Region Jnkpings ln Vårdval i Jönköpings län
plus.rjl.se/vardval

Några presentationer i urval

Utvecklingskraft primärvård 2012

Utvecklingskraft

Malin Lundberg, sjukgymnast på Nässjö Läkarhus och Siv Blom, distriktssköterska på Nässjö vårdcentral, presenterade deras vårdcentralers intensiva arbete med att minska överförskrivningen av antibiotika. Foto: Mikael Bergström

”Antibiotikaförskrivningen går åt rätt håll”

Nässjö Läkarhus och Nässjö vårdcentral låg i topp i antibiotikaförskrivningen.
På Utvecklingskraft primärvård berättade de hur de tagit tag i problemet och vänt utvecklingen.

– Vi var riktigt dåliga, med stor överförskrivning. Vi har haft många bortförklaringar, som att vi har en sjukare befolkning. Men nu har vi tagit tag i detta och jobbar mycket med det och det går åt rätt håll.
Malin Lundberg, sjukgymnast på Nässjö Läkarhus, presenterade sin vårdcentrals förbättringsarbete kring utvärderingsinstrument inom den psykosociala enheten, men gav också en öppenhjärtig beskrivning på Utvecklingskraft av arbetet med att minska antibiotikaförskrivningen.

Satt upp ”Strama-hylla”
–  Vi har börjat med en handlingsplan, med PM, tvärprofessionella möten, förskrivningsprofiler och Stramas riktlinjer. Vi har ständiga återkopplingar till läkarna, har just satt upp en ”Strama-hylla” för all information, broschyrer vid kassan och firar alla små förbättringar vi gör, förklarar hon och visar siffror över hur antibiotikaförskrivningen dalar.
Siv Blom, distriktssköterska på Nässjö vårdcentral, kunde ge en liknande beskrivning av situationen och arbetet på sin arbetsplats.
– Vi låg väldigt dåligt till. Men sedan drygt ett år tillbaka har vi en PGSA-grupp som arbetar med just antibiotikaförskrivningen och vi har halverat överförskrivningen på tio månader. Vi ger patienterna broschyrer och försöker förklara värdet av att inte använda antibiotika, beskrev Siv Blom.

Intensiva diskussioner
En SIM-mottagning är påbörjad, introduktionen till nya läkare har ökat, utvecklingen går att följa månad för månad på anslagstavlan och diskussionerna har blivit intensiva kring Fakta-dokument och Stramas riktlinjer.
– Vi brukar tänka: Hur skulle Peter Iveroth har gjort? Förklarade Siv Blom.
Sven Engström, chef för primärvårdens FoU-enhet, var imponerad av de båda vårdcentralernas arbeten:
– Det är en modig och duktig kamp de för, konstaterade han.
I en lång rad presentationer visade länets övriga 50 vårdcentraler också sitt arbete för att utveckla och förbättra vården.

Omorganiserad tidbok i Bodafors
Bodafors vårdcentral har under året fokuserat på patienter med kroniska sjukdomar som de utlovat ett årligt besök för att göra kontroller, gå igenom läkemedelslista och så vidare.
Det har de länge haft problem med att hinna med. I början av 2012 fanns det 250 patienter från 2011 som de inte hunnit kalla, omkring en tredjedel av alla.
– Beroende på olika orsaker låg vi ungefär ett halvår efter. Många patienter ringde och frågade varför de inte blev kallade, och vi ville komma tillrätta med detta, berättar verksamhetschef Olle Nordqvist.
Efter diskussioner i personalgruppen strukturerade man upp sin tidbok i olika färgprioriteringar, där vissa tider öronmärktes för årsbesöken, en omorganisation som visade sig bli en fullträff.
– I november har vi klarat av alla eftersläpande besök från 2011 och alla som skulle kallas 2012. Detta har gått genom att alla har följt de nya riktlinjerna, säger Olle Nordqvist, och konstaterar med ett skratt att både han och kollegorna själva är överraskade över resultatet. Dessutom har det avlastat telefonrådgivningen och skapat nöjda patienter, som fått den läkemedelsgenomgång som de behövt.


utvecklingskraft

Violeta Kassem på Gislehälsan berättade om vad TeleQ betytt för telefontillfgängligheten.

