills nu handlar det om 75 sårpatienter, varav 54 är läkta.
– Patienter med sår ska få hjälp snabbt så att inte små sår blir stora problem, säger Helena Strandgren, undersköterska i sårteamet.
Under 2012 ska teamet vidareutbilda sig i sårvård och man ingår i ett projekt tillsammans med SKL för att utveckla användandet av registret Rikssår. Dessutom samarbetar sårteamet med Mölnlycke i utvecklingen av ett nytt förband.

Sandra Ekeberg och Ulrica Nilsson, Gnosjö vårdcentral

Distriktsarbetsterapeuterna Sandra Ekeberg och Ulrica Nilsson,  Gnosjö vårdcentral, beskrev hur de byggt upp processen kring multimodal rehabilitering.

Gnosjö vårdcentral

Har byggt upp multimodal rehabilitering genom en utbildning kallad Livskurs Bra liv, hittills för 13 patienter fördelade på två grupper.
– Vi har gjort en hel del PR-team-bedömningar för att identifiera patienter och varit tydliga till patienterna med det egna engagemanget, säger distriktsarbetsterapeut Ulrica Nilsson.
Kursen, som bestått av sju träffar en gång i veckan, har genomförts i kommunens sporthall. Utifrån utvärderingar har kursinnehållet justerats en del.
– De allra flesta patienter har skattat sin hälsa som bättre sex månader efter kursen, dock inte direkt efter rehab-tiden då man kan uppleva sig som sämre.

Miriam Carlsson, Bräcke

Miriam Carlsson, vårdenhetschef på Bräcke Diakoni, Nyhälsan i Nässjö, berättade hur man arbetat för att all personal ska göra riskbedömningar i Senior Alert.

Bräcke Diakoni, vårdcentral Nyhälsan

Har arbetat med att alla patienter över 65 år i hemsjukvården ska riskbedömas i Senior Alert.
– Målet har varit att all personal ska kunna göra riskbedömning som en naturlig del i hemsjukvården, säger vårdenhetschef Miriam Carlsson.
Att starta en ny vårdcentral innebär förstås många utmaningar, och även om personalen hade jobbat med Senior Alert tidigare hade man svårt att få igång riskbedömningarna.
– Nu har vi det åttonde PGSA-hjulet rullande, och nu är alla patienter i hemsjukvården riskbedömda. Senior Alert ger oss ett tryggare dagligt liv och nu har många av våra rutiner satt sig.

Annica Petersson, Familjeläkarna i Smålandsstenar

Diabetessjuksköterskan Annica Petersson vid Familjeläkarna i Smålandsstenar berättade bland annat om det arbete som krävdes för att identifiera patienter med kroniska sjukdomar i samband med byte av vårdgivare.

Familjeläkarna i Sverige AB

Målet var att hitta de diabetiker som listat sig hos Familjeläkarnas enheter för att kunna ge dem god diabetesvård. Bakgrunden är att patienter med kroniska sjukdomar som bytt vårdcentral ofta inte får kallelse till årlig kontroll av den nya vårdgivaren.
Genom flera olika sökvägar lyckades man till slut hitta nästan 80 procent av de diabetiker som man förväntade sig. Men slutsatsen blev att det är svårt att leta efter efter patienter med olika sjukdomstillstånd, varför det är viktigt med informationsöverföring vid byte av vårdgivare.
– Jag vill inte att patienten ska hamna i ett vakuum, säger diabetessjuksköterskan Annica Petersson vid Familjeläkarna i Smålandsstenar.

Mikael Bergström
 

Utvecklingskraft primärvård

Utvecklingskraft primärvård 14 december 2011 arrangerades av vårdvalsenheten på Landstingets kansli och Qulturum. Här kan du läsa mer:

Uppdaterad: 2014-01-02
Jenny Abrahamsson, Folkhälsa och sjukvård