Region Jnkpings ln Region Plus
plus.rjl.se för vårdpersonal, samverkanspartners m.fl.

Hantering av cytostatika

Observera att uppdateringar endast sker i nätversion.

Innehåll på denna sida:

Ändringar

Förtydliganden och redaktionella ändringar i avsnitten organisation, beställning och transport.
Uppdatering av länkar till venport, intravenös infusion via Homepump, till ansvarig distriktssköterska och extravasering av cytostatika.
Ändringar har gjorts i avsnitt organisation, transport, beställning, skyddsutrustning och   cytostatikakontaminering/cytostatikaspill.

Länk till dokumentet "Cytostatikahantering i ordinärt och särkilt boende.

Bakgrund

Hantering av cytostatika regleras av Arbetsmiljöverkets författning
AFS 2005:5 "Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt, Arbetsmiljöverket, (nytt fönster)

Cytostatika och övriga läkemedel under grupperna L01 och några medel under grupp J05 enligt ATC-systemet är cytotoxiska ämnen. Även trimetrexat är cytotoxiskt.

Cytostatika/cytotoxiska läkemedel kan ge genetiska skador och cancer eller förorsaka celldöd. Vid hudkontakt är lokal irritation och allergisk reaktion de mest vanliga symtomen.

Denna instruktion för Region Jönköpings län är ett komplement till gällande lagstiftning och ska finnas lätt tillgänglig på alla vårdenheter som använder cytostatika. Den ska även tillämpas i primärvården och i hemsjukvården där cytostatika ges till patient.

Personal som administrerar cytostatika ska vara insatt i och följa denna instruktion. Detta gäller även personal som assisterar vid hantering av cytostatika, vårdar patienter, städar, rengör utrustning och som i sitt arbete kan exponeras för cytostatika.

Inledning

Cytostatika är kemiskt reaktiva ämnen som dödar/påverkar både cancerceller och friska celler genom att skada cellernas DNA.

De flesta cytostatika har visat mutagena, teratogena samt carcinogena effekter hos försöksdjur.

All personal som hanterar eller på annat sätt kommer i kontakt med cytostatika/cytotoxiska medel måste ha kunskaper om riskerna med dessa preparat och hur dessa risker kan undvikas.

Ett extraordinärt säkerhetstänkande krävs därför hos personal som på olika sätt kommer i kontakt med dessa ämnen både för egen del och för omgivningen.

Tydliga ordinationer signerade av läkare är ett grundkrav vid administrering av cytostatika.

Ett annat grundkrav är att beredningen på apotek följer nationella kvalitetskrav.

Organisation

Cytostatikahanteringen bör koncentreras till ett fåtal enheter. Detta med hänsyn till de speciella krav som ställs på personal som hanterar cytostatika och på den tekniska utrustning som används i samband med hanteringen.

På Sjukhusapoteket Jönköping Tillverkning (i fortsatt text kallat Apoteket) beredes cytostatika för hela länet.

Vissa cytostatika kan ges via ambulatoriskt hjälpmedel, dvs. via Homepump eller Intermate, vilket möjliggör behandling i patientens hem.

Cytostatikahantering i ordinärt och särskilt boende

Region Jönköpings läns riktlinjer för hantering av cytostatika ger instruktioner, lagstyrning och bakgrund. Länkat dokument är ett komplement med anpassning till behandling i kommunal vård.

Cytostatikahantering i ordinärt och särskilt boende


Enheter som administrerar cytostatika

Värnamo sjukhus

  • Kirurgklinikens mottagning
  • Kvinnoklinikens mottagning
  • Medicinklinikens avdelning A
  • Ögonmottagningen
  • Urologmottagningen

Eksjöklinikerna

  • Kirurgklinikens mottagning
  • Kvinnoklinikens avdelning 8
  • Medicinklinikens avdelningar A och F
  • Ögonmottagningen
  • Urologmottagningen

Länssjukhuset Ryhov

  • Barnvårdsenheten, barnklinikens dagsjukvård
  • Medicinklinikens avdelningar A (avd+dagv), B, och C
  • Med mott 2
  • Kvinnoklinikens avdelning
  • Onkologklinikens avdelning
  • Onokologen - dagvården
  • Ortopedklinikens reumatologavdelning
  • Ögonklinikens mottagning
  • Ögonklinikens operationsavdelning

Kommunen

  • Cytostatika ges även inom kommunens hemsjukvård och äldreboende.

Kompetens

Samtliga berörda sjuksköterskor och farmaceuter ska geomgå särskild utbildning för att arbeta med administrering respektive beredning av cytostatika.

Verksamhetschefen eller motsvarande ansvarar för att berörda sjuksköterskor, undersköterskor och lokalvårdare har de kunskaper som krävs vid arbete med cytostatikabehandlade patienter.