Telefontillgängligheten viktig
Tillgängligheten till sjukvården är en viktig fråga. För Gislehälsan i Gislaved handlade det om att förbättra telefontillgängligheten.
– Vi trodde själva att det fungerade bra, men patienter kom till oss och förklarade att de inte kom fram per telefon, berättar distriktsläkare Violeta Kassem.
Mätningar visade att en stor del av samtalen aldrig nådde vårdcentralen, och Gislehälsan beslöt att satsa på TeleQ, det uppringningssystem som de flesta vårdcentraler idag har.
– Jag hoppas nu att vi har förbättrat oss och den största delen av patienterna är nöjda. Men det finns en del äldre som ringer bara för att de vill prata, och de vill inte prata med en maskin, konstaterar Violeta Kassem.

utvecklingskraft

Diabetessjuksköterska Carina Ekblom i Gränna beskrev arbetet med kostbehandlade patienter.

Koll på diabetespatienter
Behandlingen av patienter med diabetes är ett av primärvårdens viktiga områden. Carina Ekblom, diabetessjuksköterska på Gränna vårdcentral, beskrev det arbete man genomfört för att skapa bättre koll på kostbehandlade diabetespatienter.
– Vi upptäckte att vi hade en del patienter med lite för högt värde för medelblodsocker.  Diabetes typ 2 bör behandlas tidigt för att undvika komplikationer. Samtidigt kan det vara bra med en tids livsstilsbehandling innan medicin påbörjas. Vi har observerat att en del går lång tid med förhöjda värden innan beslut tas om medicinsk behandling. Risken är högre när flera hyrläkare tjänstgör som kanske inte känner till rutiner och behandlingspolicy, förklarar hon.
Genom regelbundna träffar med diabetessköterska och diabetesansvarig läkare och genomgång i NDR-register har man lyckats minimera antalet kostbehandlade diabetiker som ligger över gränsvärdet i medelblodsocker.
– Genom att uppmärksamma nyttan med tidig behandling och ha en gemensam policy ska vi försöka undvika att någon kostbehandlad patient hamnar över värdet, säger hon.
 

utvecklingskraft

Eva Karlsson, sjuksköterska på vårdcentralen Aroma i Vetlanda presenterade arbetet kring levnadsvanor.
Hjälp med bättre levnadsvanor
Primärvården har numera stort fokus på förebyggande hälsovård kring levnadsvanor, som tobak, fysisk aktivitet, alkohol och kost. Hur man når sina patienter med denna information ville vårdcentralen Aroma i Vetlanda undersöka.
– Vi jämförde att skicka ut frågeformuläret till alla kallade patienter, mot att dela ut det i receptionen. Svarsfrekvensen blev ungefär densamma, cirka 75 procent, berättar sjuksköterskan Eva Karlsson.
Tanken är att läkarbesöket sedan ska fånga upp om patienten fyllt i behov av hjälp med någon av levnadsvanorna. Eva Karlsson konstaterar att man nu nått över målet 30 procent när det gäller registreringen av levnadsvanor.
Andelen patienter som begärt hjälp har dock inte varit så stort.
– Av 1200 utdelade enkäter har 50 velat ha hjälp med sina levnadsvanor. Men vi hade till exempel en patient som sökte för en mindre åkomma som begärde hjälp mot sin rökning, och nu är rökfri efter många år som rökare.
 

utvecklingskraft

Catarihna Petersson, verksamhetschef för vårdcentralerna i Smålandsstenar och Reftele presenterade en översyn av röntgenremisserna.
Minskade röntgenkostnader
På vårdcentralerna i Reftele och Smålandsstenar har kostnaderna för röntgen varit i fokus under 2012. En diskussion ledde fram till en granskning av läkarnas individuella remissflöde kring de fem dyraste röntgenundersökningarna utifrån Faktadokument och riktlinjer.
– Vårt syfte var att minska kostnaderna med tio procent. Vi hade diskussioner om när röntgen ska göras, och av oss, och vi hade hjälp av Kjell Lindström på FoU-enheten som besökte oss flera gånger, berättar verksamhetschef Catarihna Petersson.
Resultatet blev att kostnaden sjönk med 42 procent i Smålandsstenar och 38 procent i Reftele i en jämförelse mellan april och september.
– Det är ingen risk för att vi röntgar för lite, eller är för strama i vår bedömning, men vi har nu mer diskussion om när röntgen ska göras.

