Region Jnkpings ln Läkemedel
plus.rjl.se/lakemedel

Hantering av läkemedel med bestående  toxisk effekt

Bakgrund

Riktlinjerna bygger på Arbetsmiljöverkets författningssamlingar (AFS) Föreskrifter om cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt, AFS 2005:05, Kemiska arbetsmiljörisker AFS 2014:43 och Hygieniska gränsvärden AFS 2015:7 www.av.se.

Läkemedlen delas in i:

  1. Cytostatika/ cytotoxiska medel (ATC-grupp L01). Exempel på cytotoxiska läkemedel kan även finnas i ATC-grupp L02, L03, L04 samt J05.
  2. Läkemedel som medför risk för uppkomst av överkänslighet och som genom sina toxikologiska egenskaper kan orsaka bestående skada.
  3. Läkemedel, utom anestesigaser, som används som inhalationsmedel och som genom sina toxikologiska egenskaper kan orsaka bestående skada.

Riktlinjerna är utarbetat av en arbetsgrupp, tillsatt av Läkemedelskommittén, Region Jönköpings län, och omfattar övriga läkemedel med bestående toxisk effekt (grupp 2 och 3).                 

Om dessa läkemedel inte hanteras rätt riskerar personalen att i första hand drabbas av överkänslighetsreaktioner, t.ex. snuva, ögonirritation och klåda. Om någon utvecklar allergi mot en läkemedelssubstans kan det innebära att personen inte kan vistas på platser där läkemedlet hanteras eller använda läkemedlet om eget behov uppstår.

Riktlinjerna är reviderade efter versionen som togs fram i februari 2001 och gäller för Region Jönköpings län samt kommunerna inom Region Jönköpings län. Uppdateringar sker endast i nätversion.

Riktlinjer för hantering av cytostatika är separat utarbetade.

Förutsättningar

Vid iordningställande och administrering av läkemedel med bestående toxisk effekt kan sjukvårdspersonal, patienter och omgivning oönskat exponeras för dessa läkemedel.

Det är därför av högsta vikt att all personal som hanterar läkemedel av detta slag följer gällande föreskrifter för att minimera risken för exponering.

Varje enhet måste bedöma i vilken omfattning enheten använder läkemedel med bestående toxisk effekt samt vilka risker det medför. Utifrån detta ska egna lokala rutiner upprättas. Verksamhetschefen eller motsvarande är ansvariga för att de lokala rutinerna revideras årligen.

För vissa läkemedel finns skyddsinformationsblad framtagna med preparatspecifik information om riskerna vid hantering av läkemedel. Denna information kan erhållas från respektive läkemedelsföretag och i vissa fall är de publicerade på www.fass.se (se dokument i högerspalten). Enligt arbetsmiljölagen ska läkemedelsföretagen lämna ut uppgifter som är av betydelse för att förebygga ohälsa och olycksfall. För vissa extempore- och licensläkemedel finns produktinformation/skyddsinformation att hämta på respektive webbplats, se exempelvis www.apl.se och www.unimedicpharma.com.

Att rutiner för hantering av läkemedel med toxisk effekt finns och följs bör granskas vid årlig arbetsmiljörond.

Kompetens

I AFS 2005:05 betonas vikten av kompetens (§9) och utbildning (§22). Läkemedel får endast tillredas och administreras av dem som har kompetens för detta och som har kunskap om de skyddsåtgärder som behöver vidtas.

All personal som i sin yrkesutövning kan tänkas komma i kontakt med toxiska läkemedel ska erhålla grundläggande utbildning/ information i hantering av, samt risker med, dessa preparat. Läkemedelskommittén arrangerar årliga grundutbildningar i läkemedelshantering för nya sjuksköterskor där detta ingår.

Verksamhetschefen eller motsvarande på respektive enhet ansvarar för att säkerställa att personalen har kunskap och arbetar enligt gällande rutiner inom området. Arbetstagaren har ett eget ansvar för att följa de föreskrifter och rutiner som finns.

Riskbedömning

I AFS 2005:05, § 3, påpekas vikten av att arbetsgivaren ska göra en riskbedömning av arbetet samt identifiera läkemedel som kan orsaka bestående skada eller som kan medföra risk för uppkomst för överkänslighet.

Med en riskbedömning som underlag ska arbetsgivaren fatta beslut om produktval och val av arbetsmetod, arbetsutrustning och lokal. Arbetsgivaren ska planera verksamheten så att riskerna motverkas. Den som gör bedömningen måste ha sakkunskap om risker och regler samt vara insatt i hantering och de lokala förutsättningarna.

På varje enhet ska en lokal riskbedömning göras utifrån de enstaka läkemedel eller utifrån läkemedelsgrupp som används på enheten. Resultatet av riskbedömningen och åtgärdsplan ska dokumenteras skriftligt. Vid användning av ett nytt läkemedel med bestående toxisk effekt är det viktigt med en bedömning av de risker som kan uppkomma.