En grundutbildning anordnas av läkemedelskommittén i Jönköpings län två gånger per år. Utbildningen förläggs vanligtvis till vår och höst. Grundutbildningen kompletteras vid behov med utbildning som ger ett personligt "cytostatika-körkort".

En checklista finns under rubrik ”Introduktion av nyanställda sjuksköterskor som hanterar cytostatika"  på landstingets intranät på läkemedelskommitténs webbplats. 
Introduktion av nyanställda sjuksköterskor som hanterar cytostatika (pdf, nytt fönster)

Riskbedömning

I Arbetsmiljöverkets författning AFS 2005:5, § 3 samt i SFS 1998:901 förordning om verksamhetsutövares egenkontroll, påpekas vikten av att arbetsledningen ska göra en riskbedömning av arbetet samt identifiera läkemedel som kan orsaka bestående skada på hälsa och miljö eller kan medföra risk för uppkomst av överkänslighet.

Arbetsgivaren ska vidare bedöma risken för skadlig inverkan på graviditet eller amning. De risker som personal kan utsättas för vid oförsiktig eller felaktig hantering av cytostatika kan hänföras till läkemedlets toxikologiska egenskaper eller verkningsmekanismer.

På samtliga enheter som administrerar cytostatika ska följande finnas:

  • Gällande författningar
  • Aktuell version av denna instruktion
  • Gällande regimer/ kurbeskrivningar för de cytostatika som används på enheten
  • Detaljerad preparatinformation om de cytostatika som används på enheten
  • Säkerhetsdatablad (SDB) för de cytostatika som används på enheten
  • Särskild godkänd behållare, gula behållaren, för omhändertagande av cytostatikaavfall
  • "Spillbox” dvs samlad utrustning för omhändertagande av cytostatikaspill

Aktuella säkerhetsdatablad om specifika cytostatika tillhandahålls av tillverkaren och finns att hämta på Internet på

Vanliga kontaminationsvägar för cytostatika:

  • Absorption vid direktkontakt på hud, slemhinnor och ögon
  • Inandning av aerosoler eller vid förångning
  • Oavsiktlig förtäring genom bristfällig handhygien
  • Oavsiktliga kanylstick
  • Utsöndringar från patient
  • Hantering av blod- och urinprover
  • Läckage vid administrering
  • Rengöring av utrustning / instrument
  • Städning av lokaler där risk för kontamination föreligger
  • Operation
  • Obduktion
  • Brister i avfallshantering som kan leda till skada på personer i efterföljande hantering eller till skada i miljön
  • Olycka/ oförutsedd händelse som kan leda till skada på personer eller miljö
  • Godsdeklaration och transportkort saknas från avsändaren när cytostatika ska transporteras internt eller externt. Risk att personal är ovetande om vad som hanteras

Den som gör riskbedömningen måste ha sakkunskap om risker och regler samt vara insatt i hantering och de lokala förutsättningarna. Resultatet av riskbedömningen och beslutet ska dokumenteras skriftligt.

Med en riskbedömning som underlag ska verksamhetschef/motsvarande fatta beslut om produktval och val av arbetsmetod, arbetsutrustning och lokal. Verksamheten ska planeras så att riskerna motverkas. Riskbedömningen ska revideras vid ny teknik, ändrade rutiner och när nya läkemedel kommer till eller mängden hanterade läkemedel ändras. En blankett att använda som stöd vid dokumentation av riskbedömning finns på intranätet.
Sökväg: Administrativt stöd och IT/ Blanketter och mallar/Övriga blanketter/ Riskbedömning av cytostatika.

Cytostatika och joniserande strålning

Vid samtidigt arbete med cytostatika och joniserande strålning finns risk för en förstärkt toxisk effekt. Arbetstagare som regelbundet hanterar cytostatika bör inte under samma tidsperiod samtidigt arbeta med joniserande strålning som definieras som kategori A arbete enligt Statens Strålskyddsinstituts föreskrifter SSIFS 1998:3.

Cytostatika vid graviditet och amning

När det gäller gravida och ammande arbetstagare hänvisas till Arbetsmiljöverkets föreskrifter

AFS 2007:5 Gravida och ammande arbetstagare, Arbetsmiljöverket (pdf, nytt fönster)

Föreskrifterna ålägger arbetsgivaren att bedöma vilka risker för skadlig inverkan på graviditet och amning som kan finnas i samband med bland annat hantering och exponering på arbetsplatsen av kemiska ämnen.

I föreskriften står ”det kan vara lämpligt att omplacera en gravid arbetstagare som tillreder cytostatika/cytotoxiska läkemedel”.

