Region Jnkpings ln Barndialogen
http://plus.rjl.se/samverkan

Rutinbeskrivning för anmälan om att
ett barn/ungdom far illa, enligt
14 kap §1 Socialtjänstlagen

Det är varje förvaltningschef, verksamhetschef, enhetschef och 1:a linjechefs ansvar att förhålla sig till och verkställa att enheten följer dessa riktlinjer.
 

Bakgrund

År 1990 antog Sverige FNs konvention om barns rättigheter. Barnkonventionen menar att principen om barns bästa ska genomsyra alla beslut och alla offentlig verksamhet som på något sätt berör barnen. Barn i barnkonventionens bemärkelse avser personer mellan 0-18 år, men även äldre ungdomar bör uppmärksammas.

Barn till föräldrar med psykisk sjukdom är en utsatt anhöriggrupp och deras situation har kommit att vara mer i fokus de senaste åren. I socialstyrelsens rapport Barn till psykiskt sjuka föräldrar (SoS-rapport1999:11) framhålls att vuxenpsykiatrin har en central ställning vad gäller att upptäcka dessa barn och att medverka till att de får ett adekvat stöd.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen har sjukvården skyldighet att uppmärksamma anhöriga, och barnen är en stor anhöriggrupp även inom den psykiatriska vården.

Vuxenpsykiatrin ska se till att dessa barn blir hörda. När en förälder drabbas av en psykisk sjukdom behöver det inte innebära att familjen har eller behöver ha kontakt med socialtjänsten. Men enligt socialtjänstlagen § 71 har samtliga som arbetar inom hälso- och sjukvården en skyldighet att uppmärksamma barnens situation och en absolut skyldighet att ofördröjligen göra en anmälan vid misstanke om ett barn far illa.

Om vi inte kartlägger familjens situation och även träffar dessa barn kan vi inte heller veta hur barnen har det. Vi kan inte heller då veta, om familjen eller barnen är i behov av stödinsatser via socialtjänsten eller ev. i behov av kontakt med barnpsykiatrin eller andra berörda myndigheter.

Landstingsfullmäktige i Jönköpings län beslutade 2001-03-13 att bifalla införlivning av FNs barnkonvention i Region Jönköpings läns verksamheter.

När görs en anmälan

  • Anmälan görs då misstanke finns om att barnet/ungdomen är i behov av hjälp, stöd eller omedelbart skydd för att tillgodose barnets/ungdomens hälsa och utveckling.
  • Rådfrågning till socialtjänsten kan alltid föregå en anmälan. Det är viktig att du då inte nämner barnets/familjens namn. Du behöver inte ha bevis för din oro/misstanke för att gå vidare med en anmälan.
  • Föräldrar kan alltid uppmanas att själva, eller med stöd av er, ta kontakt med socialtjänsten för att ansöka om stöd och hjälp. Denna åtgärd får dock inte ersätta anmälningsplikten.
  • Även om det som uppmärksammats är svårbedömt och obestyrkt är det inte vår sak att avgöra om det är ett ärende för socialtjänsten. Utredningsansvaret har socialtjänsten.
  • Anmälan ska göras genast.
  • Det är alltid barnets behov som är utgångspunkt för om an anmälan ska göras eller inte. Hänsyn ska inte tas till föräldrarna eller den egna verksamheten.
  • Att ett barn eller en ungdom är intagen på sjukhus, eller föremål för insatser från till exempel BUP, och inte utsatt för någon omedelbar fara utgör inget skäl för att låta bli att anmäla.
  • Om du upplever att barnets situation och behov kvarstår över en längre tid och du är osäker på om stöd och hjälp har getts från socialtjänsten ska en ny anmälan göras oavsett om en anmälan gjorts tidigare.

Hur görs en anmälan

  • I ett akut skede kan anmälan göras muntligt till socialtjänsten. Muntlig anmälan kompletteras snarast med skriftlig information till berörd socialtjänst.
  • Skriftlig anmälan ska ske via brev. Vid brådskande fall kan uppgifterna faxas.
  • Den skriftliga anmälan skickas till socialtjänsten i barnets/ungdomens hemkommun. Använd Region Jönköpings läns blankett för anmälan ”Anmälan vid misstanke om att ett barn/ungdom far illa”.
  • Samtidigt med anmälan informeras vårdnadshavare. OBS! Vid misstanke om brott såsom sexuella övergrepp eller misshandel kontaktas ej vårdnadshavare av anmälaren.
  • Under icke kontorstid kontaktas socialjouren via 112.