Lokal riskbedömning

Vid en lokal riskbedömning på den egna enheten kan följande frågor tillämpas:

  • Vilka läkemedel hanterar vi på enheten och i vilken omfattning?
  • Vad har läkemedlen för toxikologiska egenskaper? Se tabell 1 för exempel på läkemedelsgrupper som kan medföra uppkomst av överkänslighet och som genom sina toxikologiska egenskaper kan orsaka bestående skada. Mer information finns i AFS 2005:05 och www.fass.se. Skyddsinformationsblad bör användas för att se över eventuella risker.
  • Vilka beredningsformer används? (tabletter, mixturer, inhalationer, injektioner)?
  • Hur ser lokaler ut/ utrymme där iordningsställande sker?
  • Vilka arbetsmoment finns (t ex. iordningställande, administrering, avfallshantering, patientvård, städning)?
  • Vid vilka arbetsmoment är riskerna särskilt stora (den största risken för exponering är generellt vid iordningsställande och administrering)?
  • Vad kan hända om något går snett (t.ex. läckage, spill, utrustningsfel)?
  • Vilka kontaktvägar finns (t ex. inandning, hudkontakt)? Risk för exponering sker framförallt vid kontamination av hud eller ögon, inandning av aerosoler från läkemedel samt vid hantering av avfall och spill.
  • Vilka åtgärder behövs för att åstadkomma en säker hantering (t.ex. skyddsutrustning, draghuv, filterkanyl, utbildning eller uppföljning)?

Arbetsgruppen har tagit fram ett dokument Riskbedömning - Läkemedel med bestående toxisk effekt som kan användas som ett stöd och dokumentationsunderlag på den enskilda enheten. Blanketten finns även på Region Jönköpings läns intranät.

Tabell 1. Exempel på läkemedel som medföra risk för uppkomst av överkänslighet och som genom sina toxikologiska egenskaper kan orsaka bestående skada.
 

Exempel på substanser

ATC- klassificering

Protonpumpshämmare

omeprazol, esomeprazol

A02B

Bulkmedel

ispaghula

A06A

Antikoagulantia

alteplas, iloprost, dalteparin

B01A

Testosteron-5-alfa-redukatshämmare

finasterid

G04CB01

Penicilliner

samtliga inklusive kombinationer

J01C

Cefalosporiner

samtliga

J01DB, J01DC,

J01DD, J01DE

Antibakteriella medel, Sulfonamider

samtliga

J01E

Antibakteriella medel, Linkosamider

klindamycin

J01FF

Antibakteriella medel, Aminoglykosider

tobramycin

J01G

Virushämmande medel

lamivudin

J05A

Allmänanestetika, halogenerade kolväten

isofluran, desfluran, sevofluran

N01AB

Vissa neuroleptika

Klorpromazin, levomepromazin

N05A

Källa: Arbetsmiljöverkets författning AFS 2005:5 samt skyddsinformation på www.fass.se.

Lokaler och hjälpmedel

Enligt AFS 2005:5, § 6, får läkemedel med bestående toxisk effekt endast iordningställas i lokaler med godkänd ventilation som kontrolleras av vårdenheten regelbundet, exempelvis 1/gång per år. Om verksamheten ändras, t.ex. vid ombyggnation av läkemedelsrum, ska ventilationen kontrolleras. Lokalen ska vara avsedd och inredd för ändamålet.

Läkemedelrum ska rengöras regelbundet enligt fastställd rutin. Se Riktlinjer för Läkemedelshantering. Om rummet är fullt av läkemedelsförpackningar, pärmar, böcker, datorer eller andra föremål kan det vara svårt att rengöra. Begränsa mängden material och utrustning i läkemedelsrummet. Damm ökar risken för att utveckla överkänslighet. Beredning bör alltid ske i läkemedelsrum i öppen-och slutenvård i den utsträckning det är möjligt.

I författning AFS 2005:05, § 7, framgår att sådan teknik och sådana hjälpmedel som minimerar risken för exponering via luftvägar, hud och ögon ska användas vid iordningsställande och administrering.

  • Vid iordningställande och administrering av läkemedel med bestående toxisk effekt ska handskar av nitril alltid användas. Handske ska bytas direkt om den förorenats med toxiskt läkemedel.
  • Ett absorberande underlägg med plastbelagd undersida rekommenderas vid beredning av flytande läkemedel. Underlägget kasseras direkt efter varje beredning.
  • Skyddsglasögon eller visir bör användas vid iordningställande och administrering om det finns risk för stänk i ögonen.
  • I verksamheter som har omfattande hantering av läkemedel med toxisk effekt bör draghuv eller spiskåpa kopplad till frånluft finnas där läkemedlen iordningställs. Riskbedömningsblankett bör vara ett underlag för detta beslut.