Personal som planerar graviditet, är gravid eller ammar har rätt att avstå arbete med cytostatika. Ställningstagandet grundar sig på att man aldrig helt kan eliminera risken för olycksfallsexponering av cytostatika i arbetet.

Cytostatikabehandlad avliden patient

På remiss till obduktion av avliden patient, som de senaste 5 dagarna fått cytostatika, ska uppgifter om behandling anges. Obduktionspersonal ska använda föreskriven skyddsutrustning för cytostatika.

Beställning

Preliminär beställning

Planerad behandling meddelas Apoteket i god tid enligt överenskommelse med varje enhet.

Ett alternativ är att patientbokningslistor faxas veckovis till Apoteket.
Apotekets faxnummer är 036 – 32 34 55.

Beställning kan också skickas per post eller elektroniskt via Cytodose.

Den preliminära cytostatikabeställningen ska ge information om patient, läkemedel/kur, beställande enhet samt planerad tidpunkt för behandling.

Den preliminära beställningen ska inte vara signerad av läkare. Signerad dos betyder att beredningen är klar att tillverka. Om beställaren önskar att Apoteket avvaktar med att bereda en av läkare signerad dos måste detta framgå tydligt på beställningen.

Cytostatikakort

Vid varje vårdenhet som ger cytostatika ska finnas cytostatikakort som beskriver de kurer och läkemedelssubstanser som är aktuella för respektive enhet.

Beredning

Beredning av cytostatika på apotek sker enligt nationella föreskrifter som revideras kontinuerligt. För detaljer, ta kontakt med Apoteket telefon 036-32 34 51.

Dosbekräftelse

Beredning av cytostatikados sker först när skriftlig ordination (dosbekräftelse) signerad av läkare kommit till Apoteket.

Apotekets beredning

På Apoteket bereds parenterala cytostatikadoser i säkerhetsbänk i ett validerat cytostatika/sterilrum klass B vilket ger möjlighet till utökad hållbarhet ofta till 3 dygn eller längre. Som regel levereras infusionslösningar med kopplat infusionsaggregat fyllt med baslösning vanligtvis natriumklorid 9 mg/ml eller glukos 50 mg/ml.

Påsar/sprutor med cytostatikadoser packas i "cytostatikamärkta" minigrippåsar av extra kraftig plast. Dessa påsar används sedan till det cytostatikaavfall som uppstår i samband med administrering av cytostatika.

Säkerhetssystem

I syfte att minimera risken för exponering av cytostatika kan något av nedan beskrivna säkerhetssystem väljas vid beredning och administrering av cytostatika.

Diskutera gärna alternativen nedan med Apoteket.

  • Ge cytostatika i infusionspåse istället för i spruta. Risk för spill i samband med administrering är lägre om infusionspåse används
  • Då två eller flera cytostatika ska ges som intravenös infusion till samma patient kan t.ex Cyto-ad Set från Codan Triplus användas. B.Braun Medical har ett liknande system som kallas Cyto-Set . Apoteket levererar då påsar med korta” kopplingsvansar” som är fyllda med baslösning. På avdelningen kopplas påsarna till ett speciellt administreringsset, vilket möjliggör att intravenöst spoldropp samt upp till fyra olika cytostatika kan ges
  • För intravenös bolusinjektion kan t.ex. PhaSeal från Carmel-Pharma användas. TEVA har ett liknande system som kallas Tevadaptor. PhaSealsystemet består av en "Protector", vilket är en tryckutjämnande skyddshuv som används vid beredning, en "Injector" som är en inkapslad kanyl samt en "Connector" som fungerar som förbindelselänk mellan "Injector" och patientens intravenösa infart . Apoteket levererar sprutor med kopplad Injector och bipackad Connector. Motsvarande utrustning finns för att kopplas till infusionspåsar

Transporter

Interna transporter på Länssjukhuset Ryhov

  • Cytostatika levereras enligt överenskommelse med varje enhet.
  • Packning och märkning sker enligt Apotekets rutiner.

Transporter till Eksjö och Värnamo

Cytostatika levereras direkt till beställande enhet på Värnamo sjukhus och Höglandssjukhuset Eksjö dagen efter att ordination/dosbekräftelse har kommit till Apoteket.

Skyddsutrustning

Personlig skyddsutrustning

Vid allt arbete med cytostatika ska skyddskläder och skyddshandskar av nitril användas.
Om det finns risk för stänk i ansikte/ögon ska visir eller skyddsglasögon användas.
Tillgång till ögonsköljning ska finnas.

Detta gäller även hemsjukvården.

Skyddsrock

Använd skyddsrock av bomull med hel front och lång ärm med mudd. Rock för engångsbruk är ett alternativ t.ex. till hemsjukvården. Skyddsrocken ska alltid vara rumsbunden där cytostatika hanteras. Rock ska bytas dagligen.

