Region Jnkpings ln Futurum - akademin för hälsa och vård
plus.rjl.se/futurum

Jönköpingsforskare: Fler snarkare borde behandlas

Foto: Johan WernerSnarkare kan leva farligare än vi tror. Ola Sunnergren, öronläkare på Länssjukhuset Ryhov, forskar om hälsokonsekvenser av att snarka.

Nyligen publicerades hans senaste resultat i en internationell vetenskaplig tidskrift. De visar att snarkare har sämre känslighet för kyla i övre luftvägen än de som inte snarkar. De som har fått diagnosen sömnapné har i sin tur ännu sämre känslighet för kyla än de som snarkar. Ola Sunnergren hittade också ett svagt samband mellan antalet andningsuppehåll per timme och hur många år personen har snarkat.

Tidigare studier har visat att personer med sömnapné har nedsatt känsel i övre luftvägarna. Det beror på nervskador i svalget. För att visa på nervskadorna har Ola Sunnergren använt så kallad köldtröskeltestning.

Hans tes är att snarkning ger vibrationsskador, ungefär som hos människor som arbetar med vibrerande verktyg. Nervskadorna leder i sin tur till att luftvägsmusklerna inte fungerar som de ska när man andas in under sömn. Musklerna är till för att spänna ut övre luftvägen. De aktiveras av kall inandningsluft, men om känsligheten för kyla försämras fungerar inte det och andningsvägen täpps till.

Luftvägen sjunker ihop lättare när man sover, dels för att man ligger ner, (ingen hjälp av jordens dragningskraft) dels för att musklerna är mer avslappnade.
Behandlingen mot sömnapné är i många fall ett hjälpmedel, CPAP. Den ser ut som en dammsugare och innebär att det skapas övertryck i luftvägen med hjälp av en mask över mun och näsa, (CPAP = Continous Positive Airway Pressure).

Farlig trötthet

– Ofta ser man på vanlig snarkning som harmlöst, men obehagligt främst för sängkamraten, säger Ola Sunnergren, Men obehandlad snarkning kan leda vidare till diagnosen sömnapnésyndrom. Den innebär dagtrötthet som kan bli farlig både för patienten och omgivningen, främst på arbetet och i trafiken. Det finns också ökad risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom och att utveckla förträngningar i halspulsådern, som kan orsaka stroke.

Nu följer Ola Sunnergren upp cirka 130 snarkare i Jönköpings län under fem år. Det sker med köldtröskeltester och nattliga registreringar av andningen.
– Om vi kan visa att köldkänsligheten successivt försämras hos obehandlade snarkande patienter, medan aktiv CPAP-behandling, som eliminerar snarkning, förhindrar fortsatt försämring har vi starkt stöd för att skadorna blir större ju mer och längre tid en person snarkar.
– Om det är så, finns det skäl att betrakta snarkning med större allvar än idag, tycker Ola. Vår metod kan då användas för att hitta snarkare som borde erbjudas aktiv behandling innan de drabbas av allvarliga följdsymtom av snarkningen.

Fler forskar kring snarkning på Ryhov

Ola Sunnergrens forskning är en del i ett större projekt, Hypersleep, (se faktaruta!). Där ingår flera andra studier som bedrivs av personer med anknytning till Länssjukhuset Ryhov.
Anna Stålkrantz, sjuksköterska och doktorand på Hälsohögskolan har genomfört djupintervjuer med partners till obehandlade snarkpatienter. Hennes avhandling bygger på patientutbildningen som genomfördes i Hypersleep.
Maria Elfström och Susanne Karlsson, sjuksköterskor på öron-ögonavdelningen, har fått en vetenskaplig artikel godkänd för publicering. Den bygger på 25 intervjuer för att hitta faktorer som påverkar partnerns stöd till patienter som behandlas med CPAP.

Det är nämligen många patienter som avbryter sin behandling. De upplever att det blir för jobbigt att sova med andningsmasken. Hur många som avbryter behandlingen har sjukvården inte riktigt koll på.

Forskningen har redan fått praktisk betydelse för hur öron-näsa-halskliniken på Länssjukhuset Ryhov arbetar med sömnapné, berättar Ola Sunnergren. Den moderna tekniska utrustning för att diagnostisera sömnapné på forskningspatienterna används nu för alla patienter.

Alla patienter bedöms på samma mottagning av tre specialintresserade sjuksköterskor som har lärt sig att tolka kurvorna från andningsregistreringen. Läkare och sjuksköterskor har fått mer tid att utreda och diagnostisera sömnapné. Det betyder att väntetiderna till utredning har minskat kraftigt och ligger inom vårdgarantins tidsramar.
Olle Hall

Fakta sömnapné

Sömnapné är en sömnrelaterad andningsstörning som förknippas med ökad sjuklighet och dödlighet. Sjukdomens orsak är inte helt klarlagd. Sömnapné innebär andningsuppehåll under sömnen som varar minst tio sekunder trots normala andningsrörelser. Det ska vara minst fem sådana uppehåll i timmen.

Det finns cirka 1 500 patienter med sömnapné i Jönköpings län. Tre hundra nya tillkommer årligen. Övervikt är en orsak, därför väntas antalet patienter öka framöver.
Förutom med CPAP kan sömnapné behandlas med ett bettskena, som sätts in av tandläkare.

Fakta Hypersleep

Projektet Hypersleep leds av sjuksköterskan och docenten Anders Broström vid Linköpings Universitet. Målen är dels att öka livskvalitet, minska sjuklighet och dödlighet i hjärtkärlsjukdom bland snarkare. Dels att öka kunskapen om negativa hälsoeffekter relaterade till snarkproblem och CPAP-behandlingens betydelse för dessa.

Hypersleep började med att nio hundra patienter med högt blodtryck screenades i Jönköpings län 2008-2009. 59 procent av dem hade sömnapné, (minst fem tio sekunder långa andningsuppehåll i timmen). Det var många fler än förväntat. Ingen av dessa hade själva sökt vård för snarkproblem.

På drygt fyra hundra personer gjordes en klinisk undersökning med nattlig registrering av andningen. En stor del av dessa patienter ingår i fortsatta behandlingsstudier. Det handlar bland annat om att; hitta metoder för att skatta sömnigheten hos patienter med sömnapné, utbildningsprogram i grupp som kan öka följsamheten till CPAP-behandling och att identifiera de symtom som en distriktsläkare ska fråga efter för att hitta patienter med sömnapné.

Ola Sunnergrens vetenskapliga artiklar

Sunnergren O, Broström A, Svanborg E: Soft palatal neuropathy in the pathogenesis of obstructive sleep apnea. Laryngoscope.

Sunnergren O, Broström A, Svanborg E: How should sensory function in the oropharynx be tested? Cold thermal testing; a comparison of the methods of levels and limits. Clin Neurophysiol. 2010;121:1886-188.
 

 

 

 

Uppdaterad: 2014-07-31
Ulla Hansson Green, Futurum, Verksamhetsnära funktion