Praktiskt handhavande vid hantering av läkemedel med bestående toxisk effekt

 

Perorala doser

Normalt är exponeringsrisken låg vid iordningställande och administrering av perorala läkemedel.

Läkemedelssked/-pincett bör användas för hantering av tabletter och kapslar.

Tabletter bör inte krossas eller delas eftersom det då finns risk för partikelspridning. Se över möjlighet att använda en annan beredningsform för patienten med sväljsvårigheter. En del tabletter och kapslar bör inte krossas, delas eller öppnas eftersom det då också finns en risk för minskad läkemedelseffekt. Se Riktlinjer för Läkemedelshantering. Om tabletter behöver krossas eller delas bör tablettkrossare eller tablettdelare användas.

Hjälpmedel vid hantering av perorala läkemedel ska rengöras med vatten regelbundet samt vid synlig smuts.

Många tabletter kan, vid t.ex. sväljsvårigheter eller administrering i sond, med fördel slammas upp i vatten direkt i spruta för peroralt bruk. Se Riktlinjer för Läkemedelshantering.

Inhalationer

Vid iordningställande och administrering av inhalationsläkemedel med bestående toxisk effekt där aerosolerna kan orsaka skada, ska förutom ovan nämnda utrustning, även andningsskydd (enligt klass FFP 3) användas.

För att hindra att sjukvårdspersonal exponeras är det viktigt att den del av aerosolen som patienten inte inhalerar fångas upp så att den inte kommer ut i rumsluften. Används sådana läkemedel frekvent på enheten rekommenderas särskilt utsug.  Rummet ska om möjligt gå att vädra.

Parenterala läkemedel

Undvik att skapa övertryck i injektionsflaska eller spruta som kan orsaka aerosolspridning eller stänk och är den största risken vid hantering av parenterala läkemedel. Risken är störst vid upplösning av torrsubstans.

Vid iordningsställande av parenterala läkemedel med bestående toxisk effekt rekommenderas användning av luer-lockspruta och en filterkanyl med ett hydrofobt luft- och aerosolfilter på 0,2 µm. Filterkanylen ger en god säkerhet under förutsättning att den används på rätt sätt. För blandning/ överföring till infusionspåse rekommenderas överföringsadapter eller blandningsaggregat (Mix-ad set).
 

Iordningställande av injektionsvätska från flaska till spruta med filterkanyl

  • Ställ injektionsflaskan på arbetsytan.
  • Anslut sprutan till filterkanylen
  • Ta bort skyddslocket på filterkanylen och stick igenom flaskans membran.
  • Vänd läkemedelsflaskan upp och ned.
  • Dra upp lösningen i sprutan. Luft tillförs automatiskt via luftningsfiltret för att underlätta uppdragning av lösningen.
  • Lossa sprutan från filterkanylen.

Iordningställande av pulver till injektionsvätska med filterkanyl

  • Ställ injektionsflaskan på arbetsytan.
  • Dra upp föreskriven mängd lösningsmedel för läkemedlet i Luer-lock spruta
  • Anslut sprutan till filterkanylen
  • Ta bort skyddslocket på filterkanylen och stick igenom flaskans membran.
  • Spruta in vätskan. Eventuellt övertryck kommer automatiskt luftas ur. Arbeta lugnt, forcera inte.
  • Vänd flaskan försiktigt tills pulvret är löst och lösningen är klar.
  • Vänd läkemedelsflaskan upp och ned.
  • Dra upp lösningen i sprutan. Luft tillförs automatiskt via luftningsfiltret för att underlätta uppdragning av lösningen.
  • Lossa sprutan från filterkanylen.

Iordningställande av injektionsvätska från glasampull till spruta

Glasampuller och injektionskanyler med toxiska läkemedel bör undvikas om det är möjligt, men ibland är det enda alternativet. För öppnande av glasampull kan ampullbrytare användas.

  • Anslut en injektionskanyl till Luer-lock sprutan.
  • Ställ glasampullen på arbetsytan.
  • Bryt glasampullen (se upp med vassa, skärande kanter).
  • Avlägsna kanylskyddet.
  • Dra upp läkemedlet i sprutan.

Iordningställande av infusionspåse

  • Fyll slangen med neutral lösning innan tillsatsen görs för att minska risken för exponering i samband med administrering.
  • Tillsatsen bör helst göras i slutet system med överföringsadapter eller blandningsaggregat (Mix-ad set).
  • I övriga fall tillsätts läkemedlet med kanyl i avsedd injektionskanal.

Administrering av parentera läkemedel

Vid parenteral administrering bör ett absorberande underlägg användas som skydd mot spill på patientens kläder eller hud.