Skyddsrock och nitrilhandskar ska alltid användas vid omhändertagande av patient som fått cytostatika och fem dygn därefter.

Handskar

Använd handskar av nitril som dras över skyddsrockens mudd. Handskar byts genast vid spill och alltid efter 30 minuters arbete. Tvätta alltid händerna efter cytostatikahantering

Ögonskydd

Visir eller skyddsglasögon används när du som enskild arbetstagare bedömer att det finns risk för stänk i ögonen.

Andningsskydd

Vid bäddning bör gravida använda andningsskydd FFP, klass 3.

Övrig utrustning

I anslutning till arbete med cytostatika ska finnas möjlighet till handtvätt och ögonspolning samt en samlad utrustning för omhändertagande av cytostatikaspill.

Administrering

Generella hanteringsrutiner

Förutom basala hygienrutiner gäller att förhindra exponering av cytostatika för både personal och patient.

Liksom vid allt vård- och våtarbete är det inte tillåtet att bära ringar och andra smycken på händer och underarmar.
Tänk också på att en hel hud på händerna minskar risken för läkemedelsupptag.

Kontroll vid mottagande av cytostatikados

  • Har läkemedlet förvarats på rätt sätt under transporten från Apoteket?
    Detta gäller främst för apotek och enheter på Eksjö och Värnamo sjukhus.
  • Är cytostatikadosen till rätt patient?
  • Är påsen/sprutan hel och tillsluten? Finns det läckage?
  • Är infusionsaggregatet fyllt och tillslutet? Finns det läckage?
  • Ska förvaring ske i kylskåp eller i rumstemperatur?

Kontroll före administrering av cytostatikados

  • Är ordinationen tydlig och signerad av läkare? Signering på patientens cytostatikakort krävs inför varje behandlingstillfälle. Lokal instruktion krävs om undantag ska göras.
  • Är det rätt kur? Är dosen rimlig i förhållande till provsvar?
  • Är kuren given i rätt tid? Mår patienten bra? Har premedicinering skett?
  • Granska etiketten på påsen/sprutan? Stämmer informationen med cytostatikakortet?
  • Kontrollera personnummer och namn på patienten
  • Kontrollera substans och preparatnamn
  • Är hållbarheten tillräcklig?
  • Observera att Apoteket ibland måste dela upp den ordinerade dosen i två påsar/sprutor. 
    Vid minsta tveksamhet kontakta förskrivande läkare och/eller Apoteket. Ge gärna patienten möjlighet att se att Apotekets etikett stämmer med överenskommen kur. 
    Patienter som behandlas med cytostatika ska ha fått muntlig och skriftlig information om vilken kur som ska ges samt vilka preparat och doser som ges i "normala" fall.
  • Kontakta Apoteket om cytostatika inte kommer till användning
  • En cytostatikados får aldrig justeras utanför Apoteket

Intravenös infusion

  • Koppla ett dropp med natriumklorid 9 mg/ml eller annan infusionsvätska som anges för aktuellt preparat via trevägskran
  • Placera ett plastat underlägg/duk mellan trevägskranen och patientens hud
  • Kontrollera att fri passage föreligger genom kontroll av backflöde
  • Infusionspåse med cytostatika hängs separat på droppställning. Påse med cytostatika ska inte hängas på ställning över huvudet på patienten då det finns risk för att patienten kan få cytostatika på sig. Risk finns att patienten drar ut infusionsslangen om hon/han lämnar sängen.
  • Kontrollera att alla kopplingar sitter ordentligt samt att påsarna är hela
  • Kontrollera att infusionen inte stannar under pågående behandling
  • Spola med natriumklorid 9 mg/ml efter avslutad cytostatikabehandling om inte aktuellt kurblad föreskriver annan lösning
  • Infusionsaggregat till cytostatika från Apoteket är alltid fyllt med baslösning
  • Avbryt genast infusionen om patienten klagar över smärta vid infusionsstället och kontakta ansvarig läkare

Åtgärder vid extravasal administrering av cytostatika (pdf, nytt fönster)

Intravenös injektion

  • Koppla ett dropp med natriumklorid 9 mg/ml eller annan angiven infusionsvätska för aktuellt preparat via trevägskranen
  • Placera ett plastat underlägg/duk mellan trevägskranen och patientens hud
  • Kontrollera att fri passage föreligger genom kontroll av backflöde
  • Använd tillgängliga säkerhetssystem för intravenös injektion t.ex. PhaSeal Carmel Pharma
  • Tryck fast spruta med cytostatikados ordentligt och injicera genom trevägskranen under pågående spoldropp
  • Kontrollera att infusionen inte stannar under tiden cytostatika ges
  • Efter avslutad injektion genomspolas kanylen med infusionsvätska och resten av infusionsvätskan ges
  • Avbryt genast injektionen och kontakta ansvarig läkare om patienten klagar över smärta vid injektionsstället

