Region Jnkpings ln Futurum - akademin för hälsa och vård
plus.rjl.se/futurum

Hälsokurvan effektiv i vardagsarbetet

Hälsokurvan kan vara till stor nytta i arbetet att motivera patienter till livsstilsförändringar. Det visar en utvärdering från Gnosjö vårdcentral.

Lisbeth Johansson.Gnosjö vårdcentral gjorde för några år sedan en satsning på förebyggande folkhälsoarbete.
– Vi började använda Hälsokurvan som ett verktyg för de patienter som till exempel ville gå ner i vikt, säger Lisbeth Johansson, distriktssköterska samt preventionssjuksköterska på deltid.
Patienterna kan kontakta henne direkt, eller få remiss till andra yrkesgrupper på vårdcentralen.
– Då kan vi erbjuda Hälsokurvan, som är lite mer än en vanlig hälsokontroll, där de kan få verktyg för att förändra sin livsföring och påverka högt blodtryck, blodfettsrubbningar eller övervikt.

200 patienter kartlagda

Gnosjö vårdcentral har haft 114 patienter som hittills hunnit med ett återbesök efter sex månader, och 91 patienter som varit på återbesök efter ett år.
På uppdrag av Landstingets FoU-enhet har Lisbeth Johansson utvärderat Hälsokurvan och det arbetssätt man har. Rapporten, som blev klar i början av mars 2011, visar på punkt efter punkt en generell förbättring bland deltagarna.
Som exempel hade 71 procent av deltagarna minskat sin vikt efter ett år.
– Det är genomgående positiva förändringar av levnadsvanorna, och de åtföljs av lägre vikt, lägre BMI och minskat bukomfång. Det är väldigt roligt och uppmuntrande när jag ser att patienten mår bättre och har förverkligat sina mål. Målet är också att de inte ska betrakta mig som en kontrollant, utan som en hjälp för att ta sig igenom det första året, säger hon.

Utvärderingen har fokuserat på Hälsokurvans frågor kring vikt, BMI, midjemått, midjastusskvot, samt poäng för motion, fett, fiber och kost. Däremot har frågorna kring tobak och alkohol tagits bort i utvärderingen, då patientunderlaget varit för litet.
För många finns det en längtan efter att gå ner i vikt, genom omläggning av kost och ökad motion.
– Det finns så mycket man kan göra själv för att gå ner i vikt om man är motiverad. Arbetet med Hälsokurvan handlar om att uppmuntra till en förändring av det man själv vill som patient, säger Lisbeth Johansson.

”Inte stirra på kilona”

Samtidigt tycker hon att det är viktigt att inte alltid stirra sig blind på kilon.
– En del vill ha målsättning med kilon, andra blir bara stressade av det. Vi reagerar så olika. Individen måste själv få välja vilken väg som passar.
För många patienter leder det första hälsosamtalet till en remiss till Friskvårdscentralen i Gnosjö, som drivs av kommunen och Landstinget. För vissa patienter kan också vårdcentralens viktgrupp passa, med föreläsningar i olika ämnen.
Aktiviteter på recept
– Samarbetet med Friskvårdscentralen är jätteviktigt. En del patienter får också ett FaR-recept, och då kommer jag överens med patienten om vilka aktiviteter som ska stå på receptet. Vi håller också på att tillsammans med flera föreningar utveckla ett mottagande av FaR-patienter.
Patienten kommer på återbesök till Lisbeth Johansson efter sex och tolv månader, då en ny Hälsokurva görs.
– Har de behov av mer stöd får de komma fler gånger. Efter ett år avslutar vi kurvan. Då har de fått stöd för att ta sig igenom det första året, och hunnit uppleva motgångar. Det är viktigt att dra lärdom av de bakslag som kommer och inte se dem som misstag.
MIKAEL BERGSTRÖM
 

Mer fakta:
Undersökningen vid Gnosjö vårdcentral (för 114 patienter efter sex månader och 91 patienter efter ett år) visar bland annat:
63 procent hade ökat sin fysiska aktivitet efter ett halvår, 73 procent efter ett år.
82 procent hade minskat sitt fettintag efter ett halvår, 88 procent efter ett år.
63 procent hade minskat sitt BMI efter ett halvår, 71 procent efter ett år.
65 procent hade minskat sin vikt efter ett halvår, 71 procent efter ett år.
 

”Strukturerat arbete i Gnosjö”

– Det är ett fantastiskt bra resultat som jag blev överraskad över. Men Gnosjö vårdcentral arbetar väldigt strukturerat och är duktig på att erbjuda föräldrar och riskgrupper hjälp.
Det säger Hans Lingfors, distriktsläkare i Habo och verksam på primärvårdens FoU-enhet.
Tillsammans med kollegorna Kjell Lindström och Lars-Göran Persson utvecklade han Hälsokurvan 1989, som sedan har reviderats i omgångar, senast för ett år sedan.
– Tanken idag är att den ska användas i bvc-programmet och erbjudas förstagångsföräldrar när barnet fyller ett år. Man kan se det som en vaccination för hela familjen mot livsstilssjukdomar.
Utöver det ska Hälsokurvan vara ett verktyg som vårdcentralerna kan erbjuda patienterna som ett alternativ till vanlig hälsokontroll.
– Vid första besöket kan man diskutera om det är något patienten vill förändra, och om den vill ha hjälp med det. Tanken på förändring ska uppstå självmant.
Dessutom kan Hälsokurvan ingå som ett moment vid multimodal rehabilitering av smärtpatienter.
Vid utvärderingen i Gnosjö har man valt att granska saker som kost, motion, vikt, midjeomfång och BMI, inte blodtryck eller blodfetter.
– Vi har valt att titta på parametrar som inte störs av andra aktiviteter, som till exempel att läkaren har ordinerat olika läkemedel, säger Hans Lingfors.
Detta är första gången som Hälsokurvan utvärderats på det här sättet.
– Här handlar det om att titta på hur Hälsokurvan fungerar när man använder den på den grupp den är till för, de som är sjuka och de som är i riskzonen. Vi har saknat en beskrivning av hur man gör, och arbetet i Gnosjö kan vara till hjälp för andra preventionssjuksköterskor.

 

Uppdaterad: 2012-06-14
Olov Hall, Kommunikationsavdelningen, Verksamhetsnära funktion