Avfall, spill och tvätt

Avfall

Avfall som förorenats av läkemedel med bestående toxisk effekt ska omgående placeras i en för ändamålet avsedd plastbehållare (kärl för cytostatika- läkemedelsavfall samt läkemedelsförorenat avfall 30L). Plastbehållaren fyllas upp till markering för maximal fyllnadsgräns, förslutas och etiketteras med avsändarens enhet, telefonnummer och datum för att ställas i uppsamlingsrum eller på anvisad plats.

För kommunen gäller lokala rutiner för hantering av behållare för farligt avfall.
För mer information, se Avfallshandboken för Region Jönköpings län samt rutiner för avfallshantering i respektive kommun.

  • Avfall med läkemedelsrester som t.ex. använda läkemedelsflaskor, sprutor, handskar, förorenade underlägg läggs i plastpåse som försluts och därefter läggs i plastbehållaren som ska vara placerad vid beredningsplatsen.
  • Efter given dos hos patienten ska restavfallet förslutas i en plastpåse och kasseras i avsedd plastbehållare som ska vara placerad i t.ex. sköljrummet för att minska risken för kontamination i beredningsrummet.
  • Skärande och stickande riskavfall t.ex. kanyler och ampuller placeras i godkänd märkt plastbehållare (riskavfallsburk) med lock. När behållaren är fylld till markering för maximal fyllnadsgrad, stängs behållaren i läge "slutlig stängning". Plastbehållaren etiketteras med avsändarens enhet, telefonnummer och datum för att ställas i uppsamlingsrum eller på anvisad plats.

Spill och tvätt

Vid spill, torka omgående upp spillet med absorberande torkduk och rengör därefter med vatten. Lägg avfallet i avfallsbehållaren (för cytostatika- läkemedelsavfall samt läkemedelsförorenat avfall 30L). Om spillet innehåller kroppsvätskor, desinfektera därefter med alkoholbaserat desinfektionsmedel med rengörande effekt. Handskar av nitril ska alltid användas vid hanteringen. Daglig städning av beredningsrummet sker enligt enhetens rutiner.

Tvätt som förorenats rikligt av läkemedel med bestående toxisk effekt läggs i plastpåse som försluts och påsen läggs i avfallsbehållaren.

Tvätt som fått mindre spill av läkemedel med bestående toxisk effekt läggs i vattenlösliga säckar och röd tvättsäck utanpå som skydd.

På särskilda boenden ska påsen läggas direkt till tvätt och tvättas separat.

Avvikelser och tillbud

Hud som förorenats av läkemedel med bestående toxisk effekt ska snarast rengöras med tvål och rikligt med vatten. Tillgång till ögondusch ska finnas i omedelbar närhet av arbetsplatsen och vägen dit får inte blockeras. Vid stänk i ögonen, skölj i ögonen omgående med stora mängder ögonsköljvätska eller vatten. Ta bort eventuella kontaktlinser.  Kontakta ögonläkare vid kvarstående besvär.

Vid avvikelser, tillbud eller misstanke om ökad exponering ska arbetstagaren rapportera vad som inträffat till arbetsgivaren enligt gällande rutiner. Inom Region Jönköpings län görs detta i Synergi och i de kommunala verksamheterna ska avvikelser hanteras enligt lokal rutin.

Kommentarer

 

Utgåva 8

Dokumentet är genomgånget och uppdaterat.  Reviderad riskbedömningsblankett, tabell med exempel på läkemedel med bestående toxisk effekt. Excel-fil med läkemedel som har skyddsinformationsblad på FASS. Rekommendera gå igenom riktlinjerna vid arbetsmiljörond. Uppdatering gällande spill och tvätt.

Utgåva 7

Dokumentet är genomgånget och uppdaterat. Justeringar när det gäller iordningställande och administrering av parenterala läkemedel, rekommendation att använda filterkanyl och Luer-Lock spruta.

Utgåva 6

Dokumentet är genomgånget och uppdaterat. Bilaga 1 är borttagen och beskriven i löpande text.

Utgåva 5.

Dokumentet är genomgånget och uppdaterat. Inga större ändringar är gjorda

Utgåva 4.

Dokumentet är ytterligare anpassat till nya författningen AFS 2005:05 och några förtydliganden gällande skyddsinformation och avfall, tvätt och städ är gjorda.

Fastställt

Upplaga 8, Reviderad mars 2017.
Fastställd av Läkemedelskommittén

Revideringar

Arbetsgrupp

Kontakt

Julia Nagy
klinisk apotekare
Läkemedelsförsörjning/ klinisk farmaci

Dokument

Produkter med publicerad skyddsinformation (februari 2017) Excel-ark

Uppdaterad: 2017-03-23
Julia Nagy, Läkemedelsförsörjning, Verksamhetsstöd och service