Åtgärder vid extravasal administrering av cytostatika, (pdf, nytt fönster)

Perifer venkanyl/PVK

  • Välj stora vener
  • Undvik vener som ligger nära leder och senor, vener på hand- och fotrygg samt vener i strålbehandlat område eftersom skada på grund av extravasal tillförsel blir mer svårbemästrad
  • Undvik om möjligt att ge cytostatika till bröstcanceropererade patienter i armen på den sida där operationen gjorts
  • Undvik att sätta PVK i samma arm där prover nyss är tagna för att undvika att cytostatika går extravasalt
  • Sätt en perifer venkanyl /PVK med trevägskran
  • Placera ett plastat underlägg mellan trevägskran och patientens hud
  • Backflöde kontrolleras genom att sänka infusionspåsen. Detta görs flera gånger under pågående cytostatikabehandling
  • Kontrollera kanylens läge noga under hela infusionen

Omläggning av Groshong nXt PICC-line, (Word, nytt fönster)

Venport

  • All hantering av venport ska ske med högrena eller sterila handskar
  • Sprita av hudområdet ovanför porten med klorhexidinsprit. Låt lufttorka
  • Placera ett plastat underlägg mellan trevägskran och patientens hud
  • Koppla särskild venportsnål med en 1dm lång trevägskran och spola systemet med koksalt
  • Håll porten stadigt mellan tumme och pekfinger och fixera den mot bröstkorgen
  • Tryck därefter nålen vinkelrät mot huden genom portens membran till botten
  • Aspirera för att verifiera intravasalt läge enligt nedan
  • Spola igenom systemet 4 gånger med en 10 ml spruta fylld med natriumklorid 9 mg/ml (mekanisk spolning!)
  • Detta är av oerhörd vikt för att undvika stopp i kateter

Infektioner vid centrala venösa infart, Säker vårdpusselbit 4, checklista (nytt fönster)

Medicinska PM/ behandlingsrutiner/riktlinjer, onkologkliniken, Länssjukhuset Ryhov, Homepump (pdf)
 

Intramuskulär och subkutan injektion

  • Utförs på sedvanligt sätt
  • Försäkra dig om att kanylen sitter väl
  • Tvätta injektionsstället med vatten efter avslutad injektion

Intraperitoneal, Cytostatika via bukport

  • Patienten har en bukport inopererad. Bukporten sitter på höger eller vänster revbensbåge och brukar vara lätt att palpera
  • Cytostatikan som används är 5-fluoruracil (5-FU) och den kommer färdigblandad i en infusionspåse med 500 ml NaCl. Infusionspåsen har en NaCl-fylld kopplingsslang. Använd gul rock och nitrilhandskar vid förberedning av infusionen i beredningsrummet
  • Kontrollera att personuppgifter och dosering på cytostatikapåsen överensstämmer med ordination på cytostatikakort
  • Koppla ett infusionsaggregat för cytostatika t.ex Cyto-ad set till en påse med 100 ml NaCl och fyll aggregatet på vanligt sätt
  • Se till att slangklämman till cytostatikainfusionen är stängd och koppla sedan kopplingsslangen till en av de två infarterna ovanför droppkammaren på infusionsaggregatet

Sätt nål i bukporten på samma sätt som i en vanlig  subcutan venport.

  • Spola med 10-20 ml NaCl för att kontrollera gott flöde (sprutstorlek: 10 eller 20 ml)
  • Eftersom porten ligger i bukhålan fås inget backflöde vid aspiration
  • Märk nålen med "bukport"

Kontrollera att personuppgifterna på cytostatikainfusionen överensstämmer med patientens muntliga uppgifter.

  • Koppla cytostatikapåsen till trevägskranen till bukporten. Kontrollera att slangklämman till NaCl-påsen är stängd. Öppna slangklämman till cytostatikapåsen och starta infusionen
  • Lämplig infusionstid är ca 60 min (ca 150 droppar/min). Om patienten upplever obehag eller smärta får hastigheten sänkas

När cytostatikan är slut, stäng slangklämman till cytostatikapåsen. Öppna till NaCl-påsen och spola igenom med resterande NaCl.

Efter sista cytostatikainfusionen spolas bukporten med 20 ml NaCl och nålen dras på samma sätt som i en subcutan venport.

Endast vid behandling 5-FU ges även Isovorin. Isovorin blandas i 100 ml NaCl och ges som snabb intravenös infusion. Isovorininfusionen startas alltid 60 minuter efter att cytostatikainfusionen startats.