 

utvecklingskraft

Wasa vårdcentral i Jönköping har tagit fram en mall för hur asylsökande barn ska tas omhand, en process som sjuksköterskan Sandra Gustafsson presenterade.

Modell för hjälp till asylsökande barn
Hur det medicinska omhändertagandet av asylsökande barn fungerar, gav Sandra Gustafsson, sjuksköterska på Wasa vårdcentral i Jönköping, en inblick i.
– Vi är länets minsta vårdcentral och har ett av de högsta CNI-indexen, med patienter med socioekonomiska problem och vi arbetar ofta med tolkar. Vi har upprättat ett samarbete med Vårsol i Jönköping som tar emot asylsökande barn, inte minst från Afganistan, ett språk som också en av våra läkare talar.
Nu har de tagit fram en mall för det inledande hälsosamtalet och de vaccinationer som är primärvårdens ansvar att ge de asylsökande.
– Vi har idag en bra koll på de barn som kommer och bra samarbete med skolhälsovården. Mallen sparar mycket tid och vi vet vad som ska göras. Det blir bättre kontinuitet och ökad trygghet både för oss och de barn som kommer, säger Sandra Gustafsson.

 

utvecklingskraft

Martina Isaksson, sjukgymnast på Vaggeryds vårdcentral, presenterade resultatet av en inventering av kostnaderna för hjälpmedel.

Inventering sänkte hjälpmedelskostnaden
Hjälpmedel av olika slag är en kostnad för alla vårdcentraler. På Vaggeryds vårdcentral tyckte man att den fakturerade nivån var hög. Men när sjukgymnast Martina Isaksson, i januari började med en inventering fann hon en hel del hjälpmedel som man betalade för helt i onödan till hjälpmedelscentralen på grund av felregistrering.
– Det kunde vara hjälpmedel som var återlämnade, men inte individmärkta, och då kunde de inte avregistreras. Ibland händer det också att patienter lämnar in hjälpmedel när vi inte arbetar, och då vet vi inte vem det kommer ifrån. Det är många rullatorer och delar till rullstolar som ligger kvar felaktigt och det finns avlidna som fortfarande är registrerade för hjälpmedel eftersom inte anhöriga lämnat tillbaka dem. Här behövs det nya rutiner, säger hon.
Granskningen ledde till att den årliga kostnaden för hjälpmedel på cirka 750 000 kronor, sjönk med nästan 70 000 kronor.
– Vi började, men de här granskningarna har sedan spridit sig till fler vårdcentraler.  Det finns säkert mer att göra här, säger hon.
 

utvecklingskraft

Lotta Larsdotter, verksamhetschef, och Åsa Thörnberg, distriktssköterska, vårdcentralen i Norrahammar, var mycket nöjda med hur satsningen på den äldre befolkningen har fallit ut. 

Prima Liv i Norrahammar
Norrahammars vårdcentral har satsat på Prima liv, för den äldre befolkningen.
Verksamhetschef Lotta Larsdotter och distriktssköterskan Åsa Thörnberg berättade om den mötesplats de skapat där föreläsningar och information blandas med fysiska aktiviteter.
– Vi har 27 träffar på ett år, det kommer 15 till 40 varje gång, med en snittålder på 74 år. Totalt har 296 personer tränat, och vi har också en slinga om man vill ut och promenera. Utvärderingen har visat att Prima Liv har förenklat kontakten med vården. Man kan passa på att ta upp småfrågor, eller be att få en konsultation, så de här träffarna ger också trygghet, säger Lotta Larsdotter.
Till våren är det dags för den fjärde omgången.
– Detta är ett sätt att undvika att de äldre senare blir multisjuka äldre.
För vårdcentralens personal har det också inneburit delvis nya roller och kontakter:
– Jag hade aldrig trott att detta kunde vara så roligt, säger Åsa Thörnberg.

MIKAEL BERGSTRÖM

Uppdaterad: 2014-01-02
Jenny Abrahamsson, Folkhälsa och sjukvård