Vem gör anmälan

  • All anställd personal samt valda ledamöter som får kännedom om misstanke att ett barn far illa har skyldighet att anmäla till barnets/ungdomens hemkommun.
  • På varje arbetsplats ska det finnas rutiner för vem som undertecknar en anmälan. Detta till stöd för personal som misstänker att ett barn/ungdom far illa. Lämpligt är att 1:a linjechef, sektionschef eller patientansvarig läkare undertecknar anmälan tillsammans med den som uppmärksammat barnets situation.

Vad ska anmälas

  • Barnets/ungdomens namn, adress, ålder/personnummer. Gärna telefonnummer till vårdnadshavare.
  • Anledning till anmälan. Beskriv de iakttagelser och den oro som finns runt barnet. Till exempel vilka av barnets behov som misstänks försummas, misstanke om fysiskt, psykiskt våld, övergrepp, kränkningar. Vad visade barnet för beteende, känslor, vad har barnet sagt mm.
  • Hur länge har oron funnits? När och i vilket sammanhang gjordes iakttagelserna?
  • Vilka eventuellt negativa konsekvenser kan du se för barnet på lång och på kort sikt, utifrån dina iakttagelser?
  • Finns det akut fara för barnet?
  • Känner vårdnadshavare till att anmälan görs? Hur är deras inställning?
  • Känner barnet/ungdomen till att anmälan görs? Hur är dennes inställning?
  • Namn och kontaktuppgifter till den som lämnat anmälan, befattning, telefonnummer, adress, lämpligast tid att nå dig/ansvarig chef.

Vad händer när anmälan är gjord?

Anmälan till socialtjänsten skall dokumenteras i patientens journal. I de fall patienten är vårdnadshavare och anmälan gäller dennes barn, skall anmälan dokumenteras i vårdnadshavarens journal.

Då en anmälan inkommer till socialtjänsten ska utredning inledas utan dröjsmål, om det inte uppenbart går att avskriva den anmälda misstanken. Utredningen ska genomföras skyndsamt och inom 4 månader.

Det är önskvärt att socialtjänsten återkopplar till anmälaren att anmälan mottagits, att utredning inleds eller ej, vem som handlägger ärendet, samt hur ni kan komma i kontakt med densamme.

Familjen och barnet har rätt till strikt sekretesskydd från socialtjänsten. Socialtjänstens möjligheter att återrapportera om vad som sker efter anmälan och under utredning är därför begränsade. Samtycke från familjen ger dock alltid möjlighet till samverkan och de flesta familjer samtycker om argumentet är att samarbete gynnar deras barn.

Om föräldrarna inte samtycker till den vård/de insatser som socialtjänsten föreslår, görs ett övervägande om tvångsvård med stöd av LVU (lagen om vård av unga) är tillämplig.

För mer information och kunskap

  • Socialstyrelsens skrift ”Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn”, art.nr 2004-101-1
  • Socialtjänstlag (2001:453) 14 kap 1§, 11 kap 1-2, 4§§
  • Föreskrifter eller allmänna råd från myndighet
  • Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:16) om anmälan om missförhållanden enligt 14 kap 1§ socialtjänstlagen (2001:453)
  • Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2006:12) om handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga
  • Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2008:4) om ändring i allmänna råden (SOSFS 2006:12) om handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga
  • Samordnare gällande frågor som rör barn till psykiskt sjuka föräldrar, Katarina Johansson,
  • BIP-grupperna i Region Jönköpings län

Ansvarig

B-K Knutsson
Ordförande i programgrupp psykiatri
Verksamhetschef psykiatriska kliniken, Jönköping

Uppdaterad: 2016-01-11
Johanna Rosander, Folkhälsa och sjukvård, Verksamhetsnära funktion