OBS! Vid första behandlingsomgången, direkt postoperativt, har patienten ett eller flera passiva dränage kopplade till icke tömbar uribag. Dränage ska stängas vid infusionsstart och lämnas stängda i 23 timmar före nästa dos. Dränagen öppnas en timme före infusionsstart. I enstaka fall har patienten även ett aktivt subcutant dränage. I sådant fall ska detta lämnas öppet hela tiden, även under pågående behandling.

Cirka tre veckor efter en behandling ska patienten gå till distriktssköterska på hemorten och spola bukporten med heparin.

Vid hemgång skickas ett informationsblad (homepump).
Medicinska PM/ behandlingsrutiner/riktlinjer, onkologkliniken, Länssjukhuset Ryhov, homepump (pdf, nytt fönster)

Intratekal administrering

  • Behandlingen utförs av läkare
  • Dukas som till lumbalpunktion
  • Sterila handskar används vid punktionen
  • Plastat underlägg/duk används för att skydda patienten
  • Insticksstället bedövas
  • Området tvättas med medicinsk sprit 70 % alternativt klorhexidinsprit 5 mg/ml.  Observera inverkningstiden 0,5-2 minuter
  • Klar likvor ska fyllas till konen i röret före injektonen
  • Plåster används vid behov
  • Patienten bör vara liggande en timma efter injektionen

Lokal variation kan förekomma.

 

Peroral behandling

  • Använd handskar av nitril och skyddande plastunderlägg
  • Sked bör användas
  • Tabletter och kapslar får inte delas. De ska sväljas hela med riklig mängd vätska
  • Finns synligt pulverdamm bland tabletter eller kapslar i en förpackning ska Apoteket kontaktas för hanteringsråd
  • Se även säkerhetsdatablad (SDB) för ordinerat läkemedel

Vid problem beträffande ordinerad dos i förhållande till tillgänglig läkemedelsstyrka/beredningsform kontaktas lokalt apotek för diskussion om lämplig åtgärd.

Dermatologisk administrering

  • Använd handskar av nitril
  • Applicera salvan - helst med spatel
  • Täck med förband av lämpligt slag

Cytostatikakontaminering/Cytostatikaspill

Utsöndringar från patient kan kontaminera sängkläder, textilier, inredning, golv, arbetsytor, utrustning m.m.

  • Omhändertagande av cytostatikaspill ska ske på sådant sätt att patient, personal och omgivning skyddas från exponering
  • Varna personalen och avgränsa cytostatikaspillet
  • Läs säkerhetsdatablad för aktuellt preparat
  • Vid spill, större än 5 ml, kan utrustning från en Chemoprotect spill box från Codan-Triplus eller motsvarande användas. En spillbox kan innehålla skyddsglasögon, ansiktsmask mot aerosol, skyddshandskar av olika tjocklek, skyddsrock, skoskydd, torkdukar, varningsskyltar och även specialpulver som binder utspilld vätska
  • Avfall hanteras enligt rutin i Avfallshandboken

Landstinget har en avfallshandbok och vill du som inte kommer åt Landstingets intranät ta del av den så kontakta Landstingets miljöchef.

Sökväg intranät: Ledning/Miljö/Arbetssätt för bättre hållbarhet/Avfallshandbok.

Åtgärder vid spill på golv och arbetsytor

  • Använd skyddsrock och nitrilhandskar
  • Utspilld lösning tas omedelbart om hand. Låt lösningen sugas upp av en absorberande duk.
    Undvik svepande rörelser
  • Skölj rikligt med vatten och tvätta sedan noggrant med rengöringsmedel och vatten
  • Ta av kontaminerade handskar och tvätta händerna noggrant med tvål och vatten innan nya handskar tas på

Åtgärder vid spill på textiler

  • Textiler som kontaminerats byts omedelbart och hanteras som cytostatikatvätt.
  • Tvätt som kontaminerats med spill, mindre än 5 ml, cytostatika placeras i varmvattenlöslig plastsäck.
  • Tillkalla eventuellt medarbetare, som kan hjälpa till med avtagning av kläder.

Åtgärder vid spill på oskyddad hud

  • Skölj med rikliga mängder vatten och tvätta sedan noggrant med tvål och vatten
  • Avvikelse/tillbud anmäls via Synergi eller motsvarande

Åtgärder vid stänk i ögonen

  • Vid risk för stänk, använd alltid visir eller skyddsglasögon
  • Skölj genast i rikliga mängder rinnande vatten i minst 5 minuter eller använd ögonspolflaskor innehållande steril koksaltlösning
  • Kontakta ansvarig läkare
  • Om irritation kvarstår efter ögonspolning ska undersökning göras av ögonläkare
  • Avvikelse/tillbud anmäls via Synergi eller motsvarande

Cytostatikaavfall

Inte förbrukad cytostatika

Inte förbrukad cytostatika och cytostatikakontaminerat material ska tas omhand så att personal, omgivning och yttre miljö i alla hanteringsled skyddas mot exponering.

Obrutna förpackningar med injektionsvätska/ injektionssubstans samt tabletter och kapslar som inte kommit till användning sänds till lokalt apotek på samma sätt som övriga läkemedel enligt instruktioner i riktlinjerna för läkemedelshantering i Jönköpings län.

Cytostatikakontaminerat avfall

Avfall som förorenats av cytostatika är klassat som farligt avfall. Till denna avfallsgrupp räknas rester av läkemedel och material förorenade med cytostatika såsom:

  • sprutor, kanyler, infusionspåsar, infusionsaggregat, bärbara engångspumpar, kassetter, katetrar, filter m.m
  • handskar, munskydd, ärmskydd, engångsförkläden och engångsrockar dvs material som används vid administrering liksom material som används vid rengöring
  • tvättlappar och blöjor med urin och andra utsöndringar som kan innehålla cytostatika
  • använt absorptionsmaterial
  • filter från säkerhetsbänk

Avfallshantering

  • Cytostatikakontaminerat avfall ska samlas i plastpåse i anslutning till den verksamhet där det uppkommer. Plastpåsen ska förslutas noga i den lokal där avfallet uppkommer.
  • För en säker avfallshantering rekommenderas t.ex. en PactoSafe eller Citynett
  • Plastpåsen läggs därefter i en för ändamålet godkänd plastbehållare för ”Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt.” Behållare (gul) beställs via Länsförsörjning och fylls till 3/4 innan locket stängs i slutligt läge
  • Etiketten fylls i med uppgift om vårdinrättning, avdelning, telefonnummer och datum
  • Behållaren ställs därefter i uppsamlingsrum eller på anvisad plats
  • Vid transport på allmän väg är avfallet klassat som farligt gods. Godsdeklaration och Transportkort ska fyllas i. Dessa finns för utskrift i Avfallshandboken på intranätet

Landstinget har en avfallshandbok och vill du som inte kommer åt Landstingets intranät ta del av den så kontakta Landstingets miljöchef.

Sökväg intranät: Ledning/Miljö/Arbetssätt för bättre hållbarhet/Avfallshandbok.

Skärande och stickande avfall

  • Skärande och stickande avfall t.ex. kanyler och ampuller ska placeras i godkänd behållare för skärande/stickande och smittförande avfall
  • Behållaren får fyllas till 3/4 och placeras väl försluten i den större gula plastbehållaren för cytostatikaavfall

Landstinget har en avfallshandbok och vill du som inte kommer åt Landstingets intranät ta del av den så kontakta Landstingets miljöchef.

Sökväg intranät: under Ledning/Miljö/Arbetssätt för bättre hållbarhet/Avfallshandbok.

Cytostatikavfall i hemsjukvården

  • En behållare för cytostatikaavfall ska finnas hemma hos patient som får cytostatikabehandling i hemsjukvården.
  • Allt cytostatikakontaminerat avfall hanteras på samma sätt som i slutenvården.

Cytostatikaavfall vid vård under eget ansvar

  • Vård under eget ansvar kan innebära att den enskilde själv sköter sin behandling med till exempel Metojectsprutor.
  • Ansvar för avfall ligger hos den enskilde och kommunen.
  • Apoteket tar emot läkemedelsavfall/cytostatika från enskild patient.

Omhändertagande av kräkningar, urin, avföring, drän och blod från cytostatikabehandlad patient

Kräkningar

  • Använd skyddsrock och nitrilhandskar
  • Om patienten behandlas med cytostatika parenteralt hanteras avfallet enligt vanlig rutin för omhändertagande av kräkningar
  • Vid cytostatika per os  hanteras kräkningar enligt rutin för cytostatikaavfall upp till fem dygn efter avslutad  cytostatikados
  • Använd munskydd och visir vid risk för stänk

Urin

  • Använd skyddsrock och nitrilhandskar
  • Vid risk för stänk använd munskydd och visir
  • Vid urinsamling används urinflaska med lock / bäcken med lock
  • Samlad urin på sjukhuset spolas ned i spoldesinfektor
  • Samlad urin via uribag eller engångsbäcken töms ej utan försluts i soppåse eller läggs i t.ex. PactoSafe/Citynett och slängs därefter i behållare för cytostatikaavfall
  • Urin ska hanteras som cytostatikakontaminerat upp till fem dygn efter sista givna dosen
  • Spill torkas upp och spillytor tvättas av med vatten och rengöringsmedel och sedan med ytdesinfektionsmedel
  • Avfallsmaterial hanteras som cytostatikaavfall
  • Vid instillation i urinblåsa ska första urinen efter installationen hanteras som cytostatikakontaminerad. Urinen sugs upp med blöja eller motsvarande och hanteras som cytostatikaavfall
  • Patienter som får cytostatikabehandling ska sitta ner på toaletten (gäller både män och kvinnor). Spola två gånger med locket nedfällt
  • Patienten bör om möjligt själv sköta töming/mätning av urin efter instruktion av ansvarig personal

Avföring

Hanteras enligt vanliga rutiner för omhändertagande av avföring.

Drän

  • Använd skyddsrock och nitrilhandskar
  • Vid risk för stänk använd munskydd och visir
  • Dränagevätska töms ej utan försluts i soppåse eller läggs i t.ex. PactoSafe/Citynett och slängs därefter i behållare för cytostatikaavfall
  • Dränagevätska ska hanteras som cytostatikakontaminerat upptill 5 dygn efter sista givna dosen
  • Spill torkas upp och spillytor tvättas av med vatten och rengöringsmedel och sedan med ytdesinfektionsmedel
  • Avfallsmaterial hanteras som cytostatikaavfall

Blod

  • Använd skyddsrock och nitrilhandskar
  • Vid risk för stänk använd munskydd och visir
  • Blodspill hanteras som cytostatikaavfall
  • Blodprov sker enligt vanliga rutiner

Tvätt

  • Tvätt som kontaminerats med spill, mindre än 5 ml, cytostatika placeras i varmvattenlöslig plastsäck Plastsäcken fylls endast till hälften, försluts med medföljande band och placeras därefter i vanlig vit tvättsäck som försluts och märks med tejp "Cytostatikatvätt"
  • Tvätt som kontaminerats med stor mängd cytostatika kasseras som cytostatikaavfall
  • Vid risk för damning använd munskydd FFP, klass 3
  • Vid bäddning/omvårdnad använd patientbunden skyddsrock som bytes dagligen

Städning

  • Daglig städning av lokaler där cytostatika administreras sker enligt enhetens rutiner utifrån verksamhetens användning av cytostatika
  • För arbetstagare som städar lokaler där läkemedel bereds eller administreras ska skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner finnas
  • Infusionspumpar, handtag, tvättsäcksslock m.m. rengörs dagligen med rengöringsmedel i vatten för att ta bort eventuellt cytostatikaspill. Ytdesinfektionsmedel används enligt lokal städrutin
  • I alla lokaler där cytostatikakontamination kan förekomma ska skyddshandskar av nitril och rumsbunden skyddsrock användas

Detaljerade städrutiner

Riskbedömning

Extravasal administrering

Cytostatika är celltoxiska medel som om de kommer extravasalt kan orsaka vävnadsnekros. För en hel del cytostatika saknas riktlinjer hur extravasal injektion ska behandlas, men för andra finns sådana. 
Avbryt administreringen omedelbart, tillkalla läkare. Låt kanylen sitta kvar.
Aspirera om möjligt, 3-5 ml blod för att få bort extravaserad cytostatika.

  • Immobilisera armen, högläge!
  • Bedöm hur stort hudområde som engagerats, rita på patienten
  • Bedöm mängden extravaserat läkemedel
  • Plastikkirurg konsulteras vid vävnadsretande cytostatikaextravasering.
    Åtgärder görs i samråd mellan denna och onkolog
  • Fotografera om möjligt området
  • Dokumentera och skriv avvikelserapport

Åtgärder vid extravasal administrering av cytostatika (pdf, nytt fönster)

Åtgärder vid extravasering, SBU 2013

Avvikelser/tillbud

Avvikelser/tillbud anmäls via Synergi eller motsvarande. Alla avvikelser/tillbud med cytostatika, t.ex. i ögonen eller spill på oskyddad hud, ska rapporteras enligt avdelningens rutin för avvikelser/tillbud. Detta gäller även avvikelse i avfallshantering, oförutsedd händelse eller olycka som kan medföra påverkan på den yttre miljön.

Rapport ska sändas till Arbetsmiljöenheten. Avvikelserapport ska även skrivas vid fel på etiketter eller förpackningar som levererats av apoteket. Förvaltningens miljösamordnare ska kontaktas omgående. Vid avvikelse där farligt gods är inblandat ska även säkerhetsrådgivare kontaktas.

 

Kontakt

Lars Abrahamsson
Utredare
010-242 42 26

Arbetsgrupp

Arbetsgrupp för hantering av cytostatika

Mera information

Tillverkning av extemporeläkemedel

Uppdaterad: 2017-05-15
Annika Stork Svensson, Arbetsmiljöenheten, Verksamhetsnära funktion